Kvinnors och flickors behov, livsvillkor och förutsättningar ska beaktas i högre utsträckning i uppbyggnaden av och deltagande i den civila beredskapen

Kön påverkar kris och krig

Civil beredskap skapas av och omfattar alla invånare i Västra Götaland. Därför behöver länets aktörer analysera kvinnors och flickors, mäns och pojkars behov, livsvillkor och förutsättningar i sitt arbete. Kunskapen behöver sedan omsättas i rutiner, organisering, planering och utförande så att alla är delaktiga i beredskapen och har likvärdiga möjligheter till skydd. Detta metodmaterial kommer att fokusera på gruppen kvinnor och flickor.

Kön har betydelse för hur kris och krig påverkar befolkningen i Västra Götaland. Men det finns andra livsvillkor som är lika viktiga att beakta för en jämställd och jämlik civil beredskap. Det kan till exempel handla om funktionsförmåga, ålder, ekonomisk situation eller språkförmåga.

Ta hänsyn till befintliga strukturer och processer i din organisation

Nu ska din organisation påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet börjar är det bra att känna till om det finns några specifika strukturer och processer kopplat till sakfrågan eller verksamheten som ni behöver ta hänsyn till.

Exempel på dessa inom civil beredskap är:

Integrera i ordinarie styr- och ledningssystem.

Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera jämställdhet i din organisations ordinarie verksamhet. Arbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver jämställdhetsarbetet vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.

Metoder, arbetssätt och kunskapsstöd

Vi har samlat metodstöd för målet ”Kvinnors och flickors behov, livsvillkor och förutsättningar ska beaktas i högre utsträckning i uppbyggnaden av och deltagande i den civila beredskapen” och vad det innehåller.

Tänk på att:

Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. I stödet är det fritt fram att göra urval, anpassa och genomföra de delar i ert utvecklingsarbete ni anser mest prioriterade och realistiska.

Du kan använda metodstödet för att arbeta både i organisationen som helhet och i en avgränsad verksamhet inom organisationen.

I metodstödet hänvisar texten ofta till ordet ”organisation”. Du kan byta ut ordet ”organisation” till ordet ”verksamhet” i de fall du använder metodstödet i en avgränsad verksamhet inom en organisation.

Stöd i att kartlägga och analysera

Kartlägga ojämställdhetsproblem lokalt

Börja med att läsa in dig på de problem som skrivs fram i strategin. Undersök sedan vilka ojämställdhetsproblem i befolkningen som är relevanta för din organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Ta vara på erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete och kompetens som finns i organisationen. Använd dig av kunskap om ojämställdhetsproblem som är kända sedan tidigare.

Exempel på problemområden på befolkningsnivå:

Könssegregerad arbetsmarknad
Ekonomisk ojämställdhet
Ojämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Tillit till myndigheter och medmänniskor
Utsatthet för våld
Tillgång till transportmöjligheter

Tips på material som ger stöd i kartläggning av ojämställdhetsproblem:

Exempel på verksamhetsutmaningar:

Planeringen av skydd av civilbefolkningen tar inte hänsyn till kvinnors och mäns skilda möjligheter till delaktighet och hur risker och hot kan drabba flickor, kvinnors, pojkar och män på olika sätt.
Tillgänglighet till bil vid en utrymning
Omsorgsansvar för andra än sig själv eller ytterligare behov på grund av graviditet.
Organisationens arbete med att säkerställa samhällets funktionalitet vid samhällsstörningar beaktar inte flickors, kvinnors, pojkars och mäns olika livsvillkor.
Konsekvenser av den könssegregerade arbetsmarknaden vid ökat behov av vård- och omsorgsarbete.
Könsbaserade normer påverkar organisationens förmåga att möta samhällsstörningar.
Kvinnor och flickors förmåga och kapacitet bortses från i manskodade arbetsuppgifter såsom fordonsförare.

Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen.

Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar. Saknas könsuppdelad statistik i organisationen kan ni använda följande förslag på nyckeltal som finns på befolkningsnivå.

Könssegregerad arbetsmarknad

Befolkning efter region, ålder, utbildningsnivå, kön och år (SCB)
Studerande och examinerade i yrkeshögskolan efter kön, utbildningsinriktning, region, studietakt, studieform, utbildningslängd och examenstyp. År 2005 – 2023 (SCB)
Anställda 16–64 år med arbetsplats i regionen (dagbef) efter region, yrke (3-siffrig SSYK 2012), arbetsställets sektortillhörighet och kön. Baserat på RAMS. År 2019 – 2021 (SCB)

Ekonomisk ojämställdhet:

Förvärvsarbetande 16–74 år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder och kön, ny tidsserie. År 2019 – 2021 (SCB)
Sysselsatta 15–74 år (AKU) efter region, veckoarbetstid (överenskommen), kön och ålder. År 2021 – 2023 (SCB)
Befolkningen 16–74 år (RAMS) efter region, sysselsättning, ålder och kön, ny tidsserie. År 2019 – 2021 (SCB)
Förvärvsintensitet 20–64 år (RAMS) efter region, in- och utrikes födda och kön, ny tidsserie. År 2019 – 2021 (SCB)
Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året efter region, kön, ålder och inkomstklass. År 1999 – 2022 (SCB)
Disponibel inkomst för hushåll efter region, hushållstyp, ålder, tabellinnehåll och år (SCB)
Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst (Kolada)
Total pension (Pensionsmyndigheten)

Obetalt hem- och omsorgsarbete:

Sysselsatta 15–74 år (AKU) efter region, veckoarbetstid (överenskommen), kön och ålder. År 2021 – 2023 (SCB)
Tema vård av barn (Försäkringskassan)
Statistik inom området barn och familj – föräldrapenning (Försäkringskassan)
Vård av barn i olika yrken (Försäkringskassan)

Tillit till myndigheter och medmänniskor:

Medborgarnas syn på tillit efter region och bakgrund. År 2021 – 2023 (SCB)
Välbefinnande och tillit efter indikator, redovisningsgrupp och kön. Medelvärden av en självskattningskala från 0–10. År 2022-2022 – 2023-2023 (SCB)
Sociala relationer och tillit – kommunindex (Kolada)

Utsatthet för våld:

Utsatt för våld eller hot om våld % (Folkhälsomyndigheten)
Nationella trygghetsundersökningen – kommunala resultat (Brottsförebyggande rådet)
Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper (Jämställdhetsmyndigheten)
Föräldrar och hemmiljö – våld i hemmet. Drogvaneundersökningen (CAN)

Tillgång till transportmöjligheter:

Befolkning i kollektivtrafiknära läge. År 2014 – 2021 (SCB)
Antal enkelresor med färdtjänst, antal enkelresor per person med färdtjänsttillstånd samt andelen nyttjade färdtjänsttillstånd 2022. Efter kommun och kön (Trafikanalys)

Exempel på relevanta underlag att undersöka gällande verksamhetsutmaningar:

Planeringen av skydd av civilbefolkningen tar inte hänsyn till kvinnors och mäns skilda möjligheter till delaktighet och hur risker och hot kan drabba flickor, kvinnors, pojkar och män olika. Till exempel:

Forum och struktur för intern samordning mellan sakkunniga om jämställdhet, mänskliga rättigheter och civil beredskap
Risk- och sårbarhetsanalyser
Klimat- och sårbarhetsanalyser
Lägesbilder
Beredskapsplaner
Händelseplaner
Planer för extraordinära händelser
Dokumentation från övningar
Avtal med civilsamhällesorganisationer om samverkan kopplat till civil beredskap
Dokumentation från samverkan med civilsamhällesorganisationer
Dokumentation från planering av samhällets funktionalitet och försörjning
Kris- och krigskommunikationsplaner
Skyddsrumskarta (msb.se)
Kommunikation och information om hemberedskap
Dokumentation och analyser av arbete med uppbyggnad av befolkningsskydd
Dokumentation och analyser av arbete med utrymning och inkvartering
Dokumentation och analyser av arbete med trygghetspunkter
Uppföljningar av arbete med skyddsrum

Organisationens arbete med att säkerställa samhällets funktionalitet vid samhällsstörningar beaktar inte flickors, kvinnors, pojkars och mäns olika livsvillkor. Till exempel:

Brett perspektiv i kontinuitetsplaner; vilka verksamheter prioriteras? Vad får det för konsekvenser?
Jämställdhetsperspektiv vid planering av kris- och krigsorganisation, jämställdhetsrådgivare i staben?
Krigsplacerad personal
Uppföljningar av kommunikationsinsatser
Dokumentation från samverkan med civilsamhällesorganisationer inklusive Frivilliga Försvarsorganisationer
Könsbaserade normer påverkar organisationens förmåga att möta samhällsstörningar
Uppföljningar av kommunikationsinsatser
Dokumentation från samverkan med civilsamhällesorganisationer
Facklig samverkan och skyddsombud

Det är viktigt att ni kan involvera målgruppen. Här finns tips på hur ni kan göra:

Använd etablerade kanaler för delaktighet, till exempel samråd.
Ha dialog med det lokala civilsamhället, till exempel Lottakåren och Röda Korset samt olika rättighetsorganisationer så som Rädda Barnen, Bris, RFSL och Funktionsrätt Västra Götaland.
Ställ frågor till olika grupper av kvinnor och flickor som er verksamhet möter genom till exempel brukar- eller medarbetarunderökningar.

Analysera ojämställdhetsproblem lokalt

När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder, här är några exempel:

Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.

Intersektionell analys | Jämställdhetsmyndigheten (jamstalldhetsmyndigheten.se)

Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan.

Ni kan använda dessa frågor som stöd i analysen:

Vilka av våra verksamheter har särskilt stor påverkan på kvinnors och flickors livsvillkor vid kris eller krig? Vem är organisationens verksamhet till för?
Vem kan ta del av vår information och våra insatser/verksamhet och vem kan inte det? Utgå från kön men också gärna ålder, språkkunskaper, utbildningsbakgrund och funktionsnedsättning.
Kan kvinnor och flickor på likvärdiga villkor vara delaktiga och bidra i arbetet inför och under kris eller höjd beredskap? Finns det skillnader mellan olika grupper av flickor/kvinnor/ickebinära?
Finns det särskilda behov hos vissa grupper som behöver uppmärksammas och tas om hand för att öka delaktighet i den civila beredskapen och säkerställa skydd vid samhällsstörningar? Till exempel gravida kvinnor eller kvinnor med små barn, kvinnor med kort utbildningsbakgrund, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor från nationella minoriteter, kvinnor med erfarenhet från krig och konflikt, kvinnor i digitalt utanförskap, hbtqi+ personer eller andra grupper?
Vad finns det för normer och kultur i verksamheterna som arbetar med uppbyggnad och planering av den civila beredskapen? Är kvinnor och flickors förutsättningar och deltagande alltid med som en variabel i uppbyggnaden och planeringen av den civila beredskapen? Beaktas kvinnor och flickors förutsättningar och deltagande i krisledningsarbetet?
Vad blir det för konsekvenser för flickor och kvinnor om er verksamhet utförs på det sätt som den görs nu?
Är konsekvenserna ett problem? Varför? Det kan till exempel handla om konsekvenser för samhällsservicen, samhällstilliten eller politiska mål som inte uppnås. Det kan också handla om en avvikande trend, resultat som är sämre jämfört med andra liknande aktörer eller rättigheter som inte tillgodoses.
Vilka orsaker har problemen? Försök tänka strukturellt i relation till er verksamhet och inte kring individnivå.
Innebär det att verksamheten behöver förändras? Vilka problem har ni möjlighet att påverka?

Kartlägg organisationens förutsättningar

Nu har ni hittat några utmaningar för er organisation. Innan ni bestämmer vilka som är aktuella att arbeta med bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under

Stöd i systematiskt utvecklingsarbete

Kartlägga samverkansaktörer och intressenter

Flera aktörers verksamhet bidrar till den civila beredskapen men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. Det civila försvaret är indelat i tio beredskapssektorer. Det finns även andra specifikt utpekade områden för beredskap, dessa är cybersäkerhet, psykologiskt försvar, skola och förskola och migration. Om er verksamhets särskilda uppdrag hör ihop med eller påverkar någon eller flera av sektorerna hittar ni relevanta myndigheter att samverka med.

Tio beredskapssektorer, Krisinformation.se

Strukturreform av krisberedskap och civilt försvar, MSB

För att komma åt problematiken med ojämställdhet inom civil beredskap kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt. Använd följande frågor för att undersöka om det är relevant att samverka för er:

Vilka verksamheter samverkar ni med idag, internt och externt?

Genomför ni eller andra aktörer insatser inom närliggande områden? Till exempel totalförsvar/militärt försvar, skydds- och säkerhetsarbete, brottsförebyggande arbete, folkhälsa/hållbarhetsarbete.
Finns det andra interna och externa verksamheter som kan påverkas under samhällsstörningar? Till exempel stabsfunktioner, hälso- och sjukvård, socialtjänst, skolverksamhet, transport, livsmedel och dricksvatten.
Överlappar era verksamheters insatser eller uppdrag?
Har era verksamheter liknande mål?
Finns det forum där ni möts för samverkan i dagsläget?
Finns det andra aktörer i länet som är ansluta till samma mål?

Finns det andra aktörer som kan vara en resurs i arbetet för er organisation? Till exempel som ger utbildning inom området eller där ni kan söka medel? Till exempel:

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Försvarshögskolan
Försvarsutbildarna, Civilförsvarsförbundet eller någon annan frivillig försvarsorganisation. Här kan du läsa mer om Sveriges frivilliga försvarsorganisationer Frivilligförsvaret.se, Frivilligförsvaret
Länsstyrelsen
Livsmedelsverket, Socialstyrelsen eller någon annan av de sektorsansvariga myndigheterna

Definiera och prioritera

För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa ert insamlade underlag. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda vår mall för prioritering:

Mall för prioritering

Ni bör nu skapa en prioriteringsordning för att välja vilket/vilka ojämställdhetsproblem ni vill börja arbeta med. Prioriteringen kan till exempel baseras på

möjlighet att påverka problemet
goda organisatoriska förutsättningar
möjlighet till störst positivt utfall för målgruppen
hur många problem ni har resurser att arbeta mot
akuta problem.

Stöd i planera och utforma arbetet

Nu har ni definierat vilket/vilka problem som er organisation vill arbeta med och vilka resurser ni har att tillgå. Nästa steg är att planera hur utvecklingsarbetet ska gå till. Här hittar du stöd i att:

välja insatser utifrån problemområde och relevans för organisationen
ta fram lokala mål
utforma en plan för ert utvecklingsarbete.

Välj insatser

Här har vi samlat förslag på insatser som kan motverka ojämställdhetsproblem inom civil beredskap. Använd bara förslagen om de stämmer med de problem som framkommit i er lokala analys.

Se gärna vidare läsning för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem.

Problem:

Planeringen av skydd av civilbefolkningen tar inte hänsyn till kvinnors och mäns skilda möjligheter till delaktighet och hur risker och hot kan drabba flickor, kvinnors, pojkar och män olika.

Förslag på lokalt mål

Aktör Xs planering av skydd av civilbefolkningen beskriver och utgår från kvinnors och mäns skilda möjligheter till delaktighet och hur risker och hot kan drabba flickor, kvinnors, pojkar och män olika.

Förslag på insatser

Intern samordning mellan sakkunniga om jämställdhet, mänskliga rättigheter och civil beredskap.

Beskriv och analysera flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar i:

Risk- och sårbarhetsanalyser.
Klimat- och sårbarhetsanalyser.
Lägesbilder.
Beredskapsplaner.
Händelseplaner.
Planer för extraordinära händelser.

Samverka med civilsamhällesorganisationer som representerar kvinnor, flickor och socialt sårbara grupper.

Utgå från flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar i övningar.

Beskriv, analysera och förändra planering och uppbyggnad av befolkningsskydd utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Beskriv, analysera och förändra planering för utrymning och inkvartering utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Utveckla en plan för upprättande av trygghetspunkter där flickors och kvinnors behov analyserats och speglas i utformandet.

Utveckla befintliga skyddsrum där flickors och kvinnors behov analyserats och speglas i utformandet.

Beskriv, analysera och förändra kris- och krigskommunikationsplaner utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

Länets kommuner
Myndigheter med regional närvaro i länet som ingår i en beredskaps-sektor
Västra Götalandsregionen (VGR)
Länets högskolor och lärosäten
Civilsamhälles-organisationer

Organisationens arbete med att säkerställa samhällets funktionalitet vid samhällsstörningar beaktar inte flickors, kvinnors, pojkars och mäns olika livsvillkor.

Förslag på lokalt mål

Aktör X arbete med att säkerställa samhällets funktionalitet vid samhällsstörningar utgår från flickors, pojkar, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Förslag på insatser

Beskriv, analysera och förändra uppbyggnad av kris- och krigsorganisation utifrån från flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Beskriv, analysera och förändra planering och uppbyggnad av samhällets funktionalitet och försörjning utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Beskriv, analysera och förändra kontinuitetsplanering utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Genomför inkluderande kommunikationsinsatser kring hemberedskap.

Samverka med civilsamhällesorganisationer som representerar kvinnor, flickor och socialt sårbara grupper.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

Länets kommuner
Kommunala bostadsbolag
Myndigheter med regional närvaro i länet som ingår i en beredskaps-sektor
VGR
Länets högskolor och lärosäten

Könsbaserade normer påverkar organisationens förmåga att möta samhällsstörningar.

Förslag på lokalt mål

Könsbaserade normer påverkar inte aktör Xs förmåga att möta samhällsstörningar.

Förslag på insatser

Genomför inkluderande kommunikationsinsatser som syftar till att stärka delaktighet och vilja till att stödja, försvara och delta i upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet.

Samverka med civilsamhällesorganisationer som representerar kvinnor, flickor och socialt sårbara grupper.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

Länets kommuner
Myndigheter med regional närvaro i länet som ingår i en beredskaps-sektor
VGR
Länets högskolor och lärosäten

När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar

hur valda insatser är relevanta för målgruppen
hur valda insatser tillgodoser identifierade behov
hur valda insatser kan rymmas inom ordinarie strukturer och samverkansformer eller om nya strukturer behöver skapas
vilka resurser ni planerar att använda för att genomföra dem.

Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.

Genomföra och implementera arbete

När ni kommit fram till ert utvecklingsområden är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning: Mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet, utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet.

Förbered och kommunicera era insatser

Beroende på insatsens karaktär kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material, till exempel

foldrar och informationsblad om hemberedskap, hur privatpersoner kan engagera sig vid kris eller krig eller om civilsamhällets bidrag till den civila beredskapen
utbildningsunderlag om flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika förutsättningar under kris och krig.

Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. För att veta om ni behöver kommunicera något, och i så fall vad, kan ni diskutera frågorna:

Kan det öka möjligheten att nå målen med insatsen? Kan till exempel försvarsviljan öka om fler får kännedom om er verksamhets arbete?
Kommer målgruppen påverkas på något sätt som de bör känna till? Till exempel vid övningar eller krav på medarbetare i kris- eller krigsorganisation.
Finns det svårigheter med att nå några målgrupper? Finns det till exempel grupper som sällan får del av offentliga verksamheter?
Kommer intressenter/andra verksamheter/invånare påverkas på ett sätt som de bör känna till? Till exempel näringsliv och omsorgsverksamheter.
Kan det finnas eller uppstå något motstånd till insatsen? Till exempel grupper med lägre tillit till myndigheter eller påverkanskampanjer för att motverka en starkare och mer inkluderande civil beredskap.
Finns det något ni kan kommunicera för att öka förståelsen för insatsen?
Finns något ni bör kommunicera för att minska risken av desinformation?

Om ni planerar att kommunicera om insatsen är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av och förstå informationen. Det kan handla om att använda olika kanaler eller metoder för att sprida information, till exempel via

era befintliga kontaktytor med invånare eller samverkansaktörer
er organisations befintliga ledningsstruktur
civilsamhällesorganisationer
sociala medier
utskick i posten.

Det handlar även om att tillgänglighetanpassa informationen, till exempel genom att

översätta informationen till relevanta språk (baserat på målgruppen)
texta filmer/klipp i sociala medier
använda formatering som en skärmläsare kan behandla
syntolka bilder
skriva på lättläst svenska. Undvik fackspråk och långa meningar.

Implementering av arbetet i ordinarie strukturer

Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

Handledning om de nya arbetssätten för verksamhetens kris- och krigsstab för ökad kompetens, samsyn och motivation.
Kunskapshöjande pass om ojämställdhetsproblemen för medarbetare som arbetar med utformningen av den civila beredskapen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet.
Kontinuerlig återkoppling från ledning om utvecklingen av arbetet och förväntningar till medarbetare som arbetar med utformningen av den civila beredskapen.

Analysera och justera ert pågående arbete

Under genomförande- och implementeringsfasen är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera ert pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat för er innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.

Är målsättningarna fortfarande relevanta?
Genomför vi och våra eventuella samverkanspartners det vi planerat för att nå målsättningarna?
Leder aktiviteterna oss närmare målsättningen?
Behöver vi ändra på något i genomförandet?
Involverar vi målgruppen under genomförandet där det är motiverat och möjligt?
Håller vi tidplanen?
Får vi det stöd från ledningen som krävs?

Justeringar bör vara av mindre karaktär och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.

Att följa upp

Kommuner genomför årligen en uppföljning av sitt arbete med krisberedskap och civilt försvar och rapporterar indikatorer, händelser, aktiviteter och ekonomi till länsstyrelserna enligt en mall som skickas till kommunen. Här finns information om uppföljningens mål och syfte:

Vägledning för länsstyrelsens arbete med att följa upp och stödja kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar, MSB

Länets region genomför även en liknande uppföljning av händelser, aktiviteter och ekonomi som rapporteras till MSB, Socialstyrelsen och länsstyrelsen enligt en mall.

Som komplement till denna rapportering bör ni även göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt. Genomför uppföljningen så långt som möjligt genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter.

Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa, alternativt hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Se förslag i tabellen nedan.

Uppföljningen kan bestå av följande delar:

Undersök påverkan på ojämställhetsproblemet.

Kan ni se någon positiv eller negativ förändring?
Några oväntade resultat?
Kan ni bedöma om insatsen var relevant?

Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat.

Har alla parter uppfyllt sina åtaganden?
Vad fungerade bra?
Vad fungerade mindre bra?
Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat internt.
Saknades några förberedelser? Till exempel förankring, kommunikation eller tillräckligt mandat.

Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:

helhetsbedömning kopplat till målen för utvecklingsarbetet.
framgångsfaktorer till varför målen uppnåddes, respektive orsaker till att målen inte uppnåddes.
målgruppens uppfattning om utvecklingsarbetet.
rekommendationer om fortsatt arbete.

Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten.

Vad behöver ledningen veta för att kunna följa utvecklingen i relation till de mål ni satt upp för arbetet?
Vad behöver ledningen för underlag för långsiktig utveckling av organisationens jämställdhetsarbete?
Vad behöver varje verksamhet inom organisationen veta för att kunna utveckla just deras del av kärnverksamheten så att den bidrar till ökad jämställdhet?

Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter.

Vad behöver målgruppen veta för att känna sig delaktiga i utvecklingsarbetet?
Vad behöver intressenter veta?
Nedan hittar ni en tabell med de lokala mål och insatser som Länsstyrelsen föreslagit tidigare. Här finns även förslag på hur ni kan följa upp om insatserna har lett till att det föreslagna målet har uppfyllts.

Vi har tagit fram förslag med lokala mål, insatser och uppföljning

Lista med förslag på lokala mål, insatser och uppföljning

Aktör Xs planering av skydd av civilbefolkningen beskriver och utgår från kvinnors och mäns skilda möjligheter till delaktighet och hur risker och hot kan drabba flickor, kvinnors, pojkar och män olika.

Insatser

1. Intern samordning mellan sakkunniga om jämställdhet, mänskliga rättigheter och civil beredskap.

2. Beskriv och analysera flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar i:

Risk- och sårbarhetsanalyser.
Klimat- och sårbarhetsanalyser.
Lägesbilder.
Beredskapsplaner.
Händelseplaner.
Planer för extraordinära händelser.

3. Samverka med civilsamhällesorganisationer som representerar kvinnor, flickor och socialt sårbara grupper.

4. Utgå från flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar i övningar.

5. Beskriv, analysera och förändra planering för utrymning och inkvartering utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

6. Utveckla en plan för upprättande av trygghetspunkter där flickors och kvinnors behov analyserats och speglas i utformandet.

7. Utveckla befintliga skyddsrum där flickors och kvinnors behov analyserats och speglas i utformandet.

8. Beskriv, analysera och förändra kris- och krigskommunikationsplaner utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Förslag på uppföljning

1. Utvärdera den interna samordningen mellan sakkunniga om jämställdhet, mänskliga rättigheter och civil beredskap.

2. Gå igenom framtagna dokument och planer utifrån ett jämställdhet- och rättighetsperspektiv:

Risk- och sårbarhetsanalyser
Klimat- och sårbarhetsanalyser
Lägesbilder
Beredskapsplaner
Händelseplaner
Planer för extraordinära händelser

3. Följ upp samverkan med civilsamhället utifrån hur samverkan har påverkat Aktör Xs kunskap om och planering för kvinnors, flickors och särskilt sårbara gruppers behov.

4. Följ upp genomförda övningar utifrån hur flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar tillgodosågs.

5. Följ upp hur beskrivningar, analyser och förändringar har främjat planering för utrymning och inkvartering utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar utifrån ett jämställdhet- och rättighetsperspektiv.

6. Undersök i vilken utsträckning flickor och kvinnor upplever att deras behov speglas i planen för upprättande av trygghetspunkter genom att involvera målgruppen.

7. Undersök i vilken utsträckning flickor och kvinnor upplever att deras behov speglas i utformandet av befintliga skyddsrum genom att involvera målgruppen.

8. Följ upp hur beskrivningar, analyser och förändringar har främjat kris- och krigskommunikationsplaner utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Aktör X arbete med att säkerställa samhällets funktionalitet vid samhällsstörningar utgår från flickors, pojkar, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Insatser

Beskriv, analysera och förändra planering och uppbyggnad av befolkningsskydd utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.
Beskriv, analysera och förändra uppbyggnad av kris- och krigsorganisation utifrån från flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.
Beskriv, analysera och förändra planering och uppbyggnad av samhällets funktionalitet och försörjning utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.
Beskriv, analysera och förändra kontinuitetsplanering utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.
Genomför inkluderande kommunikationsinsatser kring hemberedskap.
Samverka med civilsamhällesorganisationer som representerar kvinnor, flickor och socialt sårbara grupper.

Förslag på uppföljning

Följ upp hur beskrivningar, analyser och förändringar

har främjat följande utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar:

Planering och uppbyggnad av befolkningsskydd.
Uppbyggnad av kris- och krigsorganisation.
Planering och uppbyggnad av samhällets funktionalitet och försörjning.
Kontinuitetsplanering.
Följ upp genomförda kommunikationsinsatser genom att undersöka hur många kvinnor och män som har nåtts och förstått informationen.
Följ upp samverkan med civilsamhället utifrån hur samverkan har gynnat Aktör Xs arbete med att säkerställa samhällets funktionalitet vid samhällsstörningar utgår från flickors, pojkar, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.

Könsbaserade normer påverkar inte aktör Xs förmåga att möta samhällsstörningar.

Insatser

1. Genomför inkluderande kommunikationsinsatser som syftar till att stärka delaktighet och vilja till att stödja, försvara och delta i upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet.

2. Samverka med civilsamhällesorganisationer som representerar kvinnor, flickor och socialt sårbara grupper.

Förslag på uppföljning

1. Följ upp genomförda kommunikationsinsatser genom att undersöka hur många kvinnor och män som har nåtts av informationen och hur de upplevde informationen.

2. Följ upp samverkan med civilsamhället utifrån hur samverkan har gynnat Aktör Xs förmåga att möta samhällsstörningar utan påverkan av könsbaserade normer.