Kvinnors och flickors behov, livsvillkor och förutsättningar ska beaktas i högre utsträckning i uppbyggnaden av och deltagande i den civila beredskapen

Kön påverkar utfall av kris och krig

Civil beredskap skapas av och omfattar alla invånare i Västra Götaland. Därför behöver länets aktörer analysera kvinnors och flickors, mäns och pojkars behov och förutsättningar i sitt arbete. Kunskapen behöver sedan omsättas i rutiner, organisering, planering och utförande så att alla är delaktiga i beredskapen och har likvärdiga möjligheter till skydd. Förslagen i detta metodstöd fokuserar på gruppen kvinnor och flickor.

Intersektionalitetskoll

Det är inte bara kön som påverkar utfallet av kris och krig. Fundera även på hur behov och risker slår olika för olika grupper utifrån:

  • Ålder 
  • Etnicitet
  • Hudfärg
  • Funktionsförmåga
  • Språkfärdighet
  • Ekonomisk situation
  • Nationella minoriteter
  • Könsöverskridande identitet
  • Sexuell läggning
  • Religiös tillhörighet
  • Utsatthet för våld

Kartläggning och analys

I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar beredskapen i Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.

Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets beredskapsarbete. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.

  • Könsskillnader i hälsa, ansvar för hem och barn samt yrkesval innebär olika förutsättningar och möjligheter för deltagande i totalförsvarets insatser
  • Ojämställd tillgång till transportmöjligheter vid utrymning
  • Tillit till myndigheter och medmänniskor varierar mellan olika grupper
  • Våld i nära relationer ökar ofta i konfliktdrabbade samhällen 
  • Vuxna och barn på flykt riskerar att utnyttjas i prostitution och människohandel
  • Planeringen av skydd av civilbefolkningen tar inte hänsyn till kvinnors och mäns skilda möjligheter till delaktighet och hur risker och hot kan drabba flickor, kvinnors, pojkar och män på olika sätt.
  • Organisationens arbete med att säkerställa samhällets funktionalitet vid samhällsstörningar beaktar inte flickors, kvinnors, pojkars och mäns olika livsvillkor.
  • Konsekvenser av den könssegregerade arbetsmarknaden vid ökat behov av vård- och omsorgsarbete.
  • Könsbaserade normer påverkar organisationens förmåga att möta samhällsstörningar.
  • Kvinnor och flickors förmåga och kapacitet bortses från i manskodade arbetsuppgifter såsom fordonsförare.

Planera och utforma arbetet

Delmål

Det regionala jämställdhetsmålet om är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?

Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.

  1. Intern samordning mellan sakkunniga om jämställdhet, mänskliga rättigheter och civil beredskap.
  2. Beskriv och analysera flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar i:
    • Risk- och sårbarhetsanalyser.
    • Klimat- och sårbarhetsanalyser.
    • Lägesbilder.
    • Händelseplaner.
    • Planer för extraordinära händelser.

Där kan du ta hjälp av kartläggningsmaterialet samt genom dialog med civilsamhällesorganisationer som representerar kvinnor, flickor och särskilt sårbara grupper för att göra dom analyserna.

  1. Utgå från flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar i övningar.
    Här kan du ta stöd av detta material: Övningsmaterial för de som vill beakta mänskliga rättigheter och jämställdhet i den civila beredskapsverksamheten – jamstalltstockholm
    Materialet är framtaget för en länsstyrelsekontext men du kan med några anpassningar använda det i er verksamhet.
  2. Beskriv, analysera och förändra planering och uppbyggnad av befolkningsskydd utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar.
  3. Beskriv, analysera och förändra planering för utrymning och inkvartering utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar. Ta gärna stöd av denna checklista: Utrymning, mottagning och inkvartering vid höjd beredskap | Länsstyrelsen Västra Götaland
  1. Beskriv, analysera och förändra kris- och krigskommunikationsplaner utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar. Ta gärna del av detta stöd:
  1. Beskriv, analysera och förändra uppbyggnad av kris- och krigsorganisation utifrån från flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar. 
  2. Genomför kommunikationsinsatser kring hemberedskap, exempelvis genom riktade utskick.
  3. Samverka med civilsamhällesorganisationer som representerar kvinnor, flickor och socialt sårbara grupper.

Genomför kommunikationsinsatser som syftar till att stärka delaktighet och vilja till att stödja, försvara och delta i upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet.

Genomför och implementear

För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

  • Handledning om de nya arbetssätten för verksamhetens kris- och krigsstab för ökad kompetens, samsyn och motivation.
  • Kontinuerlig återkoppling till ledning om utvecklingen av arbetet och förväntningar från ledning till medarbetare som arbetar med utformningen av den civila beredskapen.
  • Kunskapshöjande pass om ojämställdhetsproblemen för medarbetare som arbetar med utformningen av den civila beredskapen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet. 

Följ upp och utvärdera

Kommuner genomför årligen en uppföljning av sitt arbete med krisberedskap och civilt försvar och rapporterar indikatorer, händelser, aktiviteter och ekonomi till länsstyrelserna enligt en mall som skickas till kommunen. Här finns information om uppföljningens mål och syfte:

Vägledning för länsstyrelsens arbete med att följa upp och stödja kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar, MSB

Länets region genomför även en liknande uppföljning av händelser, aktiviteter och ekonomi som rapporteras till MSB, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen enligt en mall.

När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.

Samverkan och andra resurser

Flera aktörers verksamhet bidrar till den civila beredskapen men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. Det civila försvaret är indelat i tolv beredskapssektorer. Det ser du på bilden nedan, de som är inringande är de som är viktigast utifrån de ojämställdhetproblem som beskrivs i delarna ovan.  

Bildtext: Layoutad bild med de 12 beredskapssektorerna, inringat de viktigaste. ⦁ Ekonomisk trygghet ⦁ Hälsa vård och omsorg ⦁ Ordning och säkerhet ⦁ Räddningstjänst/skydd av civilbefolkningen ⦁ Transporter

Hos dessa aktörer hittar ni möjliga resurser i ert beredskapsarbete.

Det finns även andra aktörer som kan vara en resurs i ert arbete.

  • Myndigheten för civilt försvar. Metodstöd, råd, rapporter, webbkurser och utbildningar.
  • Försvarshögskolan. Kurser och webbutbildningar.
  • Försvarsutbildarna, Civilförsvarsförbundet eller någon annan frivillig försvarsorganisation. Här kan du läsa mer om Sveriges frivilliga försvarsorganisationer Frivilligförsvaret.se, Frivilligförsvaret.
  • Civilsamhällesorganisationer.