Utrikes födda kvinnor är en heterogen grupp och förutsättningarna för etablering på arbetsmarknaden skiljer sig åt inom gruppen. För att fler utrikes födda kvinnor ska komma i sysselsättning bör länets aktörer, utifrån respektive ansvarsområde, arbeta med jämställdhetsintegrering för att ge kvinnor likvärdiga förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden.
Att främja att fler kommer i arbete och egenförsörjning stärker individens egenmakt men innebär också utökad möjlighet till stärkt bemanning och ökad kompetensförsörjning i olika verksamheter i länet.
Fler faktorer än arbetsmarknadsetablering är viktiga för upplevelsen av integration i ett nytt land. Till exempel delaktighet och inflytande i samhällslivet, boendesegregation, kunskap om rättigheter och skyldigheter samt kontakt och mottagande av majoritetssamhället.
Det pågår flera olika utredningar och finns många förändringsförslag inom området migration och integration som det kan vara bra att ha kännedom om. Den politiska förändringstakten är hög och det är något som ni kan behöva ta hänsyn till i ert kommande utvecklingsarbete. Föreslagna förändringar handlar bland annat om nya mål och styrning på integrationsområdet, vilka grupper som får tillgång till etableringsprogrammet och nya test inom det svenska språket och samhällsorientering. Det pågår också samverkan, arbete och processer som ert utvecklingssarbete kan haka i eller lära av, exempelvis:
Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera jämställdhet i er organisations ordinarie verksamhet. Arbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver jämställdhetsarbetet vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.
Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. I stödet är det fritt fram att göra urval, anpassa och genomföra de delar i ert utvecklingsarbete ni anser mest prioriterade och realistiska.
Du kan använda metodstödet för att arbeta både i organisationen som helhet och i en avgränsad verksamhet inom organisationen.
I metodstödet hänvisar texten ofta till ordet ”organisation”. Du kan byta ut ordet ”organisation” till ordet ”verksamhet” i de fall du använder metodstödet i en avgränsad verksamhet inom en organisation.
För att arbetet ska lyckas behövs en kartläggning och analys av nuläget. På den här finns stöd i att kartlägga och analysera:
Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram i strategin. Undersök sedan vilka utmaningar som är relevanta utifrån er organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Ta vara på erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete, kompetens som finns i organisationen och använd er av kunskap om ojämställdhetsproblem som är kända sedan tidigare kopplat till utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering.
Exempel på problemområden på befolkningsnivå:
Exempel på problemområden på verksamhetsnivå:
Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.
När ni har samlat in underlag är nästa steg att analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av i det arbetet. En av metoderna är ”Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.
Stöd för jämställdhetsanalys, SKR.
Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktigheten och kan främja förankring av frågan. För att ta er an underlaget kan ni använda dessa frågor som stöd:
Vad ska vår organisation erbjuda målgruppen? För vem är organisationens verksamhet till för?
Vad blir konsekvenserna för utrikes födda kvinnor om er verksamhet utförs på det sätt som den görs idag?
Vilka orsaker har problemen? Tänk främst på strukturella problem snarare än individuella, det vill säga vad i er organisation bidrar till att upprätthålla hinder för utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering?
Innebär det att verksamheten behöver förändras? Vilka problem har ni möjlighet att påverka?
Nu har ni hittat några utmaningar för er organisation. Innan ni bestämmer vilka som är aktuella bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar på sidan:
Flera aktörers verksamhet bidrar till utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka än andra. Länets kommuner är viktiga aktörer och då främst verksamheter inom arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten och vuxenutbildning med reguljär utbildning, sfi och samhällsorientering.
Viktiga statliga myndigheter på området är Arbetsförmedlingen men även Försäkringskassan, Migrationsverket, Länsstyrelsen och Statens servicecenter. Regionens verksamheter inom hälso-och sjukvård, regional utveckling och utbildning har även påverkan på frågor om utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering. Andra viktiga aktörer som till exempel erbjuder insatser, praktik och arbetstillfällen för målgruppen är civilsamhället, arbetsintegrerade sociala företag och näringslivet.
Det finns även olika samverkansformer i länet som har påverkan på målgruppens arbetsmarknadsetablering. Dessa är bland annat de lokala överenskommelser som länets kommuner och Arbetsförmedlingen tecknar samt den regionala och delregionala samverkansstrukturen med fokus på mottagande och etablering av nyanlända som Länsstyrelsen Västra Götaland sammankallar.
För att komma åt era strukturella utmaningar för utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering kan er organisation behöva samverka och dela erfarenheter med andra aktörer. Använd följande frågor för att undersöka ifall det är relevant för er att samverka:
För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkreta som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn kring vad ojämställdhetsproblemet är.
Ni bör nu skapa en prioriteringsordning för att välja vilket eller vilka problem ni vill börja arbeta med. Prioriteringen kan till exempel baseras på:
Nu har ni definierat vilket eller vilka problem som er organisation vill arbeta mot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. På den här sidan finns stöd i att:
I matrisen finns förslag på insatser som kan motverka problem för utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering. Använd bara förslagen om de stämmer med de problem som framkommit i er lokala analys.
Kunskapen är relativt god om vilka typer av insatser som fungerar för att nyanlända och utrikes födda ska förbättra sina chanser att komma in på arbetsmarknaden. Se ”Vidare läsning” längre ner på sidan för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem.
Till varje problem kan ni läsa förslag på:
Aktör X erbjuder utrikes födda kvinnor effektiva insatser för etablering på arbetsmarknaden i lika hög utsträckning som utrikes födda män.
Aktör X prioriterar utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering i relevanta styrdokument, strategier, samverkansavtal och samverkansformer.
Nyttja öppna förskolan som arena för att nå utrikes födda föräldrar och erbjuda insatser som främjar arbetsmarknadsetablering. Etablera samverkan mellan öppna förskolan och familjecentraler, förskola, sfi och civilsamhället för ökad kännedom samt en långsiktig och hållbar verksamhet.
Anordna föräldraskapsstödjande insatser som når utrikes födda män.
Verksamheter inom aktör X som möter och stödjer utrikes födda kvinnor tillämpar systematiska arbetssätt för att motverka fördomsfullt bemötande och stereotypa bedömningar.
Aktör X arbetar proaktivt för att fler arbetsgivare ska anställa eller möjliggöra tillgång till arbetsnära insatser för utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Aktör X arbetar med riktad kommunikation och stödinsatser för att nå kvinnor som anhöriginvandrat i syfte att främja arbetsmarknadsetablering.
Arbeta uppsökande via brobyggare som delar erfarenheter av med målgruppen eller via delar av civilsamhället som har hög tillit i målgruppen. Exempelvis för att informera och motivera anhöriginvandrare till att delta i sfi, samhällsorientering och skriva in sig på Arbetsförmedlingen.
Översätt relevant information till lämpliga språk och sprid den via egna eller andras kanaler som når målgruppen
När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar
Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.
När ni kommit fram till ert eller era utvecklingsområden är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning:
Mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan
När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet.
Beroende på typ av insats kan ni behöva genomföra olika praktiska förberedelser inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material, till exempel:
Det kan också handla om att kommunicera med målgruppen eller andra intressenter. Använd följande frågor för att ta reda på om och sådant fall vad ni behöver kommunicera:
Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan handla om att använda olika kanaler, metoder eller arenor. Till exempel digital eller tryckt information som sprids via kanaler som når målgruppen, personliga möten eller att träffa målgruppen på relevanta mötesplatser exempelvis så som familjecentraler. Fysiska möten kan vara ett sätt att för att säkerställa förståelse för den information som ska förmedlas.
Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas, till exempel:
Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt.
Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter.
Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som användes i kartläggningen. Ni kan också utgå från de förslag som presenteras i Länsstyrelsens tabell med lokala mål, insatser och uppföljning.
Uppföljningen kan bestå av följande delar:
Undersök påverkan på ojämställdhetsproblemet
Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat
Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat internt.
Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:
Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten.
Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter.
Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering inom målet ” Fler utrikes födda kvinnor ska vara etablerade på arbetsmarknaden och ha egen försörjning”.
Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Etablering i arbetslivet
Utrikes födda kvinnors företagande
Diskriminering
Exempel på arbete utanför Västra Götaland
Lilla Edets kommun, september 2024
Borås stad, september 2024
Trollhättan stad, september 2024
Skövde kommun, december 2024
