För att fler utrikes födda kvinnor ska komma i sysselsättning bör länets aktörer, utifrån respektive ansvarsområde, samordnat och långsiktigt arbetar med jämställdhetsintegrering för att ge kvinnor likvärdiga förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden.
Många fler faktorer än arbetsmarknadsetablering är viktiga för upplevelsen av integration i ett nytt land. Till exempel delaktighet och inflytande i samhällslivet, boendesegregation och kunskap om rättigheter och skyldigheter. Metodstödet fokuserar dock främst på områden nära kopplade till att främja kvinnors etablering på arbetsmarknaden.
Flera aktörers verksamhet bidrar till utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering men några aktörer har generellt större betydelse än andra. Länets kommuner är viktiga aktörer och inom kommunen är det främst verksamhet inom arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten och vuxenutbildning med reguljär utbildning, sfi och samhällsorientering.
Viktiga statliga myndigheter på området är Arbetsförmedlingen men även till exempel Försäkringskassan, Migrationsverket, Länsstyrelsen och Statens servicecenter. Regionens verksamhet inom hälso-och sjukvård samt regional utveckling har också påverkan på frågor om utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering. Andra viktiga aktörer som till exempel erbjuder insatser, praktik och arbetstillfällen är civilsamhället och arbetsintegrerade sociala företag.
Samverkansformer i länet som har påverkan på målgruppens arbetsmarknadsetablering är bland annat de lokala överenskommelser som länets kommuner och Arbetsförmedlingen tecknar, samt olika delregionala och regionala nätverk med fokus på mottagande och etablering av nyanlända.
Ett första steg är att identifiera särskilda utmaningar för utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering i er lokala/regionala kontext samt utifrån er organisations uppdrag och verksamhet.
Könsuppdelad statistik är ett viktigt verktyg för att skapa en aktuell lägesbild. För att skapa en helhetsbild bör även fler variabler än kön inkluderas. Det kan till exempel vara födelseregion, utbildningsbakgrund och/eller funktionsnedsättning. Viss statistik finns tillgänglig via exempelvis SCB, Kolada eller Arbetsförmedlingen. Andra uppgifter kan ni behöva ta fram och sammanställa själva. Följande indikatorer skulle kunna vara relevanta att titta på:
Inom vissa områden finns ingen eller bristfällig statistik på lokal och regional nivå eller så kan statistiken vara tidsödande att sammanställa. Komplettera därför gärna den statistiska kartläggningen med aktuella rapporter, kunskapsunderlag och egna undersökningar vid behov. Tips på rapporter som kan vara relevanta hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd”.
För att få stöd i kartläggning och analys bör även målgruppen involveras. Tala med kvinnor från målgruppen och representanter från civilsamhället om vilka behov och hinder de ser och vilka insatser de saknar. Att förankra utvecklingsarbetet i målgruppen ökar chansen för ett mer effektivt förändringsarbete, mer träffsäkra insatser samt att fler vill delta.
Frågor som kan användas som stöd för att analysera statistik och underlag i er lokala/regionala kontext och i relation till er kärnverksamhet är:
Det sista steget i analysen är att identifiera vilket eller vilka utmaningar er organisation på egen hand och i samverkan med andra aktörer har rådighet över, kan arbeta för att åtgärda och därmed ska prioritera. För vägledning i det kan följande frågor användas:
När er prioritering av ojämställdhetsproblem på området är klar bör ni formulera egna verksamhetsspecifika mål och insatser. Det kan till exempel handla om att förändra styrande dokument och rutiner, ta fram nya arbetssätt, förhållningssätt, metoder, produkter eller insatser.
Tidigt i processen behöver ni även fundera på hur arbetet ska följas upp. Stöd för att planera uppföljning av arbetet hittar ni under rubriken” Stöd i att följa upp och utvärdera”.
Det kan krävas ökade resurser för ett förändringsarbete. Ett sätt att möta det behovet är att söka bidrag. Flertalet aktörer fördelar bidrag för insatser för målgruppen. Se exempelvis aktuella utlysningar hos AMIF, Arvsfonden, Länsstyrelsen, Svenska ESF-rådet och Västra Götalandsregionen. Vid extern finansiering bör det finnas en plan för hur nya eller förändrad verksamhet ska implementeras i organisationen.
Vilka mål och insatser som är aktuella beror på er kärnverksamhet, era identifierade utmaningar samt om ni vänder er till hela eller delar av målgruppen. Det finns också många erfarenheter och framgångsfaktorer från tidigare insatser som ni kan lära och låna av. Här följer ett urval:
Att nå målgruppen
En utmaning för offentliga aktörer kan vara att komma i kontakt med kvinnor ur målgruppen och motivera till att delta i insatser. Det kan vara svårt att skapa en tillitsfull relation. En väg framåt är att använda sig av brobyggare som delar erfarenheter med målgruppen. Det finns flera olika exempel där brobyggare använts med framgång och de har kallats olika saker så som kulturtolkar, lotsar, hälsokommunikatörer eller stadsdelsmammor. En annan väg för att nå målgruppen är att samverka med relevanta civilsamhällesaktörer. Civila samhället har en annan möjlighet att bedriva uppsökande verksamhet mot de grupper som kan vara svårare att nå, exempelvis anhöriginvandrare samt har ofta en annan tillit än myndigheter och kommunal verksamhet.
Att anpassa insatser utifrån förutsättningarna
Målgruppen utrikes födda kvinnor är en heterogen grupp med många olika behov som inte alltid är generaliserbara. Insatser behöver därför anpassas efter olika behov men också ta utgångspunkt i vad utrikes födda kvinnor kan i stället för att utgå ifrån vad de inte kan göra.
Olika insatser är lämpliga beroende på individens förutsättningar och var i processen som kvinnan befinner sig. I syfte att skapa en varaktig etablering på arbetsmarknaden för de kvinnor som står allra längst bort kan det finnas ett behov av insatser som inte skapar ett direkt inträde på arbetsmarknadsinträde. Det kan handla om insatser som i ett första steg stärker självförtroendet eller främjar kunskaper som behövs för att kunna navigera i samhället och på sikt kunna ta ett arbete. Ett första steg kan till exempel vara att delta i hälsofrämjande och språkstödjande verksamheter eller insatser för ökad digitalisering. Samtidigt visar till exempel Arbetsförmedlingens projekt ”Jämställd etablering” att det också går att framgångsrikt matcha nyanlända kvinnor med låg formell kompetens mot arbetsgivare.
Majoriteten av alla migranter är unga vuxna. Flytten till ett nytt land sammanfaller därför ofta med familjebildning och barnafödande. Att få barn de första åren efter invandring innebär ofta att föräldraledighet och väntan på barnomsorg försenar kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Ett sätt att motverka detta är att skapa möjlighet för föräldralediga att delta i integrationsinsatser. Ett sådant exempel kan till exempel vara öppen förskola med svenskundervisning.
Arbete riktat mot arbetsgivare
För att utrikes födda kvinnor ska få tillgång till praktik och anställning krävs ett proaktivt arbete med att identifiera arbetsgivare som är intresserade av att möjliggöra arbetsnära insatser för eller anställa personer ur målgruppen. Det kan också finnas behov av att förbereda arbetsgivare som inte är vana vid till exempel medarbetare med mindre kunskaper i svenska eller att stötta arbetsgivares arbete med att främja en inkluderande och fördomsfri arbetsmiljö.
Läs gärna mer under fliken ”Vidare läsning”.
För att kunna följa upp och utvärdera arbetet mot ert verksamhetsspecifika mål kan processmål användas. Processmål mäter vad er organisation ska göra på vägen mot slutmålet. Vilka processmål som är relevanta beror på vilka mål och aktiviteter ni beslutat om. Vi har tagit fram ett par förslag. De kan användas i nuvarande form eller skrivas om:
Processmålen är ett stöd i att bedöma hur ert arbete fortlöper. Andra sätt att arbeta med utvärdering är till exempel att genom enkäter eller intervjuer låta den målgruppen verksamheten stödjer uttala sig.
