Fler utrikes födda kvinnor ska vara etablerade på arbetsmarknaden och ha egen försörjning

Arbetsmarknadsetablering oavsett födelseland

2021 var andelen förvärvsarbetande utrikes födda kvinnor i Västra Götaland 64 procent och andelen bland utrikes födda män var 72 procent. I samtliga kommuner i länet är utrikes födda kvinnor den grupp med lägst medelinkomst, jämfört med inrikes födda kvinnor och män samt utrikes födda män.

Att främja att fler kommer i arbete och egenförsörjning stärker individens egenmakt men innebär också utökad möjlighet till stärkt bemanning och ökad kompetensförsörjning i olika verksamheter i länet.

Intersektionalitetskoll

Fler faktorer än kön och födelseland är viktiga för arbetsmarknadsetablering och upplevelsen av integration i ett nytt land. Det är därför viktigt att du funderar på hur det ser ut för olika grupper av utrikes födda kvinnor utifrån:

  • Ålder
  • Funktionsförmåga
  • Etnicitet
  • Hudfärg
  • Språkfärdighet
  • Religiös tillhörighet
  • Sexuell läggning
  • Könsöverskridande identitet
  • Utsatthet för våld
  • Möjlighet till delaktighet och inflytande i samhällslivet
  • Utbildningsnivå
  • Boendesegregation
  • Kunskap om rättigheter och skyldigheter
  • Kontakt och mottagande av majoritetssamhället. 

Kartläggning och analys

I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar beredskapen i Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.

Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete med arbetsmarknadsetablering. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.

  • Svårigheter att möta arbetsmarknadens krav på goda kunskaper i svenska och formell utbildning.
  • Ojämställd fördelning av omsorgsansvar och uttag av föräldraledighet.
  • Ohälsa hos utrikes födda kvinnor, exempelvis migrationsrelaterad ohälsa, lägre konsumtion av sjukvård eller utanförskap och diskriminering. 
  • Utsatthet för mäns våld mot kvinnor eller hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Diskriminerande föreställningar om utrikes födda kvinnor påverkar det stöd och insatser organisationen ger individen tillgång till.
  • Brist på arbetsgivare som kan erbjuda arbetsnära insatser eller anställa utrikes födda kvinnor som står längre bort från arbetsmarknaden. 
  • Lång väntetid för barnomsorg och/eller få insatser som främjar föräldralediga kvinnors svenskkunskaper och etablering.
  • Olika grund för uppehållstillstånd ger olika tillgång till insatser såsom exempelvis etableringsprogrammet. 

Planera och utforma arbetet

Delmål 

Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?

Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.

Förslag på insatser

  1. Kunskapshöjande insatser om utrikes födda kvinnor arbetsmarknadsetablering och effektiva insatser gentemot politiker, chefer och/eller relevanta yrkesgrupper.
  2. Utveckla arbetet med att ge fler utrikes födda kvinnor tillgång till arbetsnära insatser så som praktik, arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar.
  3. Utveckla arbetet med att kartlägga utrikes födda kvinnors informella kompetenser.
  4. Utveckla arbete med att differentiera arbetsuppgifter i syfte att sänka tröskeln till ingångsjobb.
  5. Utveckla organisationens arbete med att ställa krav på sysselsättning för individer som utanför arbetsmarknaden i offentlig upphandling, exempelvis genom reserverad upphandling.
  6. Utveckla arbete med anpassad och sammanhållen utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet för målgruppen, exempelvis för utrikes födda kvinnor inom utbildningsplikten.
  7. Utveckla arbetet med att identifiera ohälsa och funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt utsatthet för våld i nära relationer.
  1. Prioritera samverkan som syftar till att underlätta arbetsmarknadsetableringen för utrikes födda kvinnor i lokala överenskommelser mellan kommun och Arbetsförmedlingen.
  2. Stärk intern dialog och samverkan samt extern dialog och samverkan mellan verksamheter som stöttar utrikes födda kvinnor på vägen mot arbete.
  3. Öka samverkan med civilsamhället, arbetsintegrerade sociala företag och näringsliv i frågan om utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering.
  1. Nyttja öppna förskolan som arena för att nå utrikes födda föräldrar och erbjuda insatser som främjar arbetsmarknadsetablering. Etablera samverkan mellan öppna förskolan och familjecentraler, förskola, sfi och civilsamhället för ökad kännedom samt en långsiktig och hållbar verksamhet.
  2. Anordna föräldraskapsstödjande insatser som når utrikes födda män.
  1. Undersök bemötandet av utrikes födda kvinnor och män i organisationens verksamheter.
  2. Ge medarbetare inom relevanta områden tillgång till kunskap och verktyg i kundmöten/brukarmöten för att kunna ge ett jämställt och jämlikt bemötande.
  3. Ta fram policys och rutiner som motverkar diskriminering och ojämställt bemötande.
  1. Inspirera och motivera lokala och regionala arbetsgivare i att anställa eller tillgängliggöra praktikplatser för utrikes födda kvinnor.
  2. Kartlägg verksamheter inom den egna organisationen som kan ta emot praktikanter.
  3. I egna rekryteringsprocesser och i kontakt med arbetsgivare verka för att förebygga diskriminering i rekrytering och på arbetsplatsen.
  4. Ge stöd till arbetsgivare i att ta emot och handleda nya anställda eller praktikanter med begränsade svenskkunskaper.
  1. Arbeta uppsökande via brobyggare som delar erfarenheter av med målgruppen eller via delar av civilsamhället som har hög tillit i målgruppen. Exempelvis för att informera och motivera anhöriginvandrare till att delta i sfi, samhällsorientering och skriva in sig på Arbetsförmedlingen.
  2. Översätt relevant information till lämpliga språk och sprid den via egna eller andras kanaler som når målgruppen.

Genomför och implementera

För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

  • Löpande uppföljning med kontinuerlig återkoppling till ledning om utvecklingen av arbetet för att undersöka om ni gör rätt saker.
  • Kunskapshöjande pass om ojämställdhetsproblemen för medarbetare som möter målgruppen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet. Du kan till exempel visa denna film om antirasistiskt socialt arbete och arbetsmarknadsinsatser med särskilt fokus på kvinnor.

Att följa upp och utvärdera

När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta med.

Samverkansaktörer och andra resurser

Flera aktörers verksamhet bidrar till utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka än andra. Länets kommuner är viktiga aktörer och då främst verksamheter inom arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten och vuxenutbildning med reguljär utbildning, sfi och samhällsorientering.

Viktiga statliga myndigheter på området är Arbetsförmedlingen men även Försäkringskassan, Migrationsverket, Länsstyrelsen och Statens servicecenter. Regionens verksamheter inom hälso-och sjukvård, regional utveckling och utbildning har även påverkan på frågor om utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering.  Andra viktiga aktörer som till exempel erbjuder insatser, praktik och arbetstillfällen för målgruppen är civilsamhället, arbetsintegrerade sociala företag och näringslivet.

Det pågår också samverkan, arbete och processer som ert utvecklingsarbete kan haka i eller lära av, exempelvis:

  • Överenskommelse mellan regeringen och SKR om satsning på öppen förskola för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden 2023–2025
  • Myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden 2023–2025
  • Arbetsförmedlingens plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden
  • Försäkringskassans plan för arbetet med att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden
  • Migrationsverkets bilaga till Myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden
  • Överenskommelsen om samverkan inom migration och integration i Västra Götaland


Det finns även olika samverkansformer i länet som har påverkan på målgruppens arbetsmarknadsetablering. Dessa är bland annat de lokala överenskommelser som länets kommuner och Arbetsförmedlingen tecknar samt den regionala och delregionala samverkansstrukturen med fokus på mottagande och etablering av nyanlända som Länsstyrelsen Västra Götaland sammankallar.