Civilsamhället är viktig för lärande, demokrati och möjliggör för invånare att delta i opinionsbildning. Förutsättningarna att delta i det civila samhället varierar inom Västra Götaland. Ledare för organisationer inom HBTQI+, kvinnorfrid, jämställdhet och antirasism löper större risk att utsättas för hot och hat. Pojkar, unga med utländsk bakgrund, unga med funktionsnedsättning och unga som bor på landsbygd har ett lägre samhällsengagemang än unga i övrigt. Länets kommuner, region, myndigheter och lärosäten kan inom sina ansvarsområden främja kvinnors, barns och ungas förutsättningar att delta i det civila samhället. I det arbetet är samverkan med det lokala civilsamhället centralt.
Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet startar är det bra att känna till om det finns några specifika strukturer och processer kopplat till sakfrågan eller verksamheten som ni behöver ta hänsyn till. Exempel på dessa inom målet om ökade förutsättningar för ett jämställt och jämlikt deltagande i det civila samhället är:
Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera jämställdhet i er organisations ordinarie verksamhet. Arbetet bör inte drivas ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver jämställdhetsarbetet vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.
För att arbetet ska bli lyckat behövs en kartläggning och analys av nuläget. På den här sidan finns stöd i att kartlägga och analysera
Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram i strategin. Undersök sedan vilka ojämställdhetsproblem i befolkningen som är relevanta för er organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Ta vara på erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete, kompetens som finns i organisationen och använd er av kunskap om ojämställdhetsproblem som är kända sedan tidigare.
Exempel på problemområden på befolkningsnivå:
Exempel på verksamhetsutmaningar:
Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.
Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar. Saknas könsuppdelad statistik i organisationen kan ni använda följande förslag på nyckeltal. Det saknas i stor utsträckning lokal och regional statistik på området. Statistik på nationell nivå kan användas för att synliggöra generella mönster. Ofta speglas generella mönster regionalt och lokalt. Nationell statistik kan därför vara aktuell för att identifiera möjligt prioriterat utvecklingsarbete för er organisation.
Det kan även finnas anledning att samla in egen statistik eller göra en kvalitativ undersökning. Till exempel genom att undersöka:
Här finns stöd som ni kan använda om det finns behov av att fråga om kön, transerfarenhet eller funktionsnedsättning i egna statistiska undersökningar, till exempel i medborgarundersökningar:
Det är också viktigt att tänka på hur ni kan involvera målgruppen. Här är tips på hur ni kan göra:
När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av i det arbetet. En av metoderna är ”Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR”.
Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.
Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan. Använd dessa frågor som stöd i analysen:
Nu har ni hittat några utmaningar för er organisation. Innan ni bestämmer vilka som är aktuella bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under
Det finns aktörer som har större möjlighet att påverka ökade förutsättningar för kvinnor, barn och unga att delta i det civila samhället. Dessa aktörer kan bidra till att främja det lokala demokratiska samtalet och den fria åsiktsbildningen genom sin samverkan med det civila samhället och dess företrädare. Det offentliga har ett ansvar att säkerställa barnets rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörd i administrativa och rättsliga förfaranden. Verksamheter där barn och unga befinner sig, så som skola, fritid och socialtjänst är särskilt viktiga för att säkerställa representationen av barn och unga från olika områden i en kommun.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) samordnar flera nätverk för kunskap- och erfarenhetsutbyten kopplat till ungdoms- och civilsamhällesfrågor:
För att komma åt ojämställt och ojämlikt deltagande i det civila samhället kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt. Använd följande frågor för att undersöka ifall det är relevant för er att samverka:
Ni bör nu skapa en prioriteringsordning för att välja vilket/vilka ojämställdhetsproblem ni vill börja arbeta med. Prioriteringen kan till exempel baseras på:
Nu har ni definierat vilket/vilka problem som er organisation vill arbeta mot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. På den här sidan finns stöd i att:
I matrisen finns förslag på insatser som kan motverka problem som ofta förekommer inom målet om att kvinnors, barns och ungas förutsättningar att representera och verka i det civila samhället ska öka. Använd bara förslagen om de stämmer med de problem som framkommit i er lokala analys. Se gärna vidare läsning för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem.
Till varje problem kan ni läsa förslag:
Verksamhet X förebygger och motverkar aktivt strukturer som möjliggör hot, hat och kränkningar gentemot organisationer och enskilda företrädare för civilsamhället.
I samverkansform ta fram gemensamma styrdokument som tydliggör tillvägagångssätt om hat och hot riktas gentemot någon av parterna.
Aktivt uppmuntra civilsamhället att polisanmäla hot och hat.
Undersöka lokala civilsamhällesorganisationers behov av stöd
Kommun X säkerställer jämställda och jämlika forum för delaktighet och inflytande inom skola, fritid och socialtjänst där barn befinner sig.
Kunskaps- och kompetenshöjande insatser till yrkesverksamma om barn och ungas levnadsvillkor, att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv samt om de nationella minoriteterna och gruppernas olika levnadsvillkor.
Verka för en levande elevdemokrati och ungdomsfullmäktige.
Främja inflytande för unga nationella minoriteter och koppla det till kommunens övriga arbete med barnkonventionen.
Återkoppla beslut och resultat till målgruppen som synliggör deras inflytande.
Verksamhet X säkerställer att forum där det offentliga möter kvinnor, barn och unga i demokratifrämjande syften är inkluderande och tillgängliga för alla oavsett förutsättningar.
Undersöka behov och förutsättningar för delaktighet och inflytande i den lokala demokratin.
Införa riktlinjer för en jämställd och jämlik samtalskultur i forum där det offentliga möter kvinnor, barn och unga.
Främja inflytande och samråd för nationella minoriteter.
Inkluderande och tillgängliga kommunikationsinsatser om de forum för delaktighet och inflytande som finns.
Återkoppla beslut och resultat till målgruppen som synliggör deras inflytande.
Kommun X fördelar resurser och annat stöd på ett sätt som främjar en jämställd föreningsidrott.
Gör en jämställdhetsanalys av budgeten och synliggör hur resurser fördelas för flickor/pojkar inom föreningsidrotten.
Omfördela ekonomiska resurser på ett sätt som främjar en jämställd föreningsidrott.
Undersöka nyttjande av idrottsanläggningar utifrån
flickors, pojkars och unga hbtqi+ personers upplevelser av välkomnande och trygghet på idrottsanläggningar. Till exempel utifrån bemanning, belysning och utformning av omklädningsrum.
När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar
Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.
När ni kommit fram till ert utvecklingsområde/n är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning:
Mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan
När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet.
Beroende på typ av insats kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material, till exempel:
Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Använd följande frågor för att ta reda på om och sådant fall vad ni behöver kommunicera:
Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan innebära att olika kanaler eller metoder behöver användas. Till exempel via personer som barn litar på så som lärare, informationsblad på fysiska platser där barn och unga befinner sig, sociala medier, webbsidor eller via det civila samhället så som lokala föreningar eller trossamfund.
Här finns stöd i att anpassa kommunikation till barn:
Information till barn, Barnombudsmannen
Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel:
Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementeringen:
Under genomförande- och implementeringsfasen är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera och eventuellt justera pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.
Om justeringar ska göras bör de vara mindre omfattande och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.
Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt.
Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter.
Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som användes i kartläggningen. Ni kan också utgå från de förslag som presenteras i Länsstyrelsens tabell med lokala mål, insatser och uppföljning.
Uppföljningen kan bestå av följande delar.
Undersök påverkan på ojämställdhetsproblemet:
Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat:
Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat:
Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:
Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten:
Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter:
Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering inom målet om att kvinnors, barns och ungas förutsättningar att representera och verka i det civila samhället i Västra Götaland ska öka. Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Här kan du ta del av exempel på arbeten inom ramen för Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag ”Delaktighet och deltagande i lokal demokrati”:
Engagera ditt lokalsamhälle, Jämställdhetsmyndigheten
Här kan du ta del av ett exempel utanför länet där Linköpings kommun satsade på jämställd idrott:
Linköpings kommun har satsat på jämställd idrott, Jämställdhetsmyndigheten
Här hittar du rapporter om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och demokrati:
Kvinnor och män i lokal demokrati (2021:3), Jämställdhetsmyndigheten
Den lokala demokratin är inte jämställd (2024:14), Jämställdhetsmyndigheten
En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige, MUCF
Fokus 21 – Vilja att förändra, MUCF
Faktablad om jämställdhetsutmaningar inom kultur och fritid, SKR
Resurser, representation och ”riktig” idrott – om jämställdhet inom idrotten, CIF
Här hittar du artiklar och rapporter som fokuserar särskilt på utsatthet för hot, hat och kränkningar i det civila samhället:
Kartläggning av hot och hat mot det civila samhället, MUCF
Barnombudsmannen erbjuder ett webbstöd för barns delaktighet:
Barns delaktighet, Barnombudsmannen
MUCF har tagit fram en vägledning för att hjälpa kommuner, regioner och statliga myndigheter att arbeta med inflytande och samråd för unga nationella minoriteter:
Vägledning för att ge barn och unga nationella minoriteter inflytande, MUCF
Bollebygds kommun, november 2024
Borås Stad, november 2024
Lilla Edets kommun, september 2024
Polismyndigheten Region Väst, november 2024
Trollhättans Stad, september 2024
Tjörn kommun, mars 2025
