Logga Länsstyrelsen Västra Götaland

Könsfördelningen på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram ska bli mer jämställd

Könsbundna studie- och yrkesval

Gymnasieskolan i Västra Götaland är starkt könssegregerad, särskilt inom yrkesförberedande program. Faktorer på samhällelig, organisatorisk och individuell nivå samspelar för att driva och upprätthålla könsskillnaderna i utbildningsval. Könssegregerad utbildning har konsekvenser för individ och samhälle. Flickors och pojkars olika utbildningsval bidrar till exempel till att upprätthålla den könssegregerade arbetsmarknaden, försvårar en hållbar kompetensförsörjning och står i vägen för kommunal och regional utveckling.

Intersektionalitetskoll

Det finns fler faktorer än kön som påverkar studieval. Det är därför viktigt att du även funderar på hur det ser ut för olika grupper av flickor och pojkar utifrån:

  • föräldrars utbildningsnivå
  • föräldrars yrkesbakgrund
  • boendesegregation
  • utsatthet för våld
  • funktionsförmåga
  • etnicitet
  • hudfärg
  • språkfärdighet
  • religiös tillhörighet
  • könsöverskridande identitet
  • sexuell läggning.

Kartläggning och analys

I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar utbildningsval Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.

Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete med utbildning. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.

Ojämställda förhållanden hos befolkningen som påverkar utbildningsval:
  • Ekonomisk ojämställdhet och en könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnor och män arbetar i olika yrken, sektorer och på olika nivåer i organisationerna. Det bidrar bland annat till löneskillnader mellan kvinnor och män.
  • Ojämställda arbetsvillkor. Det är generellt sämre arbetsvillkor och arbetsmiljö i kvinnodominerade branscher än i mansdominerade branscher. Det får till exempel konsekvenser i form av könsskillnader i arbetsrelaterad ohälsa.
  • Utsatthet för våld och sexuella trakasserier. Pojkar utsätts för våld i högre utsträckning än flickor i skolmiljön. Flickor utsätts däremot i högre utsträckning för sexuella trakasserier och sexuellt våld än pojkar. Utsatthet för våld och sexuella trakasserier påverkar möjligheten att uppnå fullföljda studier.
  • Verksamheten bidrar till att upprätthålla könsstereotypa normer kopplat till vissa utbildningar och/eller yrken i undervisning och studie- och yrkesvägledning.
  • Verksamheten bidrar till att upprätthålla könsstereotypa normer kopplat till vissa utbildningar och/eller yrken vid organisering och dimensionering av utbildningar.
  • Verksamheten bidrar till att kvinno- och mansdominerat arbete värderas olika.
  • Diskriminering eller sexuella trakasserier förekommer i verksamheten.

Planera och utforma arbetet

Delmål

Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?

Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.

Förslag på insatser

Könsstereotypa normer kopplat till utbildningar och/eller yrken i undervisning och studie- och yrkesvägledning.

I skolan

  1. Kunskapshöjande insatser till personal om normkritiskt arbetssätt.
  2. Prioritera studie och yrkesvägledningen tydligare i skolan.
  3. Stärk studie- och yrkesvägledningen utifrån ett normkritiskt perspektiv.
  4. Stärk kopplingen mellan ordinarie ämnesundervisning och studie- och yrkesvägledning och koppla ihop det med skolans jämställdhetsarbete.
  5. Stärk förutsättningar för samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare.
  6. Kompetensutveckling till lärare för att höja kunskapen om hur undervisning som rör arbetslivet kan ingå i ordinarie undervisning.
  7. Integrera ett jämställdhetsperspektiv med yrkesanknytning vid arbetsplatsförlagt lärande. Exempelvis genom att diskutera förekomsten av yrkeskultur, normer och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt kopplat till arbetsmiljö, bemötande och jargong.
  8. Analysera och förändra kommunikation kring utbildningar och yrken så att den inte upprätthåller stereotypa föreställningar om kön, social bakgrund eller etnisk tillhörighet.
  9. Analysera och förändra skolans arbete med arbetslivskontakter så att det ger en allsidig bild av branscher och yrken som inte förstärker eller upprätthåller stereotypa föreställningar om kön, social bakgrund eller etnisk tillhörighet.
  10. Arbeta med att stärka elevernas självbild och självförtroende.

På arbetsplatsen

  1. Motverka könsstereotypa normer och jargonger på arbetsplatsen. Exempelvis genom att:
    • Beskriva och analysera den psykosociala arbetsmiljön för att fånga upp arbetsrutiner, attityder, språkbruk, bilder etc. som är eller kan uppfattas som könsdiskriminerande, eller som försämrar trivseln på arbetsplatsen.
    • Se till att utbud av arbetskläder, verktyg, teknik, omklädningsrum eller andra förutsättningar att utföra arbetet är anpassade för både kvinnor och män.
    • Stärka det våldsförebyggandearbetet.
    • Uppmuntra till föräldraledighet oavsett kön.
    • Analysera och förändra rutiner för rekryteringsprocesser utifrån diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder.
    • Se över och ändra rutiner för hur och var tjänster annonseras ut och hur kravprofiler skrivs fram.
  1. Beakta jämställdhet vid planering och dimensionering av utbildning.
  2. Genomför systematiska jämförelser och åtgärda skillnader i villkor mellan könskodade utbildningar och branscher.
  3. Åtgärder som underlättar för individer som gjort normbrytande studie- och yrkesval att stanna kvar på sina utbildningar. 
  1. Förbättra arbetsvillkoren i kvinnodominerade yrken. Exempelvis genom att:
    • Analysera och omfördela resurser mellan olika verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv.
    • Erbjud heltidsanställningar till alla som vill arbeta heltid.
    • Analysera och åtgärda osakliga löneskillnader som identifieras i lönekartläggningar.
  2. Förbättra arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken. Exempelvis genom att:
    • Erbjuda kunskapshöjande insatser till chefer om systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsgivarens ansvar för arbetet.
    • Integrera jämställdhet i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  3. Se fler förslag under målet om Kvinnors förutsättningar avseende anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor samt arbetsmiljö ska förbättras i Västra Götaland – Jämställt Västra Götaland.
  1. Kunskapshöjande insatser till chefer om olika former av diskriminering och arbetsgivares/utbildningsanordnares ansvar för aktiva åtgärder.
  2. Se över och vid behov förändra verksamhetens arbetssätt med aktiva åtgärder för att skapa goda förutsättningar för ett systematiskt arbete.
  3. Kommunicera arbetet till alla medarbetare/elever.
  4. Avsätt tid för personalen till samtal och reflektion om normer och jargong på arbetsplatsen.
  5. Avsätt tid för elever till samtal och reflektion om normer och jargong i skolan

Genomför och implementera

För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

  • Kunskapshöjande pass om ojämställdhetsproblemen för medarbetare som möter målgruppen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet.
  • Löpande uppföljning med kontinuerlig återkoppling till ledning om utvecklingen av arbetet för att undersöka om ni gör rätt saker.

Följ upp och utvärdera

När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.

Samverkan och andra resurser

Aktörer inom länets utbildningssektor är särskilt viktiga för arbetet inom målet om en mer jämställd könsfördelning på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram. Några exempel på aktörer som är relevanta att samverka med, eller där det kan finnas mer information på området är:

  • verksamhet inom förskola, grundskola, gymnasieskola samt högskolor och universitet.
  • länets näringsliv/arbetsgivare har också möjlighet att bidra till målet genom att arbeta för att motverka könsstereotypa normer och bredda sin rekrytering.
  • Skolverket
  • MUCF
  • SKR.