Begreppet jämställdhet innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Inga idéer om kön ska begränsa någon individ i vad de kan göra, får göra eller vara. Jämställdhet är en förutsättning för ett rättvist och demokratiskt samhälle. Målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå målet finns sex nationella delmål som rör makt och inflytande, ekonomi, utbildning, obetalt hem- och omsorgsarbete, hälsa samt mäns våld mot kvinnor.
Kön har en grundläggande betydelse för en människas möjligheter och villkor, såväl på individnivå som på organisations- och samhällsnivå. I Västra Götaland finns fortfarande stora skillnader i livsförutsättningar mellan kvinnor och män, samt mellan olika grupper inom könen. Jämställdhetsutmaningarna är många i länet och de kräver ett systematiskt jämställdhetsarbete.
I Sverige finns det två juridiska kön, kvinna och man. I arbetet med jämställdhet är det viktigt att också beakta hur personer som inte identifierar sig inom den binära könsuppdelningen påverkas i ett ojämställt samhälle. Hbtqi+ personer exkluderas ofta från policys och program som ska öka jämställdheten. Den strukturella diskriminering och de hinder som hbtqi+ personer möter behöver adresseras i arbetet med jämställdhet.
Alla offentliga aktörer har i uppdrag att bidra till arbetet med jämställdhet. Regeringen har beslutat att jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhet ska beaktas där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. För att jämställdhetsarbetet ska ge långvariga resultat behöver det vara en del av organisationens huvudsakliga verksamhet, uppdrag och processer.
Jämställdhetsintegrering innebär att varje organisation ska införliva ett jämställdhetsperspektiv i det dagliga arbetet och beakta jämställdhet i alla beslutsprocesser som berör flickors, pojkars, kvinnors och mäns livsvillkor. Det gäller på alla nivåer och steg i beslutsprocessen – från förslag till genomförande och uppföljning. Jämställdhetsarbetet ska bedrivas av alla medarbetare och inte bara av särskilt utsedda personer. På så sätt kan jämställdhetsarbetet få genomslag i hela organisationen i stället för att bedrivas som en separat fråga.
För ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering bör organisationen ha vissa förutsättningar på plats. Mer information om förutsättningarna finns på sidan:
Stöd i systematiskt jämställdhetsarbete
Hos Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelsen Kalmar hittar du grundutbildningar i jämställdhetsintegrering:
Jämställdhet berör inte bara jämn könsfördelning och jämställda löner. Jämställdhet handlar också om attityder, normer och värderingar på strukturell nivå som påverkar samhället, organisationer och individer. Till exempel kan kvinnor ha hälften av posterna i en styrelse utan att deras åsikter eller erfarenheter tas på allvar. I jämställdhetsarbetet behöver både kvantitativ- och kvalitativ jämställdhet vägas in.
Kvantitativ jämställdhet handlar om det som kan mätas, till exempel könsfördelning. Kvantitativ jämställhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället. Till exempel på arbetsplatser, inom politiken och på utbildningar. En könsfördelning brukar anses jämn om den ligger inom intervallet 40–60 procent kvinnor och 40–60 procent män.
Kvalitativ jämställdhet fokuserar på strukturerna och normerna bakom siffrorna. Det innebär att kvinnor och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas på allvar och får påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Både kvantitativ- och kvalitativ jämställdhet behövs för att komma åt ojämställdhetsproblem.
Utöver kön är det viktigt att ta hänsyn till andra faktorer som har betydelse för människors makt att påverka samhället och sina egna liv. Gruppers och individers förutsättningar påverkas av flera faktorer som samverkar och ibland förstärker varandra. Det handlar till exempel om socioekonomi, bostadsområde, etnicitet, hudfärg, religion, funktionsförmåga och ålder.
Att synliggöra hur olika faktorer samverkar kallas för att använda ett intersektionellt perspektiv. Intersektionella analyser visar hur normer och maktrelationer skapar strukturella skillnader i människors livsvillkor. I en intersektionell analys behöver målgruppen delas in i mindre grupper utifrån fler faktorer än kön. Vilka faktorer som ska och kan inkluderas beror på den specifika kontexten. Det kan vara nödvändigt att göra olika prioriteringar beroende på till exempel målområde, målgrupp och tillgängliga resurser.
Kunskap om skillnader i livsvillkor för olika grupper och individer bidrar till att jämställdhetsarbetet blir mer träffsäkert. Det är viktigt att fokusera på strukturerna som ligger till grund för skillnaderna mellan grupper. På så sätt minskar risken att bidra till stereotypa framställningar av särskilda grupper.
Västra Götaland är ett stort län både till yta, invånarantal och antal kommuner. I länets 49 kommuner bor ca 1,7 miljoner invånare. Bland kommunerna finns skillnader vad gäller till exempel storlek, stad och landsbygd, demografi och resurser. Göteborg är länets största kommun med drygt 560 000 invånare medan Dals-Ed är den minsta med knappt 4800 invånare. Skillnader i storlek och resurser är tydliga även bland länets region, myndigheter, lärosäten, civilsamhällesorganisationer och näringsliv. Skillnader i till exempel demografiska utmaningar, ekonomiska och personella resurser och uppdrag har betydelse. Förutsättningarna och arbetet med jämställdhetsintegrering ser därför olika ut i länet. Den regionala och lokala kontexten har varje enskild aktör bäst kännedom om.
