Begreppet jämställdhet innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Inga idéer om kön ska begränsa någon individ i vad de kan göra, får göra eller vara. Jämställdhet är en förutsättning för ett rättvist och demokratiskt samhälle. Målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå målet finns sju nationella delmål som rör makt och inflytande, ekonomi, utbildning, obetalt hem- och omsorgsarbete, hälsa, mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Kön har en grundläggande betydelse för en människas möjligheter och villkor, såväl på individnivå som på organisations- och samhällsnivå. I Västra Götaland finns fortfarande stora skillnader i livsförutsättningar mellan kvinnor, män, flickor och pojkar samt mellan olika grupper inom könen. Jämställdhetsutmaningarna är många i länet och de kräver ett systematiskt jämställdhetsarbete.
I Sverige finns det två juridiska kön, kvinna och man. I arbetet med jämställdhet är det viktigt att också beakta hur personer som inte identifierar sig som kvinna eller man påverkas i ett ojämställt samhälle. Hbtqi+ personer exkluderas ofta från policys och program som ska öka jämställdheten. Den strukturella diskriminering och de hinder som hbtqi+ personer möter behöver adresseras i arbetet med jämställdhet.
Jämställdhet berör inte bara jämn könsfördelning och jämställda löner. Jämställdhet handlar också om attityder, normer och värderingar på strukturell nivå som påverkar samhället, organisationer och individer. Till exempel kan kvinnor ha hälften av posterna i en styrelse utan att deras åsikter eller erfarenheter tas på allvar. I jämställdhetsarbetet behövs både kvantitativ- och kvalitativ jämställdhet.
Kvantitativ jämställdhet handlar om det som kan mätas, till exempel könsfördelning. Kvantitativ jämställhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället. Till exempel på arbetsplatser, inom politiken och på utbildningar. En könsfördelning brukar anses jämn om den ligger inom intervallet 40–60 procent kvinnor och 40–60 procent män.
Kvalitativ jämställdhet fokuserar på strukturerna och normerna bakom siffrorna. Det innebär att kvinnor och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas på allvar och får påverka utvecklingen inom alla områden i samhället.
Utöver kön är det viktigt att ta hänsyn till andra faktorer som har betydelse för människors makt att påverka samhället och sina egna liv. Gruppers och individers makt påverkas av flera faktorer som samverkar och ibland förstärker varandra. Det handlar till exempel om socioekonomi, bostadsområde, etnicitet, hudfärg, religion, funktionsförmåga och ålder.
Att synliggöra hur olika faktorer samverkar kallas för att göra en intersektionell analys. Intersektionella analyser beskriver hur normer och makt skapar strukturella skillnader i människors livsvillkor. I en intersektionell analys behöver målgruppen delas in i mindre grupper utifrån fler faktorer än kön. Vilka faktorer som behöver inkluderas beror på vad det är som ska analyseras.
Intersektionell analys, Jämställdhetsmyndigheten
Kunskap om skillnader i livsvillkor för olika grupper och individer gör jämställdhetsarbetet mer träffsäkert. Det är viktigt att arbeta för att förändra strukturerna som ligger till grund för skillnaderna mellan grupper. Det minskar risken att bidra till stereotypa framställningar av särskilda grupper.
Alla offentliga aktörer har i uppdrag att bidra till arbetet med jämställdhet. Regeringen har beslutat att jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering betyder att jämställdhet ska införlivas i det dagliga arbetet och i alla beslut som berör flickor, pojkar, kvinnor och mäns livsvillkor. Om arbetet ska ge långvariga resultat behöver jämställdhet vara en del av organisationens huvudsakliga verksamhet, uppdrag och processer. Det gäller på alla nivåer och steg i beslutsprocessen – från förslag till genomförande och uppföljning. Jämställdhetsarbetet ska bedrivas av alla medarbetare och inte bara av särskilt utsedda personer. Det är för att jämställdhetsarbetet ska få genomslag i hela organisationen, i stället för att bedrivas som en separat fråga.
Hos Jämställdhetsmyndigheten och hos Länsstyrelsen Kalmar hittar du utbildningar i jämställdhetsintegrering:
Länsstyrelsen Västra Götaland erbjuder en grundkurs i jämställdhetsintegrering för chefer i organisationer som anslutit sig till strategin. Den hittar du i vår kalender: Kalender | Länsstyrelsen Västra Götaland
För att du ska kunna driva ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering bör vissa förutsättningar finnas i organisationen. Utan dessa förutsättningar är det svårare att få ett gott resultat av arbetet. Det är bra att börja arbetet med att undersöka era förutsättningar. Ta hjälp av innehållet i menyn nedan.
Ni kan även använda er av detta självskattningsverktyg för att undersöka era förutsättningar: Självskattningsverktyg – organisatoriska förutsättningar.
För att jämställdhetsintegrering ska ge långsiktiga resultat och få genomslag i hela organisationen behöver det finnas ett beslut som tydligt stöder och säkrar resurser för arbetet.
Inför ett beslut är det viktigt att identifiera vilka funktioner och verksamheter i organisationen som påverkar och påverkas av arbetet med jämställdhetsintegrering. För att arbetet ska bli genomfört och hållbart är det viktigt att det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning i organisationen. Till exempel mellan chefer, politiker och tjänstepersoner. Om ledningen kontinuerligt kommunicerar arbetet internt stärks förutsättningarna för att arbetet förankras och får genomslag på alla nivåer inom organisationen.
Tydlig styrning och ledning är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering. Det är ledningen som har det övergripande ansvaret. Ledningen ska tydliggöra vilken riktning arbetet ska ta, vilka mål som ska uppnås och vem som ska utföra arbetet. Det är även ledningens ansvar att följa upp arbetet regelbundet och efterfråga resultat för att utveckla och hålla arbetet levande. Genom att ställa krav på uppföljning visar ledningen att beslut ska omsättas i praktisk handling.
Uppföljning är viktigt. Ledningen och chefer på alla nivåer har ansvar för att efterfråga resultat. Det behövs för att kunna följa utvecklingen och få viktig information om vad som behöver göras framåt.
Uppföljning av arbetet med jämställdhetsintegrering bör ske inom ramen för organisationens ordinarie system för uppföljning. Chefer har ett ansvar att se till att uppföljningen visar resultat och att individbaserad statistik är uppdelad på kön. Även controllers är viktiga när det gäller att följa upp utvecklingen av verksamheten och bör involveras i arbetet med jämställdhetsintegrering.
Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet ska genomsyra ordinarie verksamhet på alla nivåer i en organisation. Ledningen behöver klargöra vad det innebär för varje aktör i organisationen. Förutsättningarna för att arbetet prioriteras och genomförs ökar när varje aktör förstår uppdraget och vad som förväntas av aktören.
Olika kompetenser är nödvändiga i arbetet. På ett övergripande plan behöver det finnas kunskap om:
Dessutom behövs kunskap om hur olika grupper av män, kvinnor, flickor, pojkar och hbtqi+-personer påverkas inom de sakområden som är relevanta för verksamheten. Varje organisation behöver göra en bedömning av vilken kompetens som krävs, vilken kompetens som finns samt om kompetensen finns på rätt plats inom organisationen. Det är också viktigt att chefer ger medarbetare möjlighet till kompetensutveckling.
Arbetet med jämställdhetsintegrering ställer krav på att organisationen vill göra en förändring. Genom att systematiskt och konsekvent ta upp jämställdhet i det dagliga arbetet kommunicerar den högsta ledningen att jämställdhet är en viktig fråga som alla ska jobba med.
För att arbetet med jämställdhetsintegrering ska nå framgång behöver det finnas en organisationskultur som uppmuntrar utveckling. Det måste också finnas förtroende och tillit mellan medarbetare samt mellan medarbetare och ledning. Berörda medarbetare behöver vara motiverade, förstå behovet av förändring och ha en rimlig arbetsbelastning. Likaså krävs det en tydlig kommunikation om utvecklingsarbetet i organisationen.
Resurser behövs för att arbetet med jämställdhetsintegrering ska kunna prioriteras, bli genomfört och långsiktigt hållbart. Jämställdhetsbudgetering är ett verktyg som används för att göra jämställdhetsbedömningar av budgeten. Det handlar om att införa ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer i budgetprocessen och att omstrukturera resurser för att främja jämställdhet. Syftet är att resurser ska fördelas på ett sätt som bidrar till jämställdhet i verksamheter och i samhället.
Jämställdhetsbudgetering behöver inte alltid innebära att kvinnor och flickor respektive pojkar och män tilldelas 50 procent av resurserna. Utgångspunkten i bedömningarna som görs i organisationen måste vara de jämställdhetsproblem och förutsättningar som finns i den lokala eller regionala kontexten.
I praktiken kan det till exempel handla om att kartlägga och efter behov och möjlighet omfördela resurser kopplat till
En grundläggande del i ett arbete med jämställdhetsbudgetering är tillgång till könsuppdelad statistik. Finns inte statistik inom det område som eftersöks kan organisationen behöva ta fram eget underlag. Könsuppdelad statistik på nationell, regional och lokal nivå finns till exempel tillgänglig här:
Här kan du lära dig mer om jämställdhetsbudgetering: