Hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning i Västra Götaland ska förbättras

Hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning

I Västra Götaland möter flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar hinder som påverkar deras tillgång till en jämlik och jämställd hälsa. Det finns olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan vara fysiska-, psykiska- eller intellektuella funktionsnedsättningar. Att ha en funktionsnedsättning innebär inte i sig en försämrad hälsa. En stor del av ohälsan beror på ojämlik tillgång till exempelvis utbildning, arbete, ekonomiskt handlingsutrymme och utsatthet för kränkande behandling och våld. Bristande tillgänglighet är också en viktig faktor som påverkar förutsättningarna för en god hälsa.

Intersektionalitetskoll

Skillnaderna i hälsa kan inte förklaras av de enskilda faktorerna kön och funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att du även funderar på hur det ser ut för olika grupper av flickor och kvinnor utifrån:

  • Ålder
  • Etnicitet
  • Hudfärg
  • Språkfärdighet
  • Religiös tillhörighet
  • Sexuell läggning
  • Könsöverskridande identitet
  • Utsatthet för våld
  • Utbildningsnivå
  • Boendesegregation
  • Kunskap om rättigheter och skyldigheter
  • Kontakt och mottagande av majoritetssamhället. 

Kartläggning och analys

I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar i Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.

Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete med hälsa. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.

Ojämställda förhållanden hos befolkningen som påverkar hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning:
  • Ekonomisk ojämställdhet och ojämlikhet. Till exempel har kvinnor med funktionsnedsättning lägre inkomst än män med och utan funktionsnedsättning samt kvinnor utan funktionsnedsättning.
  • Strukturell diskriminering. Till exempel genom att byggnader eller tjänster inte är universellt utformade.
  • Ojämställd och ojämlik arbetsmarknad. Till exempel anställs kvinnor med funktionsnedsättning i lägre grad än män med och utan funktionsnedsättning samt kvinnor utan funktionsnedsättning.
  • Mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor och kvinnor utsätts i högre utsträckning än män för våld i nära relation och sexuellt våld. Det samma gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar riskerar att utsättas i ännu nästan dubbelt så hög utsträckning och det gäller alla typer av våld. Dessutom kan våldet ta andra former.
  • Ojämställd och ojämlik tillgång till en meningsfull fritid. Till exempel är det mindre vanligt att komma ut i skog och mark bland personer med funktionsnedsättning än i övrig befolkning, särskilt för kvinnor med funktionsnedsättning.
  • Ojämställd och ojämlik möjlighet till utbildning. Utbildningsnivån är lägre bland personer med funktionsnedsättning än personer utan funktionsnedsättning. Utbildningen är även könssegregerad. Elever med funktionsnedsättningar känner sig mer otrygga och upplever svårigheter psykosocialt i högre utsträckning än elever utan funktionsnedsättningar.
  • Ojämlik bostadsmarknad. Det finns en stark koppling mellan arbetslöshet och utestängning från den ordinarie bostadsmarknaden. Det är inte många hyresvärdar som accepterar ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomst. SoL-boenden varierar ganska mycket och kan sakna både spis och kylskåp.
  • Ojämställd och ojämlik tillgång till makt och inflytande. Valdeltagandet är lägre bland personer med funktionsnedsättning än personer utan funktionsnedsättning, och varierar stort inom gruppen beroende på typ av funktionsnedsättning.
  • Brist på arbetsgivare som kan erbjuda arbetsnära insatser eller anställa kvinnor med funktionsnedsättningar som står längre bort från arbetsmarknaden.
  • Diskriminerande normer och föreställningar om funktionsnedsättningar och kön påverkar det stöd och insatser organisationen ger till flickor och kvinnor.
  • Det finns brister på aktiva åtgärder för att motverka diskriminering av kvinnor och flickor med funktionsnedsättningar.
  • Undersökningar och behandlingar inom hälso- och sjukvården erbjuds i ett sent skede av sjukdomsförlopp till flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar.
  • Tillgänglighetshinder i organisationens insatser som exempelvis svår och otillgänglig information, brist på möjliga transportmedel, oframkomliga lokaler, oanvändbara produkter och hjälpmedel.
  • Diskriminerande normer och föreställningar kring sexualitet resulterar i flickor och kvinnor med funktionsnedsättning inte får tillgång till sexuella och reproduktiv hälsa och rättigheter.
  • Organisationen saknar kunskap om hur mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld tar sig i uttryck mot flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar.
  • Organisationen erbjuder inte anpassade insatser riktade till flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar som är utsatta för våld.
  • Universell utformning och tillgänglighet beaktas inte vid planering och utformning av allmänna platser eller vid framtagande av översikts- och detaljplaner.

Planera och utforma arbetet

Delmål

Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?

Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.

Förslag på insatser

Det finns diskriminerande normer och föreställningar om kön och funktionsnedsättningar i organisationen, vilket påverkar det stöd och insatser organisationen erbjuder och ger till flickor och kvinnor.
  1. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om vad diskriminering, makt och normer är, med särskilt fokus på kön och funktionsnedsättningar.
  2. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om normkritiskt förhållningssätt.
  3. Utveckla arbetet med behovsanpassade insatser till målgruppen.
  4. Utveckla arbetet med delaktighet och möjlighet till påverkan i utformning av insatser genom dialog med målgruppen.
  5. Samverka med civilsamhället och organisationer som representerar målgruppen.
  1. Identifiera risker för diskriminering beroende på kön och funktionsförmåga.
  2. Analyserar orsaker för diskriminering beroende på kön och funktionsförmåga
  3. Genomför åtgärder för att motverka de identifierade riskerna och orsakerna.
  4. Följ upp och utvärdera åtgärderna.
  5. Ta fram riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dokumentera detta årligen.
  1. Identifiera och analysera orsaker till att vissa sjukdomsbilder inte upptäcks i tid i verksamheten. Exempelvis:
    • Väntetider
    • Tillgänglighet
    • Bemötande
  1. Utveckla nya rutiner för att säkerställa att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning erbjuds undersökningar och behandling i tid. Exempelvis anpassade hälsokontroller.  
  2. Kunskapshöjande insatser om genusmedveten vård och risker kopplat till hälsa hos flickor och kvinnor, baserat på kön och funktionsnedsättning.
  3. Informationsinsatser riktade till flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar om varför det är viktigt att söka vård och hur en undersökning kan gå till.
  1. Genomför en tillgänglighetsinventering med könsuppdelad statistik. Involvera målgruppen. Det bör röra olika aspekter av tillgänglighet, exempelvis fysisk, digital och kommunikativ sådan.
  2. Ta fram en åtgärdsplan för de identifierade bristerna.
  3. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om universell utformning.
  4. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma i funktionsrätt, genusmedveten vård och hur målgruppen påverkas av dubbel utsatthet.
  1. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om normkritisk och intersektionell ansats. Kampanjer och föreläsningar i samverkan med intresseorganisationer, ex RFSU, RFSL, FQ Forum.
  2. Utveckla inkluderande sexualundervisning i skola, elevhälsa och inom LSS-verksamheter.
  3. Erbjud individuellt stöd genom samtal med exempelvis sexualupplysare som har kompetens inom funktionsrätt och sexuell hälsa.
  4. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma, vårdnadshavare och målgruppen om sexuellt våld eller utnyttjade.
  5. Bygg broar mellan verksamheter så som LSS, habilitering, ungdomsmottagning och tjej- och kvinnojourer.
  1. Se metodstödet för målet om att ”Fler kvinnor med funktionsnedsättning ska vara etablerade på arbetsmarknaden och inte diskrimineras i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt kön”.
  1. Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.
  1. Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.
  1. Använd konsekvensanalyser för tillgänglighet och jämställdhet i planeringsdokument.
  2. Följ upp med platsbesök och tillgänglighetsinventeringar i både ny- och ombyggnadsprojekt.
  3. Kunskapshöjande insatser om funktionsrätt och jämställdhet för yrkesverksamma och beslutsfattare inom planering, fastighet, teknik, trafik och miljö.
  4. Inför krav på universell utformning i kommunens översiktsplan och riktlinjer för detaljplanering.
  5. Tydliggör tillgänglighets- och jämställdhetsaspekter i planbeskrivningar och planprogram, exempelvis med en checklista.
  6. Uppdatera gestaltningsprogram och byggnadsordningar så att de speglar principerna för universell utformning och jämställdhet.
  7. Avsätt resurser och ansvar inom stadsbyggnadsförvaltningen för att systematiskt arbeta med tillgänglighet och jämställdhet.
  8. Involvera målgruppen i planeringsprocesser, exempelvis genom brukarråd eller referensgrupper.
  9. Ställ krav på samverkan med funktionsrättsorganisationer i remissrundor eller planeringsskeden.

Genomför och implementera

För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

  • Kunskapshöjande pass om ojämställdhetsproblemen för medarbetare som möter målgruppen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet.
  • Löpande uppföljning med kontinuerlig återkoppling till ledning om utvecklingen av arbetet för att undersöka om ni gör rätt saker.

Följ upp och utvärdera

När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.

Samverkan och andra resurser

Flera aktörers verksamhet bidrar till att hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska förbättras. Exempel på myndigheter som är viktiga för området är:

  • Försäkringskassan
  • Myndigheten för delaktighet
  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
  • Diskrimineringsombudsmannen
  • Folkhälsomyndigheten
  • Arbetsförmedlingen
  • Specialpedagogiska skolmyndigheten
  • Socialstyrelsen.