Arbetet med jämställdhet är uppdelat i olika mål, uppdrag och krav. Till exempel i form av instruktioner, regeringsuppdrag, lagar samt nationella, regionala och lokala mål. Samtidigt arbetar offentliga aktörer i Västra Götaland med flera andra sammanhängande sakområden. Därför är det framgångsfaktor i arbetet med jämställdhet är att samordna arbetet med närliggande uppdrag.
Börja med att gå igenom hur olika uppdrag i din organisation är formulerade för att identifiera vilka synergier som finns mellan dem. Det hjälper dig att tydliggöra möjligheter och begränsningar för samordning mellan olika uppdrag i organisationen. Det kan i sin tur göra arbetet mer effektivt och träffsäkert.
Ojämställdhet är en komplex utmaning som kräver att vi ser de jämställdhetspolitiska delmålen som delar av en helhet, där varje målområde påverkar och förstärker de andra. De sju nationella delmålen är inte isolerade från varandra. Vi måste arbeta med alla mål för att åstadkomma jämställdhet. Det är även utgångspunkten för de regionala målen i Jämställt Västra Götaland 2024–2027. Lokala insatser inom ett av de regionala målen kan skapa ringar på vattnet över till flera målområden.
Exempel på hur delmålen hänger ihop:
Kvinnors överrepresentation i obetalt hem- och omsorgsarbete är en central orsak till flera andra jämställdhetsutmaningar.
En jämställd utbildning är avgörande för att bryta könsstereotypa val och skapa förutsättningar för ekonomisk och social jämställdhet senare i livet:
Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är särskilt beroende av framsteg inom de andra delmålen. Våld är både en orsak till och en konsekvens av ojämställdhet och arbetet med att förebygga och bekämpa våldet måste därför integreras i alla verksamhetsområden.
Jämställdhetsintegrering betyder att jämställdhet införlivas i det dagliga arbetet och i alla beslut som berör flickor, pojkar, kvinnor och mäns livsvillkor. Arbete med jämställdhetsintegrering hänger samman med diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Kön är en av sju diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. I arbetet med aktiva åtgärder ingår flera områden som också kan omfattas av ett arbete med jämställdhetsintegrering. Det handlar till exempel om arbetsmiljö, rekrytering och att motverka sexuella trakasserier. Hos Diskrimineringsombudsmannen kan du läsa mer om aktiva åtgärder:
Aktiva åtgärder mot diskriminering – e-guiden är ett stöd till arbetsgivaren, DO
Genom att arbeta samlat med olika diskrimineringsgrunder kan arbetet med jämställdhetsintegrering bli mer träffsäkert. Kvinnor, män, flickor och pojkarär inte homogena grupper. Fler faktorer än kön påverkar människors livsvillkor och kan ibland förstärka varandra. Ett sätt att synliggöra hur olika maktordningar hänger samman är att använda ett intersektionellt perspektiv. Det kan till exempel handla om att inkludera de andra diskrimineringsgrunderna i en jämställdhetsanalys:
För att inkludera fler diskrimineringsgrunder än kön i er organisations jämställdhetsanalys kan ni göra intersektionella analyser.
Flera organisationer i Västra Götalands län har skrivit under den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Deklarationen har upprättats av det europeiska kommun- och regionförbundet (CEMR). Genom att underteckna deklarationen förbinder sig kommuner och regioner att arbeta med jämställdhetsintegrering.
Strategin Jämställt Västra Götaland 2024–2027 och det tillhörande metodstödet är verktyg för att arbeta med jämställdhetsintegrering på lokal och regional nivå, med särskilt fokus på Västra Götalands förhållanden. Alla regionala mål i strategin går att förena med artiklar i CEMR-deklarationen. Organisationer som har antagit CEMR-deklarationen och ansluter sig till Jämställt Västra Götaland kan därför knyta an arbetet med strategin till arbetet med CEMR-deklarationen. Denna Matris synliggör kopplingar mellan målen i Jämställt Västra Götaland 2024-2027, Agenda 2030, CEMR-deklarationen och CEDAW.
Hållbar utveckling kräver att du tar hänsyn till social, ekologisk, och ekonomisk hållbarhet. Jämställdhet ska integreras i samtliga tre hållbarhetsområden.
Social hållbarhet avser ett socialt rättvist samhälle som säkerställer jämlik tillgång och tillgänglighet till samhällets service, sociala skyddsnät och en tillfredsställande levnadsstandard. Det handlar om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter men utifrån fler sociala indelningar än kön.
Offentliga aktörer i Västra Götaland har förutom uppdrag om jämställdhet även uppdrag inom fler sammanhängande sakområden, till exempel:
Trots olika utgångspunkter är syftet med dessa områden till att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. De vill bidra till att skapa en jämställd och jämlik hälsa och välfärd. Många av områdena överlappar dessutom med varandra. Alla områdens syfte är att skapa ett socialt hållbart samhälle, där människor trivs och lever ett gott liv med god hälsa och välbefinnande, utan orättfärdiga skillnader. Genom att samordna arbetet med olika sakområden kan de komplettera och stärka varandra snarare än att konkurrera med varandra.
Ekologisk hållbarhet handlar om att bibehålla jordens ekosystem och dess funktioner. Klimatförändringarna påverkar ekosystemet negativt.
Klimatkrisen är inte könsneutral. Kvinnor och män påverkas olika av miljöförstöring, klimatförändringar och resursbrist och har olika förutsättningar att bidra till lösningar. I dag missgynnas till exempel kvinnor ofta när det handlar om tillgång till mark, naturresurser, krediter, information och beslutfattande. Detta gör att de inte har samma förutsättningar att anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna.
Samtidigt riskerar klimatåtgärder att förstärka befintliga ojämlikheter om de inte utformas med ett jämställdhetsperspektiv. En rättvis klimatomställning kräver jämställdhet, och ett jämställt samhälle är mer motståndskraftigt mot klimatförändringar.
Exempel på könsskillnader i klimatpåverkan:
Ekonomisk hållbarhet handlar inte bara om tillväxt och effektiv resursanvändning, det handlar också om rättvis fördelning, långsiktig stabilitet och att säkerställa att ekonomiska beslut inte underminerar social eller ekologisk hållbarhet. I detta sammanhang är jämställdhet en avgörande faktor. Ett samhälle där kvinnor och män har samma ekonomiska möjligheter, makt och inflytande är inte bara mer rättvist, det är också mer produktivt, innovativt och motståndskraftigt mot kriser. Här är jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering bra verktyg. Både eftersom det ekonomiska kapitalet bör fördelas på ett jämställt sätt och eftersom den ekonomiska utvecklingen inte bör påverka kvinnor och män olika.
Prisma är ett verktyg som SKR har tagit fram för att synliggöra kopplingar mellan de jämställdhetspolitiska målen, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen, de folkhälsopolitiska målen och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
På SKR:s webbplats finns en matris över likheter och skillnader mellan horisontella sakområden: