Unga flickor, kvinnor och hbtqi+ personer skattar sin hälsa som sämre jämfört med andra unga i länet. Unga bisexuella kvinnor sticker ut särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Den psykiska hälsan påverkas negativt av de ojämställda strukturerna i samhället, exempelvis genom utsatthet för våld, mindre möjlighet till inflytande och sämre ekonomi vilket ger upphov för ångest och oro.
Samtidigt som det finns ojämställdhet i samhället finns det även i hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om förskrivning av läkemedel och diagnostisering av ångest och depression. Vissa skillnader som görs mellan kvinnor och män är inte medicinskt motiverade. Normer om kön och dess förhållande till psykisk ohälsa påverkar även pojkar och unga män negativt i hur det kommer till uttryck och i diagnossättning. Hbtqi+ personer kan uppleva minoritetsstress i mötet med hälso- och sjukvården.
Skillnaderna i psykisk ohälsa hos barn och unga kan inte förklaras av enskilda faktorer. Det är därför viktigt att du även funderar på hur det ser ut för olika grupper av flickor, unga kvinnor och unga hbtqi+ personer utifrån:
I metodstödet används begreppet hbtqi+. Det är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter, och intersexpersoner. + står för andra identiteter och sexuella läggningar.
I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar den psykiska ohälsan hos flickor, unga kvinnor och unga hbtqi+ personer i Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.
Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete med psykisk hälsa. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.
Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?
Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.
För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:
När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.
Flera aktörers verksamhet har direkt eller indirekt betydelse för psykisk ohälsa men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. Aktörer som möter barn och unga är särskilt viktiga för utvecklingen inom området.
Här finns information om arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga som kan vara ett stöd när ni kartlägger samverkansaktörer och planerar ert utvecklingsarbete: Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, Skolverket