Fler kvinnor med funktionsnedsättning ska vara etablerade på arbetsmarknaden och inte diskrimineras i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt kön

Strukturella hinder på arbetsmarknaden för kvinnor med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning möter ofta diskriminering och generella hinder när de försöker utöva sin rätt att arbeta. Kvinnor med funktionsnedsättning möter även särskilda hinder mot att delta på jämlika villkor på arbetsplatser. För att skapa en arbetsmarknad i Västra Götaland som inkluderar alla och skapar möjligheter att försörja sig krävs ett stärkt utvecklingsarbete. Arbetet behöver genomgående bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv och funktionshinderperspektiv. Länets arbetsgivare är centrala aktörer i detta arbete.

Kvinnor med funktionsnedsättning är inte en homogen grupp. Alla typer av funktionsnedsättningar (psykiska, fysiska och intellektuella) finns representerade. Utöver kön och funktionsförmåga finns andra livsvillkor som påverkar individer och gruppers förutsättningar för ett jämlikt och jämställt deltagande på arbetsmarknaden. Det kan till exempel handla om ålder, socioekonomi eller etnisk bakgrund. När jämförelser ska göras i olika undersökningar mellan kvinnor med och utan funktionsnedsättning så bygger dessa dock ofta på att kvinnor med funktionsnedsättning ses som en homogen grupp. Det är därför viktigt att inte enbart se till kön och funktionsnedsättning eller enbart analysera statistiskt underlag. I utvecklingsarbetet behöver vi där det är relevant även beakta andra livsvillkor, göra kvalitativa bedömningar samt inhämta kunskap och erfarenheter från personer med funktionsnedsättning eller de organisationer som företräder dem. På så sätt kan vi få en mer heltäckande bild av hur hindren på arbetsmarknaden tar sig uttryck och vilka konsekvenser det kan få på individ och gruppnivå.

Intersektionalitetskoll

Fler faktorer än kön och födelseland är viktiga för arbetsmarknadsetablering och upplevelsen av integration i ett nytt land. Det är därför viktigt att du funderar på hur det ser ut för olika grupper av utrikes födda kvinnor utifrån:

  • Ålder
  • Funktionsförmåga
  • Etnicitet
  • Hudfärg
  • Språkfärdighet
  • Religiös tillhörighet
  • Sexuell läggning
  • Könsöverskridande identitet
  • Utsatthet för våld
  • Möjlighet till delaktighet och inflytande i samhällslivet
  • Utbildningsnivå
  • Boendesegregation
  • Kunskap om rättigheter och skyldigheter
  • Kontakt och mottagande av majoritetssamhället. 

Kartläggning och analys

I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar kvinnors företagande i Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.

Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete med kvinnors företagande. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt. 

  • Ojämställd ekonomi
  • Ojämställd arbetsmarknad
  • Strukturell diskriminering
  • Mäns våld mot kvinnor
  • Ojämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
  • Bristande kunskap om olika former av diskriminering och hur diskriminering i arbetslivet och i den egna organisationen kan motverkas.
  • Bristande funktionshinders- och jämställdhetsperspektiv i organisationens/verksamhetens förebyggande arbete mot diskriminering.
  • Stödinsatser riktade till personer med funktionsnedsättning fördelas ojämställt.
  • Män får i högre utsträckning än kvinnor sin funktionsnedsättning, och hur den påverkar arbetsförmågan, utredd och dokumenterad på ett kvalitativt sätt.
  • Stereotypa föreställningar om kön och funktionsförmåga förekommer i organisationen.
  • Organisationen saknar kunskap om vilka tillgänglighetskrav som ställs på arbetsgivare, hur tillgängligheten på organisationens arbetsplatser ser ut och vilka åtgärder som behövs för att förbättra den.
  • Kvinnor med funktionsnedsättning erbjuds heltidsanställningar i lägre utsträckning än män med funktionsnedsättning och övriga kvinnor och män i organisationen.

Planera och utforma arbetet

Förslag på delmål

Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?

 

Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot. 

Förslag på insatser

  1. Kunskapshöjande insatser för anställda för att öka kännedomen om vad som upplevs som hinder för likabehandling och för att motverka diskriminering i arbetslivet för kvinnor med funktionsnedsättning.
  2. Kompetensutveckling till rekryterande chefer och HR-strateger om social arbetsmiljö och trakasserier.
  3. Samverka med aktörer som representerar målgruppen.
  1. Kunskapshöjande insatser till chefer om olika former av diskriminering, universell utformning och arbetsgivarens ansvar för tillgänglighetsåtgärder.
  2. Aktör X identifierar risker för diskriminering, analyserar orsaker och vidtar skäliga förebyggande och främjande åtgärder utifrån ett funktionshinder- och jämställdhetsperspektiv i rutiner för upphandling.
  3. Aktör X identifierar risker för diskriminering, analyserar orsaker och vidtar skäliga förebyggande och främjande åtgärder utifrån ett funktionshinder- och jämställdhetsperspektiv i alla steg i rekryteringsprocesser.
  4. Aktör X identifierar risker för diskriminering, analyserar orsaker och vidtar skäliga förebyggande och främjande åtgärder utifrån ett funktionshinder- och jämställdhetsperspektiv i den fysiska och digitala arbetsmiljön.
  1. Kartlägg fördelningen av riktade stöd utifrån ett jämställdhetsperspektiv och med utgångspunkt i ekonomisk självständighet.
  2. Undersök målgruppens behov och effekterna av olika stöd utifrån ett jämställdhets- och funktionshinderperspektiv.
  3. Se över och ändra rutiner för utredning, bedömning och beslut om stödinsatser utifrån ett jämställdhets- och funktionshinderperspektiv.
  4. Kompetensutveckling om ojämställdhetsproblemen och dess orsaker till beslutsfattare om stöden.
  1. Kartlägg könsfördelningen av personer som får sin funktionsnedsättning utredd och dokumenterad.
  2. Se över och ändra rutiner för utredning och dokumentation utifrån ett jämställdhets och funktionshinderperspektiv.
  3. Kompetensutveckling om ojämställdhetsproblemen och dess orsaker till berörd personal.
  1. Värdegrundsfrågor lyfts återkommande på ledningsgruppsmöten i organisationen genom en stående punkt på dagordningen.
  2. Kunskapshöjande insatser för chefer om diskrimineringslagens krav.
  3. Kunskapshöjande insatser för chefer och medarbetare om organisationens värdegrund.
  1. Kunskapshöjande insatser om vilka tillgänglighetskrav som ställs på arbetsgivare.
  2. Dokumentera tillgänglighetskraven. Inför kraven i rutiner för till exempel rekrytering och upphandling.
  3. Ställ frågor om funktionsnedsättning och upplevelser av hinder på arbetsplatsen i medarbetarundersökningar.
  4. Åtgärda identifierade brister.
  1. Öka kunskapen om orsakerna till ofrivilligt deltidsarbete.
  2. Hantera orsakerna och förbättra möjligheterna för kvinnor med funktionsnedsättning att arbeta heltid.
  3. Erbjud heltidsanställningar.

Genomför och implementera

För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

  • Kunskapshöjande pass om ojämställdhetsproblemen för medarbetare som möter målgruppen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet.
  • Löpande uppföljning med kontinuerlig återkoppling till ledning om utvecklingen av arbetet för att undersöka om ni gör rätt saker.

Att följa upp och utvärdera

När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.

Föreläsning: Att motverka diskriminering av kvinnor med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden

Lägg till din rubriktext här