Våld drabbar både kvinnor och män, men på olika sätt. Flickor, kvinnor, pojkar och män från alla delar av samhället kan vara utsatta för våld. Kvinnor är dock i högre utsträckning utsatta för upprepat, systematiskt och allvarligt våld, ofta av en närstående. Vissa kvinnor är särskilt utsatta för våld och får sämre hjälp och stöd av samhället. Det kan bero på att de utsätts för mer våld, som kvinnor i prostitution eller missbruk, eller att våldet får allvarligare konsekvenser, till exempel för äldre kvinnor eller kvinnor med både intellektuell och fysisk funktionsnedsättning. Många har också svårare att få hjälp på grund av språkbarriärer, beroende av förövaren eller bristande tillgänglighet i samhällets stöd. De grupper som är särskilt utsatta inkluderar hbtqi-personer, som kan utsättas för våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Yngre och äldre kvinnor kan ha svårt att söka hjälp eller bli tagna på allvar, medan kvinnor med funktionsnedsättning ofta är beroende av sin förövare för hjälp, till exempel för tolkning eller personlig assistans. Kvinnor i missbruk eller prostitution kan ha svårt att lämna en våldsam situation, och kvinnor med utländsk bakgrund kan sakna nätverk, ha språkproblem eller känna rädsla för myndigheter.
Risken för att utsättas för våld kan öka beroende på en persons livsvillkor, både pågåeden och under uppväxten. Sårbarheten kan också bero på att maktstrukturer och normer skapar hinder för tillgången till skydd och stödinsatser. Samhällets stöd är ofta inte är anpassat efter deras behov. Myndigheter och stödlinjer saknar ibland tillgänglighet, som teckenspråkstolk, lättläst information eller frånvaro av information på fler språk än svenska. Dessutom kan våldsutsatta kvinnor och flickor vara beroende av den som utsätter dem för våld för tolkning, ekonomi eller boende. Stödinsatser som en person med intellektuell funktionsnedsättning kan få kan ibland verkställas av förövaren. Utan att personen själv fått vara delaktig i beslutet. Samma gällande äldre kvinnor där ett våldsutövande barn kan tilldelas uppdrag som godman. Normer och fördomar bidrar också till att vissa grupper inte blir trodda eller prioriterade när de söker hjälp.
För att kompensera för att samhällets skyddsnät är svagare för vissa grupper än för andra brukar särskilda satsningar riktas till dessa målgrupper. Detta är ofta nödvändigt men inte tillräckligt. Det är ett samhälleligt ansvar att universellt erbjuda insatser som passar individuella behov. Det kan alltså både behövas ett arbete för att göra befintliga insatser mer tillgängliga så att de når och tilltalar fler målgrupper, samtidigt som vi måste sänka tröskeln för de som idag har sämre tillgång till stödet. För att klara det behöver verksamheter vara organiserade så att samverkan kring komplexa behov underlättas. Det behöver också finnas en gemensam förståelse för varför ett utvecklingsarbete behövs.
Den 1 juli 2025 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Några av målsättningarna med den nya lagen är att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, jämställd och lättillgänglig än idag: att sänka trösklarna och nå invånare tidigt, innan problem växt sig stora. Socialtjänsten ska enligt lagen också jobba kunskapsbaserat – det vill säga att tydligare vila på forskning och beprövad erfarenhet. Dessa är utvecklingsområden som i hög grad är relevanta för målet att arbetet mot mäns våld mot kvinnor ska anpassas efter livsvillkor och förutsättningar hos grupper med svagt samhälleligt stöd.
2026 kom den nya nationella strategin avseende delmål sex och delmål sju. I strategin förstärks att samhällets aktörer ska arbeta utifrån ett rättighetsbaserat arbetssätt där fokuset ska ligga på att stärka individer, främja lika rättigheter och delaktighet, motverka diskriminering och säkerställa det allmännas ansvar.
Det intersektionella perspektivet är viktigt för att inte bidra till ytterligare marginalisering och ojämlikhet. En person kan tillhöra flera grupper samtidigt och det är därför viktigt att förstå hur det påverkar personens tillgång till stöd. Att anlägga ett intersektionellt perspektiv handlar om att förstå hur olika omständigheter, livsvillkor och maktstrukturer kan interagera med varandra och förstärka utsattheten för individen.
Fundera hur det samhälleliga stödet kan se ut för:
Det är också viktigt att komma ihåg att även personer som utövar våld kan ha ett svagare stöd av samhället och en längre väg till att få stöd för att upphöra med våld.
2026 kom den nationella strategin avseende våld mot barn utifrån betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Utgångspunkten i denna nationella strategi är att alla barn ska ha en uppväxt fri från våld, kränkningar och övergrepp. Det innebär att en nollvision som ska genomsyra arbetet mot våld mot barn för första gången finns på plats.
I detta avsnitt kan du läsa om jämställdhetsproblem som påverkar grupper med svagt samhälleligt stöd på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek. Det handlar om att använda ett intersektionellt perspektiv i kartläggning och analys för att era insatser ska bli tillgängliga och inkluderande.
Du kan använda informationen här för att göra egna presentationer i syfte att lyfta vikten av att jämställdhetsintegrera hälsoarbete i er verksamhet. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.
I arbetet för att insatser mot våld ska vara anpassade efter livsvillkor och förutsättningar hos grupper med svagt samhälleligt stöd, kan er organisation behöva ökad kunskap om lokala skillnader mellan och inom olika grupper. Det gäller skillnader i hur våldet utövas, dess konsekvenser och om faktorer som kan osynliggöra eller påverka den enskildas möjligheter att bli fri från våld eller sluta utöva våld.
Du kan läsa mer om olika sårbarhetsfaktorer hos Socialstyrelsen:
Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de verksamhetsutmaningar som beskrivs ovan. Vilka utmaningar vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?
En framgångsrik väg kan vara att identifiera vilka utmaningar ni står inför, stora som små, och börja där.
Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.
En viktig aspekt till arbetet med grupper med svagt samhälleligt stöd är att aktivt arbeta med normkritik och bemötande för att motverka stereotypa attityder och uppfattningar hos yrkesverksamma som möter målgrupperna.
Nedan följer exempel på vanligt förekommande utmaningar i verksamheter och förslag på anpassade insatser.
Exkluderingen kan både handla om att anpassa frågor efter den specifika situationen samt att anpassa själva inhämtandet av information.
En grundläggande framgångsfaktor i arbetet för tillgängliga och inkluderande insatser är att planera för hur ni kan involvera era målgrupper i utvecklingsarbetet. Här är några tips på hur ni kan göra:
För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:
När ni är i slutet av strategiperioden och ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.
Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt. Tänk på att säkerställa att uppföljningen inkluderar och konsulterar representanter från olika berörda verksamheter och samverkanspartners. Det ger värdefull information och bidrar till fortsatt förankring av arbete med frågan.
Ett viktigt budskap om sexuellt våld mot barn och unga.
Många undersökningar visar att sexuellt våld och sexuell exploatering är vanligt bland barn och unga. Därför är det extra viktigt att fokusera på dem när man kartlägger och försöker stoppa dessa problem.
Här är några viktiga siffror från studien ”Unga, sex och internet” (2021) som görs varje år bland gymnasieelever i Sverige (årskurs 3):
Det här visar att vi måste jobba hårdare för att skydda barn och unga från sexuellt våld och exploatering.
Regeringen beslutade 2026 om en ny handlingsplan mot utnyttjande av prostitution och människohandel. Handlingsplanen gäller för åren 2026–2028 och syftar till att stärka det förebyggande arbetet och stödet för personer som utsatthet. Handlingsplanen gäller prostitution och människohandel för samtliga ändamål men med särskilt fokus på barn och ungas utsatthet på digitala arenor.