Hedersrelaterat våld är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande. Våldet begränsar främst kvinnor och flickors liv och självständighet, men pojkar och män kan också vara utsatta.
Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på ett patriarkalt samhälls- och familjesystem där kollektivet är överordnat individen. Våldet kännetecknas av att det är kollektivt sanktionerat och ges legitimitet utifrån en grupps, familjs eller släkts rådande föreställningar och normer om heder. Till sådana normer hör uppfattningen att en familjs rykte och anseende är avhängigt kvinnliga familjemedlemmars kyskhet och oskuld. Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas därför som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende.
Våldet kännetecknas också av att det utövas av flera personer, och att en person kan vara både offer och förövare. Hedersrelaterat våld och förtryck utövas för att få personer att följa familjens normer och värderingar, eller för att upprätta förlorad heder.
Utsatthet kan bestå av hot, påtryckningar, kontroll och att tvingas att leva med begränsningar av livsutrymme. Från vardagliga val som klädsel och socialt umgänge till livsavgörande beslut som utbildning och val av partner. Våldet och förtrycket kan också utövas som straff mot de som brutit mot familjens normer och värderingar i syfte att återupprätta familjens heder. Förutom stark kontroll och påtryckningar kan det handla om bestraffningar i form av hot och fysiskt våld och i vissa fall även dödligt våld.
Barnäktenskap, tvångsäktenskap och äktenskapsskillnad är andra former av sanktioner för att upprätthålla eller återupprätta en familjs heder. Det sexuella våldet är utbrett, då följden av ett påtvingat äktenskap kan innebära en livslång utsatthet för våldtäkt och sexuella övergrepp.
Fler faktorer än kön fungerar som kontrollmekanismer för det hedersrelaterade våldet och förtrycket.
Heteronormativiteten är ofta stark och viktig inom hedersrelaterat våld. Alla oavsett kön kan anses skada hedern om de inte beter sig enligt strikt definierade könsroller. Äktenskap och familjebildning ses som familjens och kollektivets angelägenhet. Det heterosexuella äktenskapet utgör normen och synen på skilsmässa är restriktiv. Det råder ett tabu rörande alla former av könsöverskridande identitet och uttryck samt annan sexualitet än heterosexualitet. Personer som avviker från dessa normer riskerar att utsättas för social exkludering, våld, uppfostringsresor, omvändelseförsök eller tvångsäktenskap.
Personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Utsattheten kan ta sig i uttryck genom försummelse av omvårdnad, såsom att undanhålla medicin eller att inte få stöd att söka LSS-insatser. Det är också vanligt förekommande att personer med intellektuell funktionsnedsättning utsätts för vilseledande äktenskap.
I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar utövandet av och utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.
Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.
Det är svårt att veta exakt hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Våldet drabbar kvinnor, flickor, män och pojkar på olika sätt. Det är därför viktigt att utgå ifrån könsuppdelad statistik i den mån det är möjligt. Personer med olika funktionsnedsättningar och hbtqi+ – personer kan vara extra utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Anmälningsgraden är låg, omfattningen mäts på olika sätt och med olika mätmetoder.
Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?
Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.
Insatser som syftar till att främja ett förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtyck som bedrivs sammanhållet och på flera preventionsnivåer samtidigt (universell, selektiv och indikerad). Se exempel på insatser under målet om organisatoriska förutsättningar för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.
Universella insatser
Selektiva insatser
Indikativa insatser
För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:
När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.
Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck kräver en bred samverkan. Många verksamheter har ett ålagt ansvar att samverka kring frågor både i arbetet med att förebygga, upptäcka och ge stöd och skydd. Här finns mer information:
Samverkan och vägledning, Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
På jamstalltvastragotaland.se använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.