Arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland ska vara anpassat efter livsvillkor och förutsättningar hos grupper med svagt samhälleligt stöd

Livsvillkor och maktstrukturer påverkar tillgången till stöd

Flickor och kvinnor från alla delar av samhället kan vara utsatta för våld. Men en del grupper kan, som en följd av samhällets diskriminering och marginalisering, befinna sig i en situation som innebär en särskild sårbarhet. Risken för att utsättas för våld kan öka beroende på en persons livsvillkor. Sårbarheten kan också bero på att maktstrukturer och normer skapar hinder för tillgången till skydd och stödinsatser.

För att kompensera för att samhällsskyddet är svagare för vissa grupper än för andra brukar särskilda satsningar riktas till vissa målgrupper. Detta är ofta nödvändigt men inte tillräckligt. Det är ett samhälleligt ansvar att universellt erbjuda insatser som passar individuella behov. Det kan alltså både behövas ett arbete för att göra befintliga insatser tillgängliga så att de når och tilltalar fler målgrupper, samtidigt som särskilda satsningar riktas till de målgrupper som idag har sämre tillgång till stöd. För att klara det behöver verksamheter vara organiserade så att samverkan kring komplexa behov underlättas. Det behöver också finnas en gemensam förståelse för varför ett utvecklingsarbete behövs.

Vilka grupper har enligt forskningen ett svagare stöd av samhället i arbetet mot mäns våld mot kvinnor?
  • hbtqi+ personer
  • barn och unga kvinnor
  • äldre kvinnor
  • flickor/kvinnor med funktionsnedsättningar
  • flickor/kvinnor med skadligt bruk och beroende
  • flickor/kvinnor i hemlöshet
  • flickor/kvinnor utsatta för prostitution och människohandel
  • flickor/kvinnor som lever i en hederskontext
  • flickor/kvinnor med utländsk bakgrund och migrationserfarenhet

 

Det är också viktigt att komma ihåg att även personer som utövar våld kan ha ett svagare stöd av samhället och en längre väg till att få stöd för att upphöra med våld.

Intersektionalitetskoll

Det är viktigt att komma ihåg att en person kan tillhöra flera grupper samtidigt, vilket kan bidra till ytterligare marginalisering och ojämlikhet. Det är därför viktigt att du funderar på hur det ser ut för olika grupper med svagt samhälleligt skydd utifrån:

  • Ålder
  • Funktionsförmåga
  • Etnicitet
  • Hudfärg
  • Språkfärdighet
  • Religiös tillhörighet
  • Sexuell läggning
  • Könsöverskridande identitet
  • Utsatthet för våld
  • Möjlighet till delaktighet och inflytande i samhällslivet
  • Utbildningsnivå
  • Boendesegregation
  • Kunskap om rättigheter och skyldigheter
  • Kontakt och mottagande av majoritetssamhället. 

Kartläggning och analyser

I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar grupper med svagt samhälleligt stöd på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek. Det handlar om att använda ett intersektionellt perspektiv i kartläggning och analys för att era insatser ska bli tillgängliga och inkluderande.

Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete med hälsa. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.

Våldets omfattning och karaktär på nationell nivå

I arbetet för att insatser mot våld ska vara anpassade efter livsvillkor och förutsättningar hos grupper med svagt samhälleligt stöd, kan er organisation behöva ökad kunskap om lokala skillnader mellan och inom olika grupper. Det gäller skillnader i hur våldet utövas, dess konsekvenser och om faktorer som kan osynliggöra eller påverka den enskildas möjligheter att bli fri från våld eller sluta utöva våld.

Du kan läsa mer om olika sårbarhetsfaktorer hos Socialstyrelsen:

  • Bristande organisatoriska förutsättningar för att bedriva rättighetsbaserat arbete i organisationen
  • Bristande samverkan mellan berörda aktörer försvårar för den enskilda att få rätt stöd och hjälp.
  • Bristande inkludering och anpassning i förebyggande arbete gör att vissa målgrupper exkluderas från att ta del av förebyggande insatser.
  • Flickor/kvinnor och pojkar/män med intellektuell funktionsnedsättning inkluderas sällan i lokala undersökningar som kartlägger våld.
  • Våld mot flickor/kvinnor och pojkar/män med funktionsnedsättning upptäcks i låg utsträckning.
  • Bristande kunskap och tilltro till flickor/kvinnor med skadligt bruk och beroende innebär en förhöjd risk att missa våldsutsatthet hos målgruppen.
  • Yrkesverksamma riskerar att missa våldsutövande bland omsorgspersoner kring personer med funktionsnedsättning på grund av föreställningar om omsorgspersoner som ”vårdande hjältar” samt bristande kunskap om hur våldsutövande kan se ut och vilka som kan vara utövare.
  • Förutfattade meningar om personer som inte tillhör majoritetsnormen kan bidra till att man inte upptäcker våldsutsatthet.
  • Otillräcklig eller ingen kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck innebär förhöjd risk och begränsad tillgång till behovsanpassat stöd och skydd för de som är utsatta.
  • Bristande samsyn kring vad hedersrelaterat våld och förtyck är och föreställningar inom verksamheter som rättfärdigar eller förnekar existens av våld och förtryck.
  • Bristande förmåga och kompetens att identifiera utövare av hedersrelaterat våld och förtryck, även inom verksamheter.
    Sexuell exploatering och människohandel upptäcks i låg utsträckning.
  • Personer som utövar våld mot närstående upptäcks i låg utsträckning.
  • Svårigheter att motivera våldsutövare att medverka till/ta emot stödinsatser.

Planera och utforma arbetet

Delmål

Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de verksamhetsutmaningar som beskrivs ovan. Vilka utmaningar vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?

Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.

Förslag på insatser

Bristande organisatoriska förutsättningar för att bedriva rättighetsbaserat arbete i organisationen
  1. Kunskapshöjande insatser om vad ett rättighetsbaserat arbete innebär till målgrupper i beslutande och operativa funktioner.
  2. Centrala funktioner inkluderar mål och/eller aktiviteter om rättighetsbaserat arbete i ordinarie styr- och uppföljningssystem.
  3. Ledningen följer upp arbetet och efterfrågar resultat.
  1. Insatser som säkerställer att lokala och regionala överenskommelser, strukturer och rutiner för samverkan mellan berörda aktörer finns på plats i alla berörda organisationer.
  2. Insatser som säkerställer att strukturer, rutiner och arbetssätt för samverkan är kända hos yrkesverksamma i berörda organisationer.
  3. Insatser som säkerställer att grupper med svagt samhälleligt stöd synliggörs i befintliga lokala och regionala samverkansformer och forum.
  1. Insatser som säkerställer tillgång till våldsförebyggande insatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning,
  2. Insatser som säkerställer tillgång till förebyggande insatser för barn och unga med hög skolfrånvaro.
  3. Insatser som säkerställer att information och material finns tillgängligt på fler språk och tilltalar fler målgrupper.
  1. Insatser som säkerställer målgruppens inkludering i enkätundersökningar, t ex genom att involvera målgruppen och yrkesverksamma som möter målgruppen i utformning av undersökningar och att tillgängliggöra enkätfrågor med hjälp av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation).
  2. Insatser som säkerställer insamling av könsuppdelad statistik inom målgruppen, gällande flickors/kvinnors och pojkars/mäns utsatthet för och utövande av våld samt tillgång till stöd och skydd.
  1. Insatser som säkerställer kunskap om våld mot flickor/kvinnor och pojkar/män med funktionsnedsättning hos yrkesverksamma som möter målgruppen, samt hos verksamheter specialiserade på våld.
  2. De kunskapshöjande insatserna synliggör könsskillnader i våldets karaktär och omfattning inom målgruppen.
  3. Insatser som säkerställer fungerande och anpassade rutiner för att fråga om våld i berörda verksamheter.
  4. Insatser som säkerställer rutiner för att hänvisa till stöd samt tydliga kontaktvägar till stöd hos verksamheter som möter målgrupper
  1. Insatser som säkerställer kunskap om omständigheter och livsvillkor för flickor/kvinnor med skadligt bruk och beroende, exempelvis om multipel utsatthet i form av samtidig hemlöshet och utsatthet för våld.
  2. Insatser som säkerställer rutiner för att sätta våldet i första hand i handläggning av ärenden.
  3. Insatser som säkerställer rutiner för att ställa frågor om våld till alla som verksamheterna möter.
  4. Arbete med normkritik och bemötande för att motverka stereotypa attityder och uppfattningar hos yrkesverksamma som möter målgruppen.
  1. Insatser som säkerställer kunskap hos yrkesverksamma om hur olika typer av våldsutövande mot personer med funktionsnedsättning kan se ut och vilka våldsutövarna kan vara. Exempelvis behöver sådana kunskapshöjande insatser ge förståelse för den utsattas beroendeställning och omsorgspersoners makt, samt en förståelse för att den som ska ha en nära och förtroendefull relation till personen samtidigt kan vara den som utsätter personen för våld.
  2. Insatser som säkerställer rutiner för att fråga om våld på ett tillgängligt sätt, exempelvis genom användning av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) eller andra nödvändiga hjälpmedel.
  1. Insatser som säkerställer kunskap om våld mot grupper med svagt samhälleligt stöd.
  2. Insatser som säkerställer rutiner för att fråga om våld på ett inkluderande och normkritiskt sätt.
  3. Insatser som säkerställer rättighetsbaserat arbete, inklusive arbete med normkritik och inkludering i verksamheters förhållningssätt.
  1. Insatser som säkerställer kontinuerlig kunskapspåfyllnad om hedersrelaterat våld och förtryck.
  2. Insatser som säkerställer rutiner för att fråga om våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.
  3. Insatser som säkerställer tillgång till anpassade metoder för risk- och säkerhetsbedömningar.
  1. Insatser som säkerställer kontinuerlig kunskapspåfyllnad om hedersrelaterat våld och förtryck.
  2. Insatser som syftar till att skapa samsyn inom verksamheter och motverka föreställningar som riskerar att rättfärdiga eller förneka våld och förtryck.
  3. Insatser som säkerställer fungerande rutiner för att fråga om våld.
  1. Insatser som säkerställer kontinuerlig kunskapspåfyllnad om hedersrelaterat våld och förtryck hos personal och arbetsgivare.
  2. Insatser för att säkerställa rutiner och trygghet hos chefer och anställda att uppmärksamma och agera vid upptäckt av utövande, även bland medarbetare inom verksamheten.
  1. Insatser som säkerställer kunskap om sexuell exploatering och människohandel i berörda verksamheter.
  2. Insatser som säkerställer rutiner för att fråga om våld, inklusive sexuellt våld, sexuell exploatering och sexuell riskutsatthet i berörda verksamheter.
  3. Insatser som säkerställer rutiner och kontaktvägar till stöd hos verksamheter som möter målgrupper.
  1. Insatser som säkerställer kunskap om personer som utövar våld mot närstående hos yrkesverksamma som möter målgruppen.
  2. Insatser som säkerställer rutiner för att fråga om våld, inklusive våldsutövande, i berörda verksamheter.
  3. Insatser som säkerställer rutiner och kontaktvägar till stöd hos verksamheter som möter målgrupper.
  1. Insatser som säkerställer kunskap om våldsutövande och motivationsarbete i arbete med målgrupperna.

Genomför och implementera

För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

  • Kunskapshöjande pass om ojämställdhetsproblemen för medarbetare som möter målgruppen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet.
  • Löpande uppföljning med kontinuerlig återkoppling till ledning om utvecklingen av arbetet för att undersöka om ni gör rätt saker.

Följa upp och utvärdera

När ni är i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.

Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt. Tänk på att säkerställa att uppföljningen inkluderar och konsulterar representanter från olika berörda verksamheter och samverkanspartners. Det ger värdefull information och bidrar till fortsatt förankring av arbete med frågan.