Könsfördelningen på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram ska bli mer jämställd

Könsbundna studie- och yrkesval

Gymnasieskolan i Västra Götaland är starkt könssegregerad, särskilt inom yrkesförberedande program. Faktorer på samhällelig, organisatorisk och individuell nivå samspelar för att driva och upprätthålla könsskillnaderna i utbildningsval. Könssegregerad utbildning har konsekvenser för individ och samhälle. Flickors och pojkars olika utbildningsval bidrar till exempel till att upprätthålla den könssegregerade arbetsmarknaden, försvårar en hållbar kompetensförsörjning och står i vägen för kommunal och regional utveckling.

Länets utbildningssektor och arbetsgivare kan bidra till att könsfördelningen på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram blir mer jämställd. Åtgärder bör göras på olika arenor och ta hänsyn till den kedja av händelser som medför att flickor och pojkar, kvinnor och män, gör könsbundna val. Det handlar om att utmana normer om kön och motverka könsrelaterade och sexistiska jargoner inom verksamheter. Det handlar också om att arbeta med breddad rekrytering och riktade insatser för att främja intresse för könskodade utbildningar och yrken.

Det finns fler faktorer än kön som påverkar studieval och bör beaktas i arbetet med att främja en mer jämställd könsfördelning på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram. Föräldrars utbildningsnivå och yrkesbakgrund har till exempel också påverkan på studieval.

Ta hänsyn till befintliga strukturer och processer

Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan ni kommer i gång är det bra att känna till om det finns några viktiga sakfrågespecifika eller verksamhetsspecifika strukturer och processer som utvecklingsarbetet behöver ta hänsyn till. Exempel på dessa inom målet om en mer jämställd könsfördelning på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram är:

Integrera i ordinarie system

Förändringsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” bör handla om att integrera jämställdhet i er organisations ordinarie verksamhet. Utvecklingsarbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver jämställdhetsarbetet vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.

Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. I stödet är det fritt fram att göra urval, anpassa och genomföra de delar i ert utvecklingsarbete ni anser mest prioriterade och realistiska.

Du kan använda metodstödet för att arbeta både i organisationen som helhet och i en avgränsad verksamhet inom organisationen.

I metodstödet hänvisar texten ofta till ordet ”organisation”. Du kan byta ut ordet ”organisation” till ordet ”verksamhet” i de fall du använder metodstödet i en avgränsad verksamhet inom en organisation.

Stöd i att kartlägga och analysera

För att arbetet ska bli lyckat behövs en kartläggning och analys av nuläget. På den här sidan finns stöd i att kartlägga och analysera

könsbundna studieval
organisationens förutsättningar
samverkanspartners och intressenter.

Kartlägg ojämställdhetsproblemet lokalt

Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram i strategin. Undersök sedan vilka ojämställdhetsproblem i befolkningen som är relevanta för er organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Flera av kommunerna i Västra Götaland har en lokal arbetsmarknad som är präglad av vissa yrken/sektorer som i hög grad styr vilka val unga gör. Det är viktigt att göra en lokal analys av närliggande arbetsmarknaden för att kunna kartlägga problemet lokalt. Ta vara på erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete, kompetens som finns i organisationen och använd er av kunskap om ojämställdhetsproblem som är kända sedan tidigare.

Exempel på problemområden på befolkningsnivå:

Ekonomisk ojämställdhet och en könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnor och män arbetar i olika yrken, sektorer och på olika nivåer i organisationerna. Det bidrar bland annat till löneskillnader mellan kvinnor och män.
Ojämställda arbetsvillkor. Det är generellt sämre arbetsvillkor och arbetsmiljö i kvinnodominerade branscher än i mansdominerade branscher. Det får till exempel konsekvenser i form av könsskillnader i arbetsrelaterad ohälsa.
Utsatthet för våld och sexuella trakasserier. Pojkar utsätts för våld i högre utsträckning än flickor i skolmiljön. Flickor utsätts däremot i högre utsträckning för sexuella trakasserier och sexuellt våld än pojkar. Utsatthet för våld och sexuella trakasserier påverkar möjligheten att uppnå fullföljda studier.

Exempel på verksamhetsutmaningar:

Verksamheten bidrar till att upprätthålla könsstereotypa normer kopplat till vissa utbildningar och/eller yrken i undervisning och studie- och yrkesvägledning.
Verksamheten bidrar till att upprätthålla könsstereotypa normer kopplat till vissa utbildningar och/eller yrken vid organisering och dimensionering av utbildningar.
Verksamheten bidrar till att kvinno- och mansdominerat arbete värderas olika.
Diskriminering eller sexuella trakasserier förekommer i verksamheten.

Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.

Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar. Finns regional statistik kring utbildningsval och fördelning mellan skolor, program och statistik som visar på trygghet och trivsel i skolan – använd den. Saknas könsuppdelad statistik i organisationen kan ni använda dessa förslag på nyckeltal:

Utbildning

Elever på gymnasieskolan efter programtyp, kön, föräldrarnas utbildningsnivå och svensk och utländsk bakgrund. Läsår 2013/14-2023/24 (SCB)
Avgångna elever från gymnasieskolan efter könsfördelningen i gymnasieprogrammen. Andel efter könsfördelning, kön och läsår (SCB)
Pedagogisk personal gymnasium: I vilken utsträckning arbetar skolan för att främja jämställdhet i undervisningen? Andel som har svarat ”I mycket stor utsträckning” eller ”I ganska stor utsträckning (%). Kommun och region (Kolada)
Pedagogisk personal grundskola: I vilken utsträckning arbetar skolan för att främja jämställdhet i undervisningen? Andel som har svarat ”I mycket stor utsträckning” eller ”I ganska stor utsträckning” (%). Kommun och region (Kolada)
Barns trygghet i skolan. Andel barn i procent efter indikator, redovisningsgrupp, kön och år (Kolada)

Könssegregerad arbetsmarknad

Anställda 16–64 år med arbetsplats i regionen (dagbef) efter region, yrke (SSYK 2012), kön och år (SCB)
Antal anställningar efter personalgrupp kön och kommun (SKR)
Andel kvinnor och män i chefsposition per kommun (dagbef). Förvärvsarbetande anställda 16-64 år 2022 (SCB)

Arbetsmiljö och arbetsvillkor

Andel av de sysselsatta enl. arbetsmiljöundersökningen för vald arbetsmiljöfråga efter kön och utbildning. År 2015 – 2021 (SCB)
Andel av de sysselsatta enl. arbetsmiljöundersökningen för ett urval arbetsmiljöfrågor efter yrke och kön. År 2019-2021 (SCB)
Pågående sjukpenningfall. Antal i 1 000-tal efter sjukpenningfallens längd, kön och år (SCB)

Det är också viktigt att tänka på hur ni kan involvera målgruppen. Här är tips på hur ni kan göra:

Använd etablerade kanaler för delaktighet, exempelvis elevråd, elevkårer eller genom elevaktiv undervisning.
För dialog med civilsamhälle som möter eller engagerar målgruppen. Till exempel Läxhjälpen, Friends, Bris eller andra relevanta aktörer med lokal eller regional närvaro.
Ställ frågor till målgruppen, till exempel genom elevenkäter.

Analysera ojämställdhetsproblem lokalt

När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av. Här finns ett stöd i arbetet:

Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.

Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan. Ni kan använda följande frågor som stöd i analysen. Vissa frågor riktar sig till olika delar av utbildningssektorn, ni bedömer själva vilka frågor som är relevanta för er.

För utbildningssektorn som helhet:

Vad finns det för normer och kultur i verksamheterna som ska stödja unga personers studie- och yrkesval? Finns det risk för att verksamheten bidrar till att upprätthålla stereotypa normer kopplat till exempelvis kön, socioekonomisk bakgrund eller etnisk tillhörighet?
Vilka av våra verksamheter har påverkan på flickor och pojkars studie- och yrkesval?
Garanteras likvärdiga möjligheter för alla i målgruppen att göra informerade studie- och yrkesval? Utgå från kön men också föräldrars utbildningsbakgrund, etnisk tillhörighet, funktionsförmåga, eller andra faktorer som bedöms relevanta.
Finns det särskilda behov hos vissa grupper i målgruppen som behöver uppmärksammas och tas om hand för att verksamheten ska erbjuda alla likvärdiga möjligheter?
Organiseras verksamheter på ett sätt som riskerar att förstärka könsbundna studie- och yrkesval eller avhopp från könsdominerade utbildningar?
Hur är arbetet med att främja jämställdhet en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete? Hur är målgruppen delaktiga och medverkande i planering och genomförande av värdegrundsarbetet och arbetet med att främja jämställdhet?

För högskola och universitet:

Finns värderingar och normer som riskerar att bidra till att studenters arbetsmiljö inom högre utbildning är ojämställd?
Finns ett genusmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete på universitetet/högskolan?

För arbetsgivare:

Är arbetsmiljö och arbetsvillkor jämställda? Finns ett genusmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete?
Finns det skillnader mellan kvinno- och mansdominerade arbetsuppgifter?
Finns det skillnader mellan kvinno- och mansdominerade verksamheter i hur arbetet är organiserat eller i arbetsvillkoren?
Finns värderingar och normer som riskerar att bidra till att arbetsmiljön är ojämställd?
Finns tydliga och kända rutiner för rekryteringsprocessen där det framgår hur direkt och indirekt diskriminering undviks i rekrytering?
Finns dt osakliga löneskillnader? Hur hanteras de i så fall?
Vad blir det för konsekvenser för kvinnliga och manliga chefer och medarbetare om er verksamhet utförs på det sätt som den görs nu?
Finns det skillnader i utfall för olika grupper av kvinnor och män? Exempelvis utifrån funktionsförmåga, inrikes och utrikes födda eller ålder.

Kartlägg organisationens förutsättningar

Nu har ni hittat några utmaningar för er organisation. Innan ni bestämmer vilka som är aktuella bör ni kartlägga förutsättningar för arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under Stöd i systematiskt utvecklingsarbete.

Kartlägg samverkansaktörer och intressenter

Flera aktörers verksamhet bidrar till en mer jämställd könsfördelning på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. Aktörer inom länets utbildningssektor är särskilt viktiga för arbetet inom målet om en mer jämställd könsfördelning på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram. Det gäller verksamhet inom förskola, grundskola, gymnasieskola samt högskolor och universitet. Länets arbetsgivare har också möjlighet att bidra till målet genom att arbeta för att motverka könsstereotypa normer och bredda sin rekrytering.

För att komma åt problematiken med könsbundna studieval kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt. Använd följande frågor för att undersöka om det är relevant för er:

Genomför ni eller andra aktörer insatser inom närliggande områden? Till exempel Agenda 2030, barnets rättigheter eller arbetsmarknadsfrågor.
Vilka verksamheter samverkar ni med idag, internt och externt?
Finns det andra interna och externa verksamheter som möter målgruppen och i så fall i vilket syfte och vilka forum? Överlappar er verksamheters insatser eller uppdrag? Har era verksamheter liknande mål? Finns det forum där ni möts för samverkan i dagsläget?
Finns det andra aktörer i länet som är ansluta till samma mål?
Finns det andra aktörer som kan vara en resurs i arbetet för er organisation? Det kan vara aktörer som ger utbildning inom området, erbjuder erfarenhetsutbyten eller där ni kan söka medel? Till exempel Skolverket, MUCF, SKR och Länsstyrelsen.

Definiera och prioritera

För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkreta som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn kring vad ojämställdhetsproblemet är.

Mall för prioritering

Ni bör nu skapa en prioriteringsordning för att välja vilket/vilka problem ni vill börja arbeta med. Prioriteringen kan till exempel baseras på

möjlighet att påverka problemet
goda organisatoriska förutsättningar
möjlighet till störst positivt utfall för målgruppen
hur många problem ni har resurser att arbeta mot
akuta problem.

Stöd i att planera och utforma arbetet

Nu har ni definierat vilket/vilka problem som er organisation vill arbeta mot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. På den här sidan finns stöd i att

välja insatser utifrån problemområde och relevans för organisationen
ta fram lokala mål
utforma en plan för ert utvecklingsarbete.

Välj insatser

I matrisen finns förslag på insatser som kan motverka problem som ofta förekommer rörande könsbundna studie- och yrkesval. Använd bara förslagen om de stämmer med de problem som framkommit i er lokala analys. Se gärna vidare läsning för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem.

Till varje problem kan ni läsa förslag på

lokala mål kopplat till problemet. Målen kan ni till exempel använda vid uppföljning av ert utvecklingsarbete
insatser för att motverka problemet
aktörer som skulle kunna bidra i arbete mot problemet.

Problem:

Könsstereotypa normer kopplat till utbildningar och/eller yrken i undervisning och studie- och yrkesvägledning.

Aktör X främjar inkluderande normer och jämställdhet kopplat till utbildningar och yrken i undervisning och studie- och yrkesvägledning.

Förslag på insatser

I skolan

Kunskapshöjande insatser till personal om normkritiskt arbetssätt.
Prioritera studie och yrkesvägledningen tydligare i skolan.
Stärk studie- och yrkesvägledningen utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Stärk kopplingen mellan ordinarie ämnesundervisning och studie- och yrkesvägledning och koppla ihop det med skolans jämställdhetsarbete.
Stärk förutsättningar för samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare.
Kompetensutveckling till lärare för att höja kunskapen om hur undervisning som rör arbetslivet kan ingå i ordinarie undervisning.
Integrera ett jämställdhetsperspektiv med yrkesanknytning vid arbetsplatsförlagt lärande. Exempelvis genom att diskutera förekomsten av yrkeskultur, normer och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt kopplat till arbetsmiljö, bemötande och jargong.
Analysera och förändra kommunikation kring utbildningar och yrken så att den inte upprätthåller stereotypa föreställningar om kön, social bakgrund eller etnisk tillhörighet.
Analysera och förändra skolans arbete med arbetslivskontakter så att det ger en allsidig bild av branscher och yrken som inte förstärker eller upprätthåller stereotypa föreställningar om kön, social bakgrund eller etnisk tillhörighet.
Arbeta med att stärka elevernas självbild och självförtroende.

På arbetsplatsen

Motverka könsstereotypa normer och jargonger på arbetsplatsen. Exempelvis genom att:

- Beskriva och analysera den psykosociala arbetsmiljön för att fånga upp arbetsrutiner, attityder, språkbruk, bilder etc. som är eller kan uppfattas som könsdiskriminerande, eller som försämrar trivseln på arbetsplatsen.
- Se till att utbud av arbetskläder, verktyg, teknik, omklädningsrum eller andra förutsättningar att utföra arbetet är anpassade för både kvinnor och män.
- Stärka det våldsförebyggandearbetet.
- Uppmuntra till föräldraledighet oavsett kön.
- Analysera och förändra rutiner för rekryteringsprocesser utifrån diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder.
- Se över och ändra rutiner för hur och var tjänster annonseras ut och hur kravprofiler skrivs fram.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

Länets kommuner
Rektorer
Lärare
Studie- och yrkesvägledare
Övrig skolpersonal
Länets högskolor och universitet
Länets arbetsgivare

Vid planering och dimensionering av utbildningar upprätthålls könsstereotypa normer kopplat till vissa utbildningar och/eller yrken.

Förslag på lokalt mål

Aktör Xs planering och dimensionering av utbildningar främjar jämställda normer kopplat till vissa utbildningar och yrken.

Förslag på insatser

Beakta jämställdhet vid planering och dimensionering utbildning.
Genomför systematiska jämförelser och åtgärda skillnader i villkor mellan könskodade utbildningar och branscher.
Åtgärder som underlättar för individer som gjort normbrytande studie- och yrkesval att stanna kvar på sina utbildningar.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

Länets kommuner
Länets högskolor och universitet

Kvinno- och mansdominerat arbete värderas olika.

Förslag på lokalt mål

Aktör X värderar kvinno- och mansdominerat arbete lika.

Förslag på insatser

Förbättra arbetsvillkoren i kvinnodominerade yrken. Exempelvis genom att:
- Analysera och omfördela resurser mellan olika verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv.
- Erbjud heltidsanställningar till alla som vill arbeta heltid.
- Analysera och åtgärda osakliga löneskillnader som identifieras i lönekartläggningar.
Förbättra arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken. Exempelvis genom att:
- Erbjuda kunskapshöjande insatser till chefer om systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsgivarens ansvar för arbetet.
- Integrera jämställdhet i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Se fler förslag under målet om Kvinnors förutsättningar avseende anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor samt arbetsmiljö ska förbättras i Västra Götaland – Jämställt Västra Götaland.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

Länets arbetsgivare

Diskriminering eller sexuella trakasserier förekommer i verksamheten.

Förslag på lokalt mål

Aktör X har ett kontinuerligt arbete med aktiva åtgärder på alla nivåer.

Förslag på insatser

Kunskapshöjande insatser till chefer om olika former av diskriminering och arbetsgivares/utbildningsanordnares ansvar för aktiva åtgärder.
Se över och vid behov förändra verksamhetens arbetssätt med aktiva åtgärder för att skapa goda förutsättningar för ett systematiskt arbete.
Kommunicera arbetet till alla medarbetare/elever.
Avsätt tid för personalen till samtal och reflektion om normer och jargong på arbetsplatsen.
Avsätt tid för elever till samtal och reflektion om normer och jargong i skolan.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

Länets arbetsgivare
Länets högskolor och universitet
Länets kommuner

När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar

hur valda insatser är relevanta för målgruppen
hur valda insatser tillgodoser identifierade behov
hur valda insatser kan rymmas inom ordinarie strukturer och samverkansformer eller om nya strukturer behöver skapas
vilka resurser ni planerar att använda för att genomföra dem.

Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.

Stöd i att genomföra och implementera

När ni kommit fram till ert avgränsade utvecklingsområden kan det vara bra att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan som ni kan använda som inspiration och vägledning:

Mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan

När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut till relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet.

Förbered och kommunicera era insatser

Beroende på typ av insats kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material, till exempel

foldrar och informationsblad
utbildningsunderlag
material till webb eller sociala medier.

Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Använd följande frågor för att ta reda på om och vad ni behöver kommunicera:

Kan det öka möjligheten att nå målen med insatsen?
Kommer målgruppen påverkas på något sätt som de bör känna till? Till exempel om nya arbetssätt implementeras.
Finns det svårigheter med att nå målgruppen?
Kommer intressenter/andra verksamheter/invånare påverkas på ett sätt som de bör känna till?
Kan det finnas eller uppstå något motstånd till insatsen? Till exempel från målgruppen.
Finns det något ni kan kommunicera för att öka förståelsen för insatsen?

Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan handla om att använda olika kanaler eller metoder. Till exempel via webbsida, sociala medier eller samråd.

Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel:

översätt informationen till relevanta språk (baserat på målgruppen)
texta filmer/klipp i sociala medier
använd formatering en skärmläsare kan behandla
syntolka bilder
skriv på lättläst svenska. Undvik fackspråk och långa meningar.

Implementera arbetet i ordinarie strukturer

Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

Rektorer/lokala skolledare/arbetsgivare fattar ett formellt beslut om implementering.
Handledning för berörd personal för ökad kompetens, samsyn och motivation.
Återkoppling till berörda målgrupper om nya arbetssätt.

Analysera och justera ert pågående arbete

Under genomförande- och implementeringsfasen är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera och eventuellt justera pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.

Är målsättningarna fortfarande relevanta?
Genomför vi och våra eventuella samverkanspartners det vi planerat för att nå målsättningarna?
Involverar vi målgruppen under genomförandet där det är motiverat och möjligt?
Behöver vi ändra på något i genomförandet?
Håller vi tidplanen?
Får vi det stöd från ledningen som krävs?

Justeringar bör vara av mindre karaktär och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.

Stöd i att följa upp

Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt.

I arbetet mot en mer jämställd könsfördelning på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram finns vissa krav på uppföljning att förhålla sig till enligt lag. Det gäller:

Skolans systematiska kvalitetsarbete.
Aktiva åtgärder. Här finns stöd i att följa upp arbetet med aktiva åtgärder: Följ upp och utvärdera arbetet i de olika stegen, DO

Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter.

Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som ni använde i kartläggningen. Ni kan också utgå från de förslag som presenteras i Länsstyrelsens tabell med lokala mål, insatser och uppföljning.

Uppföljningen kan bestå av följande delar:

Undersök påverkan på ojämställdhetsproblemet:

Kan ni se någon positiv eller negativ förändring?
Några oväntade resultat?
Kan ni bedöma om insatsen var relevant?

Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat:

Har alla parter uppfyllt sina åtaganden?
Vad fungerade bra?
Vad fungerade mindre bra?

Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat internt:

Saknades några förberedelser? Exempelvis förankring, kommunikation eller tillräckligt mandat.

Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:

Helhetsbedömning kopplat till målen för utvecklingsarbetet.
Framgångsfaktorer till varför målen uppnåddes, respektive orsaker till att målen inte uppnåddes.
Målgruppens uppfattning om utvecklingsarbetet.
Rekommendationer om fortsatt arbete.

Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten:

Vad behöver ledningen veta för att kunna följa utvecklingen i relation till de mål ni satt upp för arbetet?
Vad behöver ledningen för underlag för att kunna besluta om långsiktig utveckling av organisationens jämställdhetsarbete?
Vad behöver varje verksamhet inom organisationen veta för att kunna utveckla just deras del av kärnverksamheten så att den bidrar till ökad jämställdhet?

Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter:

Vad behöver målgruppen veta för att känna sig delaktiga i utvecklingsarbetet?
Vad behöver intressenter veta?

Länsstyrelsen har tagit fram en tabell med förslag på lokala mål, insatser och uppföljning.

Aktör X främjar inkluderande normer och jämställdhet kopplat till utbildningar och yrken i undervisning och studie- och yrkesvägledning

Insatser

I skolan.

Kunskapshöjande insatser till personal om normkritiskt arbetssätt.
Prioritera studie och yrkesvägledningen tydligare i skolan.
Stärk studie- och yrkesvägledningen utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Stärk kopplingen mellan ordinarie ämnesundervisning och studie- och yrkesvägledning och koppla ihop det med skolans jämställdhetsarbete.
Stärk förutsättningar för samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare.
Kompetensutveckling till lärare för att höja kunskapen om hur undervisning som rör arbetslivet kan ingå i ordinarie undervisning.
Integrera ett jämställdhetsperspektiv med yrkesanknytning vid arbetsplatsförlagt lärande. Exempelvis genom att diskutera förekomsten av yrkeskultur, normer och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt kopplat till arbetsmiljö, bemötande och jargong.
Analysera och förändra kommunikation kring utbildningar och yrken så att den inte upprätthåller stereotypa föreställningar om kön, social bakgrund eller etnisk tillhörighet.
Analysera och förändra skolans arbete med arbetslivskontakter så att det ger en allsidig bild av branscher och yrken som inte förstärker eller upprätthåller stereotypa föreställningar om kön, social bakgrund eller etnisk tillhörighet.
Arbeta med att stärka elevernas självbild och självförtroende.

På arbetsplatsen

Motverka könsstereotypa normer och jargonger på arbetsplatsen. Exempelvis genom att:

Beskriva och analysera den psykosociala arbetsmiljön för att fånga upp arbetsrutiner, attityder, språkbruk, bilder etc. som är eller kan uppfattas som könsdiskriminerande, eller som försämrar trivseln på arbetsplatsen.
Se till att utbud av arbetskläder, verktyg, teknik, omklädningsrum eller andra förutsättningar att utföra arbetet är anpassade för både kvinnor och män.
Stärka det våldsförebyggande arbetet.
Uppmuntra till föräldraledighet och vård av sjukt barn oavsett kön.
Analysera och förändra rutiner för rekryteringsprocesser utifrån diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder.
Se över och ändra rutiner för hur och var tjänster annonseras ut och hur kravprofiler skrivs fram.

Förslag på uppföljning

I skolan

Har kunskapshöjande insatser genomförts? Hur många deltog? Vad tyckte deltagarna om innehållet? Utvärdera insatserna, exempelvis genom utvärderingsformulär.
Följ upp studie- och yrkesvägledningen. Hur mycket resurser avsätts? Finns en tydlig organisation för arbetet? Finns en tydlig ansvarsfördelning?
Undersök hur ett normkritiskt perspektiv används i studie- och yrkesvägledningen. Till exempel genom att analysera relevanta styrdokument och intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt elever.
Undersök hur lärare involverar frågor som rör arbetslivet i ordinarie undervisning. Undersök hur ofta studie- och yrkesvägledare och lärare samarbetar.
Följ kontinuerligt upp hur samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och lärare fungerar.
Utvärdera insatser för kompetensutveckling. Hur upplevdes insatsen av de som deltog? Ökade kunskapen om hur undervisning som rör arbetslivet kan ingå i ordinarie undervisning?
Hur har verksamheten arbetat med jämställdhet vid arbetsplatsförlagt lärande? Förekom diskussioner om yrkeskultur, normer och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt kopplat till arbetsmiljö, bemötande och jargong? Hur togs det emot av målgruppen?
Gå igenom verksamhetens kommunikation kring utbildningar och yrken. Hur framställs utbildningar och yrken i kommunikationen? Representeras samhällets mångfald?
Följ upp dokumentationen av skolans arbete med arbetslivskontakter.
Hur har arbete med att stärka elevernas självbild och självförtroende tagits i uttryck?

På arbetsplatsen

Har åtgärder vidtagits eller arbete initierats för att förändra arbetsrutiner, attityder, språkbruk, bilder etc. som är eller kan uppfattas som könsdiskriminerande, eller som försämrar trivseln på arbetsplatsen? Vad blev resultatet av åtgärden/hur går det pågående arbetet?
Undersök hur medarbetare upplever att material, teknik, lokaler etc. är anpassade efter deras behov.
Finns en plan för det våldsförebyggande arbetet? Avsätts tid och resurser för att driva arbetet?
Använd könsuppdelad statistik över antalet uttagna dagar för föräldraledighet och vård av sjukt barn.
Finns tydliga rutiner för rekrytering? Undersök i vilken utsträckning befintliga styrdokument används i rekryteringsprocessen. Hur upplevs styrdokumentens användbarhet?
Undersök språk i annonser, används könskodade ord eller formuleringar? Kolla på könsfördelningen bland ansökande personer.

Aktör Xs planering och dimensionering av utbildningar motverkar könsstereotypa normer kopplat till vissa utbildningar och yrken.

Insatser

Beakta jämställdhet vid planering och dimensionering av utbildning.
Genomför systematiska jämförelser och åtgärda skillnader i villkor mellan könskodade utbildningar och branscher.
Åtgärder som underlättar för individer som gjort normbrytande studie- och yrkesval att stanna kvar på sina utbildningar.

Förslag på uppföljning

Nämns jämställdhet i samverkansavtal gällande planering, dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning? Hur har jämställdhet beaktats i beslut kring planering och dimensionering av gymnasial utbildning?
Har åtgärder vidtagits? Vilka? Vad blev effekten av vidtagna åtgärder?
Har åtgärder vidtagits? Vilka? Vad blev effekten av vidtagna åtgärder?

Aktör X värderar kvinno- och mansdominerat arbete lika.

Insatser

Förbättra arbetsvillkoren i kvinnodominerade yrken. Exempelvis genom att:

Analysera och omfördela resurser mellan olika verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv.
Erbjud heltidsanställningar till alla som vill arbeta heltid.
Analysera och åtgärda osakliga löneskillnader som identifieras i lönekartläggningar.

Förbättra arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken. Exempelvis genom att:

Erbjuda kunskapshöjande insatser till chefer om systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsgivarens ansvar för arbetet.
Integrera jämställdhet i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Förslag på uppföljning

Har resursfördelningen analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv? Har resurser omfördelats?
Undersök andel kvinnor och män som ofrivilligt arbetar deltid.
Har osakliga löneskillnader utjämnats?
Har kunskapshöjande insatser genomförts? Hur många deltog? Vad tyckte deltagarna om innehållet?
Finns tydliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet? Nämns jämställdhet i rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet?

Aktör X har ett kontinuerligt arbete med aktiva åtgärder på alla nivåer.

Insatser

Kunskapshöjande insatser till chefer om olika former av diskriminering och arbetsgivares/utbildningsanordnares ansvar för aktiva åtgärder.
Se över och vid behov förändra verksamhetens arbetssätt med aktiva åtgärder för att skapa goda förutsättningar för ett systematiskt arbete.
Kommunicera arbetet till alla medarbetare/elever.
Avsätt tid för personalen till samtal och reflektion om normer och jargong på arbetsplatsen.
Avsätt tid för elever till samtal och reflektion om normer och jargong i skolan.

Förslag på uppföljning

Utvärdera kunskapshöjande insatser, exempelvis genom utvärderingsformulär. Har kunskapshöjande insatser genomförts? Hur många deltog? Vad tyckte deltagarna om innehållet?
Utvärdera löpande verksamhetens arbetssätt med aktiva åtgärder. Hur fungerar det?
Undersök kännedomen om arbetet inom organisationen.
Gör en kvalitativ utvärdering. Hur har samtalen upplevts?
Gör en kvalitativ utvärdering. Hur har samtalen upplevts?

Verksamhetsexempel

Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering inom mål X. Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se