Våld i ungas partnerrelationer är – precis som mäns våld mot kvinnor i stort – ett strukturellt jämställdhetsproblem. Unga flickor och icke-binära rapporterar i högre grad än pojkar utsatthet för alla former av våld. Störst könsskillnad när det gäller utövandet av våld ses i utövandet av fysiskt, sexuellt och särskilt dödligt partnervåld, där näst intill alla förövare är manliga. Den senaste tidens undersökningar visar att unga löper mer än tre gånger så hög risk att utsättas för våld i nära relation än äldre befolkningsgrupper. Samtidigt riskerar unga att falla mellan stolarna i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, som tenderar att fokusera på en vuxen kontext. Den regionala strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” pekar ut några saker kring ungas särskilda livsvillkor och omständigheter som påverkar både våldsutövandet och konsekvenserna av våldet
Rapporter från nationella myndigheter lyfter att våld i ungas partnerrelationer tenderar att osynliggöras i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. På lokal nivå vittnar organisationer om att våldet lättare avdramatiseras av vuxna och om svårigheten att hänvisa unga till rätt stödinsatser, både när det gäller unga som utsätts för våld och unga som utövar våld. För att synliggöra frågan och arbeta med målet Våld i ungas partnerrelationer ska upphöra i Västra Götaland i er organisation eller verksamhet kan ni ta hjälp av det här metodstödet.
På den här webbsidan får ni stöd i bland annat kartläggning och analys, att definiera och prioritera problem, planera och utforma arbetet samt stöd i uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer.
Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. Anpassa er användning av metodstödet utifrån era behov och prioriteringar.
För att berörda aktörer i Västra Götaland på ett bättre sätt ska kunna förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer på ett sätt som är långsiktigt hållbart, systematiskt och tvärsektoriellt, behöver det ske förändringar på flera områden och nivåer. Det finns exempelvis behov av
För att synliggöra frågan i arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor behövs en kunskapshöjning inom flera områden:
Sammanfattningsvis kan länets aktörer behöva säkerställa förutsättningar för arbetet och utveckla metoder och arbetssätt som
Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet startar är det bra att känna till om det finns några riktlinjer eller liknade kopplat till sakfrågan eller verksamheten som ni behöver ta hänsyn till. Utgå ifrån er organisation och verksamhet för att bedöma vilka riktlinjer eller liknade som kan vara relevanta för er. Nedan finns några exempel på riktlinjer och processer med relevans för arbetet att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer.
Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera jämställdhet i er organisations ordinarie verksamhet. Arbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver arbetet mot våld i ungas partnerrelationer vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.
En grundläggande förutsättning för att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer är kunskap om våldets omfattning, karaktär och ungas olika livsvillkor och omständigheter. Sådan kunskap behöver finnas både i det förebyggande arbetet och i arbetet med skydd och stöd. I kommande delar av metodstödet får du guidning genom de olika faserna av utvecklingsarbetet. Målet är att åstadkomma ett samlat arbete mot våld i ungas partnerrelationer, som präglas av systematik och tvärsektoriell samverkan.
För att arbetet ska bli lyckat behövs en kartläggning och analys av nuläget. På den här sidan finns stöd i att kartlägga och analysera
Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram under målet i strategin. Ta del av nationella undersökningar och rapporter. Undersök sedan vad som är relevant för er organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Ta vara på erfarenheter från tidigare arbete mot våld, kompetens som finns i organisationen och använd er av befintlig kunskap om våld i ungas partnerrelationer. Utifrån det kan ni sedan välja den nivå av kartläggning som ni har möjlighet att genomföra. Innan ni påbörjar kartläggningen kan det vara bra att det redan från början finns ett beslut och mandat från ledningen att genomföra ett arbete med kartläggning. Resultaten bör sedan agera som underlag för vidare beslut om – och resurssättning av – fortsatt utvecklingsarbete.
Som strategin lyfter är det svårt att bedöma den exakta omfattningen av våld i ungas partnerrelationer. Statistik är svår att jämföra eftersom olika undersökningar definierar och frågar om våld på olika sätt. På regional nivå saknas omfattande undersökningar som beskriver förekomsten av såväl våldsutsatthet som våldsutövande i ungas partnerrelationer. Nationell forskning indikerar att ungdomar och särskilt unga vuxna tycks vara mer utsatta för våld i nära relationer jämfört med vuxna. Var tredje ungdom i årskurs 9 uppger att de varit utsatta för våld i en partnerrelation. Flickor och ickebinära uppger i högre grad utsatthet än pojkar. Resultaten i de undersökningar som gjorts varierar. Mellan 18 – 59 procent av unga uppger att de någon gång utsatts för våld av en partner.
Internationell forskning lyfter att våld i ungas partnerrelationer oftare är ömsesidigt, där de vanligaste våldsformerna är digitalt och psykiskt våld. Samtidigt framkommer att pojkar i betydligt högre utsträckning utövar sexuellt våld. Flickor är i betydligt högre utsträckning utsatta för sexuellt våld, upprepat våld och känner oftare rädsla för sin partner.
En svensk studie från 2024 visar att dödligt våld är lika vanligt i ungas partnerrelationer som bland vuxna. Studien visar också att omfattningen av dödligt våld i Sverige mot kvinnor under 26 år är oförändrad, medan våld med dödlig utgång mot vuxna kvinnor minskat något. 97 procent av brottsoffren vid dödligt partnervåld mot unga är flickor som dödats av en manlig partner.
Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.
Några exempel på studier som undersökt omfattningen av våld i ungas partnerrelationer i Sverige är:
Våld i ungas parrelationer, Rapport 2021:15, Brottsförebyggande rådet
Risk för våld i partnerrelation, Rapport 2025:1, Brottsförebyggande rådet
Dödligt partnervåld mot unga, Shilan Caman, Sara Skott, 2023, Jämställdhetsmyndigheten
Nationell kartläggning – Våld mot barn 2022, Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet har samlad information om att mäta våld:
Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram ett metodstöd för kartläggning av tre våldstyper. Det finns att hitta som digital och tryckt version på BRÅ:s webbplats.
Metodstödet innehåller stöd och vägledning i arbetet med att kartlägga våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det beskriver fördelar med att samordna kartläggning av olika våldsyttringar i den lokala kontexten med kartläggning av brottsförebyggande lägesbilder. På så sätt blir arbetet mot våld i ungas partnerrelationer och andra våldsformer en fråga på dagordningen i det brottsförebyggande arbetet. Metodstödet innehåller även exempel på underlag att samla in i den lokala kontexten.
Även handboken Inget att vänta på kan användas som stöd i kartläggningsarbetet. Den finns att hitta som digital och tryckt version på Jämställdhetsmyndighetens webbplats.
Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga lokalt, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar. Om könsuppdelad statistik saknas i organisationen finns några exempel på nyckeltal nedan. För att kartlägga lokal förekomst av riskfaktorer för att utsättas eller utöva våld i en partnerrelation kan det även vara relevant att titta på nyckeltal som beskriver annan utsatthet för våld, utöver just utsatthet för våld i ungas partnerrelationer, eftersom olika typer av våldsutsatthet ofta överlappar. Det kan exempelvis vara relevant att få en bild av ungas utsatthet för våld av en vuxen närstående eller sexuell exploatering. För att bli träffsäker i det lokala förebyggande arbetet kan det också vara relevant att kartlägga faktorer i ungas närmiljöer som kan bidra till att normalisera eller rättfärdiga våld. Därför innehåller metodstödet fler exempel på lokala statistikkällor och nationella undersökningar än de som specifikt kartlägger våld i ungas partnerrelationer.
CAN:s nationella skolundersökning – CAN
Nationella skolenkäten, Skolinspektionen
Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet
Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF, Barn-ULF), SCB
Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet har samlad information om att mäta våld:
Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram ett metodstöd för kartläggning av tre våldstyper. Det finns att hitta som digital och tryckt version på BRÅ:s webbplats.
Metodstödet innehåller stöd och vägledning i arbetet med att kartlägga våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det beskriver fördelar med att samordna kartläggning av olika våldsyttringar i den lokala kontexten med kartläggning av brottsförebyggande lägesbilder. På så sätt blir arbetet mot våld i ungas partnerrelationer och andra våldsformer en fråga på dagordningen i det brottsförebyggande arbetet. Metodstödet innehåller även exempel på underlag att samla in i den lokala kontexten.
Även handboken Inget att vänta på kan användas som stöd i kartläggningsarbetet. Den finns att hitta som digital och tryckt version på Jämställdhetsmyndighetens webbplats.
Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga lokalt, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar. Om könsuppdelad statistik saknas i organisationen finns några exempel på nyckeltal nedan. För att kartlägga lokal förekomst av riskfaktorer för att utsättas eller utöva våld i en partnerrelation kan det även vara relevant att titta på nyckeltal som beskriver annan utsatthet för våld, utöver just utsatthet för våld i ungas partnerrelationer, eftersom olika typer av våldsutsatthet ofta överlappar. Det kan exempelvis vara relevant att få en bild av ungas utsatthet för våld av en vuxen närstående eller sexuell exploatering. För att bli träffsäker i det lokala förebyggande arbetet kan det också vara relevant att kartlägga faktorer i ungas närmiljöer som kan bidra till att normalisera eller rättfärdiga våld. Därför innehåller metodstödet fler exempel på lokala statistikkällor och nationella undersökningar än de som specifikt kartlägger våld i ungas partnerrelationer.
CAN:s nationella skolundersökning – CAN
Nationella skolenkäten, Skolinspektionen
Nationella trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet
Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF, Barn-ULF), SCB
Om ni väljer att lägga till frågor om våld i befintliga eller nya lokala undersökningar är det viktigt att tänka på hur frågorna ställs och att undvika att de ställs fragmentariskt och utan kontext. Använd gärna redan framtagna och beprövade frågebatterier. Sådana instrument bör fråga efter flera olika typer av våldsutsatthet och ha en utformning där frågorna bygger på varandra.
Kunskap om våld i ungas partnerrelationer behöver innefatta en förståelse för hur våldet påverkar olika grupper av unga. Ungdomar med könsöverskridande identitet, unga i samkönade relationer, unga med funktionsnedsättning och unga som lever i en hederskontext kan vara särskilt utsatta för våld i ungas partnerrelationer
Den senaste tidens undersökningar visar att våld i ungas partnerrelationer ofta överlappar med annan utsatthet för våld. Det är exempelvis vanligare att unga som utsatts för mobbning, eller som upplevt våld i hemmet också utsatts för eller utövat våld i en egen partnerrelation. Utsatthet för våld i egen partnerrelation innebär i sin tur en ökad risk för utsatthet för sexuell exploatering eller ofrivillig sexuell exponering på nätet. Studier visar exempelvis ett starkt samband mellan att vara utsatt för våld i egen parrelation och att uppge att man skadat sig med sex.
Verksamheter i allmänhet som möter barn och unga behöver vara uppmärksamma på risken för multipel utsatthet för våld. I synnerhet kan verksamheter som möter barn och unga utsatta för barnfridsbrott behöva lägga ett särskilt fokus på risken för att utsättas för eller utöva våld i egen partnerrelation, vilket kan innebära behov av särskilda tidigt förebyggande insatser.
Förutom att utgå ifrån könsuppdelad statistik i den mån det är möjligt, är det också viktigt att förstå vilka konsekvenser våldet kan få för unga beroende på livsvillkor och omständigheter. Det är samtidigt av grundläggande vikt att analysera hur tillgången till samhällets stöd ser ut och skiljer sig åt mellan olika grupper av unga eller mellan olika geografiska områden. Det gäller både tillgången till stöd vid utövande av och utsatthet för våld. Av den anledningen kan det vara relevant att särskilt undersöka omfattningen av problemet bland specifika målgrupper, liksom organisationens förmåga att nå och möta olika målgrupper
En generell rekommendation är att involvera målgrupper från starten av ett utvecklingsarbete. Det ger mer träffsäkra insatser. Här är några tips på hur ni kan göra för att involvera målgruppen i kartläggning:
När ni har en tydligare lokal bild av förekomsten av våld i ungas partnerrelationer och hur olika grupper av flickor och unga kvinnor, pojkar och unga män påverkas, är det dags att kartlägga verksamhetsutmaningar och vilka hinder som finns idag mot att möta problembilden.
Några exempel på vanliga verksamhetsutmaningar och dess konsekvenser för unga målgrupper:
För att förhindra att våld i ungas relationer överhuvudtaget utövas eller upprepas senare i livet, behövs tidigt universellt förebyggande arbete som pågår parallellt med arbete på selektiv och riktad preventionsnivå. Det tidigt förebyggande arbetet riktat mot alla unga behöver stärkas och fokusera på att främja samtycke och förståelse för vad en hälsosam relation är, förändra skadliga normer kring maskulinitet samt motverka normalisering av våld i ungas relationer och närmiljöer. Arbetet kan anpassas efter målgruppers ålder och mognad. Idag finns många exempel på tidigt främjande och förebyggande arbete mot våld. Exempelvis redan från förskole-ålder, där arbete med barns integritet och samtycke kan lägga en grund för fortsatt prevention. Aktörer lyfter ofta behovet av att stärka det förebyggande arbetet i övergången till grundskolan.
Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer är en viktig del av skolans våldsförebyggande arbete. Utöver innehållet i kursplanerna ingår också arbetet med normer och jämställdhet i skolans övergripande värdegrunds- och kunskapsuppdrag. Arbetet med sexualitet, samtycke och relationer består av tre delar: Ämnesintegrering och ämnesövergripande arbete, enskilda lektioner eller temadagar samt vardagsarbete – att kunna fånga frågor i flykten. Den vanliga förekomsten av våldsutövande på nätet, som hot, kontroll, ofrivillig exponering eller olika former av sexuell exploatering, ställer exempelvis krav på både vuxnas och ungas egen förståelse för vad våld är och vad som är brottsliga gärningar. Förebyggande insatser riktade mot både unga och vuxna behöver därför adressera nätet som arena för utsatthet och utövande. Det är också angeläget att stärka återfallsförebyggande arbete riktat mot unga våldsutövare. Trygga vuxna som har kunskap, som ser och vågar fråga kan vara avgörande för om våldet upptäcks och upphör. Det gäller alla vuxna runt omkring unga.
För att kartlägga verksamheten kan ni använda frågorna nedan. Till er hjälp kan ni även använda resultaten från Öppna jämförelser av våld i nära relationer. Resultaten finns tillgängliga på Socialstyrelsens webbplats: Öppna jämförelser av våld i nära relationer, Artikelnummer: 2024-6-9166, Socialstyrelsen
Kunskap och rutiner för orosanmälan till socialtjänsten behöver stärkas. Även kunskap och rutiner om riskbedömningar före eventuell kontakt med vårdnadshavare. Vid orosanmälan för unga som misstänks leva, eller lever i en hederskontext, ska inte vårdnadshavare kontaktas, då det utgör en risk för den ungas säkerhet och trygghet.
Alla som arbetar i verksamheter som berör barn och unga, som skolan och hälso-och sjukvården, är enligt socialtjänstlagen skyldiga att genast göra en orosanmälan vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa (SoL 14 kap. 1 §). Även andra som i sin profession, ideella engagemang eller som privatperson misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden (SoL 14 kap. 1 c §). Den nya socialtjänstlagen, som väntas träda i kraft den 1 juli 2025, inkluderar fler myndigheter och yrkesverksamma vars verksamhet berör barn och unga i skyldigheten att anmäla oro för ett barn till socialnämnden. Det kravet berör exempelvis myndighetsanställda vars arbete berör barn och unga och yrkesverksamma inom enskild verksamhet vars arbete berör barn och unga (Prop. 2024/25:89 kap. 24:1).
En förebyggande socialtjänstlag – Regeringen.se
Det finns inga krav på bevis för att anmäla oro för att ett barn eller en ungdom kan fara illa. Misstanke och oro räcker som grund. Om oro kvarstår ska en ny orosanmälan upprättas. Om barnet flyttar till en annan kommun i Sverige ska orosanmälan lämnas till den nya kommunen. Anmälan görs till socialtjänsten i barnets hemkommun. Socialstyrelsen och Skolverket har tagit fram stöd till yrkesverksamma som är skyldiga att anmäla oro för barn
För skolan innefattar huvudmannens ansvar för arbetsmiljön både anställdas och elevers arbetsmiljö. Därför kan arbetet med att förebygga och bekämpa våld med fördel inkluderas i skolans systematiska arbetsmiljöarbete.
Följande frågor är en viktig del i kartläggningen av verksamhetsutmaningar, som sedan kan utgöra en baslinjemätning för er fortsatta uppföljning, i utvecklingsarbetet framåt
När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av i det arbetet.
Några exempel på stödmaterial som kan ge vägledning i analysarbetet är
Genom att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan i olika verksamheter. Civilsamhällesorganisationer som möter unga våldsutsatta och våldsutövare är i tillägg en viktig kunskapskälla och samarbetspartner. Använd dessa frågor som stöd i analysen
Nu har ni hittat och analyserat några utmaningar för er organisation. Innan ni bestämmer vilka som är aktuella att arbeta med, bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under
Stöd i systematiskt jämställdhetsarbete, Jämställt Västra Götaland
Checklistan utgår från generella förutsättningar kopplade till områdena styrning och ledning, resurser, samordning och organisering, förståelse och kompetens samt förändringsvilja och organisationsklimat.
I tillägg till checklistan finns några frågor att besvara särskilt när det gäller förutsättningar att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer
Flera aktörers verksamhet bidrar till att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. För att komma åt problematiken med våld i ungas partnerrelationer kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt.
Skolan och elevhälsan är centrala aktörer i våldsförebyggande arbete, inom ramen för skolans värdegrundsuppdrag och arbete med jämställdhet samt skolans arbete med läroplanens skrivningar om Sexualitet, samtycke och relationer. Andra viktiga aktörer och samverkanspartners är kultur- och fritidsverksamheter, funktionsstödsverksamheter, socialtjänst och hälso-och sjukvård, särskilt ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatrin, Närhälsans UPH (Ungas Psykiska Hälsa), Utväg, MUM (Mottagning för unga män), delar av civilsamhället, med flera.
Många kommuner har olika forum för samverkan kring förebyggande och riktade insatser till unga. På strategisk nivå kan lokala BRÅ eller folkhälsoråd vara viktiga forum där frågan kan föras in. Civilsamhället och föreningslivet är en viktig kunskapskälla, röstbärare och mötesplats för unga målgrupper. Unga som utsätts för eller utövar våld söker idag stöd hos civilsamhällesorganisationer i hög utsträckning. Särskilt hos organisationer som erbjuder lågtröskel-stöd som är digitalt och ofta anonymt. Sådana organisationer utgör en viktig samarbetspartner till offentliga aktörer, där ett förutsägbart stöd från offentliga aktörer kan ha stor betydelse för stödinsatsers överlevnad och spridning.
Exempel på kunskapsstöd om olika aktörers möjligheter och ansvar i frågor om våld:
Den öppna fritidsverksamhetens unika roll i våldsförebyggande arbete, MUCF
Handboken Inget att vänta på beskriver på liknande sätt olika aktörers relevans och roller, samt ger tips för att hitta tvärsektoriell samverkan.
Inget att vänta på som digital handbok, Jämställdhetsmyndigheten
För att undersöka om det är relevant att utveckla er samverkan, och i så fall med vilka, kan ni använda frågorna nedan som stöd:
För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkreta som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn kring vad problembilden är. Mallen är en hjälp för att se över vilka problem som er verksamhet/organisation har rådighet över, vilka förutsättningar ni har för att åtgärda problemet samt vilka interna och externa resurser som finns att använda i arbetet med att åtgärda problemet.
Ni bör nu skapa en prioriteringsordning för att välja vilket/vilka ojämställdhetsproblem ni vill börja arbeta med. Prioriteringen kan till exempel baseras på:
Nu har ni definierat vilket/vilka problem som er organisation vill arbeta mot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. På den här sidan finns stöd i att
I matrisen finns förslag på insatser som kan motverka problem som ofta förekommer rörande fördelningen av det betalda och obetalda hem- och omsorgsarbetet. Använd bara förslagen om de stämmer med de problem som framkommit i er lokala analys. Se gärna vidare läsning för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem.
Till varje problem kan ni läsa förslag på
Aktör X har organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett långsiktigt hållbart arbete med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer.
Insatser som syftar till att förankra frågan hos högt uppsatta chefer och politiker.
Insatser som syftar till att inkludera uppdraget att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer samt frågor om sexuell exploatering av barn och unga i ordinarie styrning och ledningssystem.
Insatser som säkerställer att arbetet mot våld i ungas partnerrelationer följs upp, utvecklas och kvalitetssäkras inom ramen för organisationens ordinarie systematiska kvalitetsarbete (vid behov kompletteras befintliga uppföljningssystem med nya lokala indikatorer för uppföljning).
Insatser som bidrar till att arbetet mot våld i ungas partnerrelationer bedrivs i samverkan med närliggande områden (till exempel arbete med jämställdhetsintegrering, mänskliga rättigheter, barnrätt, brottsprevention och folkhälsa).
Insatser som säkerställer att det finns en intern organisation som understödjer arbetet med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer.
Insatser som säkerställer att det finns en tydlig ansvarsfördelning i organisationen gällande arbetet med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer.
Insatser som säkerställer att berörda målgrupper (till exempel politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal) har mandat och resurser att utveckla verksamheten samt har tid avsatt för arbetet både innan, under och efter genomförandet.
Insatser som säkerställer en formaliserad samverkan kring frågor som rör våld i ungas partnerrelationer mellan berörda verksamheter (externt och internt).
Insatser för att säkerställa organisation och resurssättning av förebyggande arbete mot våld i ungas partnerrelationer
Insatser som säkerställer att organisation och resurssättning av stödinsatser till våldsutsatta och våldsutövare även är utformade för olika grupper av unga.
Myndigheter, kommuner och regionen.
Politiker, chefer och controllers, och administrativa funktioner (samordnare/strateger) inom organisationen blir extra viktiga.
Aktör X ingår i formaliserad samverkan kring frågan om våld i ungas partnerrelationer.
Insatser som säkerställer att frågan förs in i interna samverkansforum på strategisk och operativ nivå.
Insatser som säkerställer att frågan förs in i externa samverkansforum där berörda aktörer ingår och har möjlighet att bidra i arbetet med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer.
Insatser som säkerställer effektiv samverkan på strategisk och operativ nivå med civilsamhällesorganisationer som arbetar med frågan (exempelvis genom IOP – Ideellt Offentligt Partnerskap).
Myndigheter, kommuner och regionen.
Politiker och chefer/representanter i lokala samverkansforum till exempel lokala BRÅ, Folkhälsoråd, vårdsamverkansforum och liknande blir extra viktiga.
Berörda civilsamhällesaktörer.
Berörda målgrupper i kontext X har tillräcklig kunskap om våld i ungas partnerrelationer, utifrån verksamhetens behov.
Kunskapshöjande insatser om våld och ungas särskilda livsvillkor för berörda målgrupper (till exempel politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal). Insatsen kan innehålla moment som syftar att höja kunskapen om till exempel följande
Insatser som säkerställer en kontinuerlig kompetensförsörjning kring våld i ungas partnerrelationer bland berörda målgrupper (till exempel politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal som möter unga).
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse av våld i ungas partnerrelationer och på vilket sätt frågan är relevant för verksamhetens kärnuppdrag.
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse kring olika aktörers roll och ansvar i arbetet med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer (internt och externt).
Kommuner, myndigheter, regionen, regionala kompetenscentrum om våld, regionala kommun-, och myndighetsgemensamma resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, civilsamhällesorganisationer.
Exempel på berörda verksamheter/funktioner:
Aktör X har kännedom/kunskap om förekomst och omfattningen av våld i ungas partnerrelationer i kontext Y.
Insatser för att kartlägga och beskriva omfattningen av våld i ungas partnerrelationer i kontext Y (inklusive våld som utövas digitalt).
Myndigheter, kommuner, regionen, civilsamhällesorganisationer, universitet och högskolor, regionala kompetenscentrum om våld samt regionala kommun-, och myndighetsgemensamma resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Politiker, chefer och administrativa funktioner (samordnare/strateger) inom organisationen blir extra viktiga.
Aktör X erbjuder vård-/stöd- och skyddsinsatser mot våld i nära relation som är anpassade till ungas särskilda omständigheter och livsvillkor.
Insatser för att öka kunskapen om omfattningen av våld i ungas partnerrelationer i kontext Y hos politiker och högt uppsatta chefer, med mandat att resurssätta arbete i berörda verksamheter.
Insatser för att beskriva och analysera olika grupper av flickors och pojkars, unga kvinnors och unga mäns livsvillkor och omständigheter, samt tillämpning av den kunskapen i planering av stödinsatser vid utsatthet och utövande av våld i nära relation. Analys och planering av insatser bör genomsyras av ett HBTQI+, funktionshinder- och barnrätts-perspektiv, med särskild hänsyn till unga med svagt samhälleligt stöd.
Insatser för att involvera målgrupper / ta tillvara målgruppers röster i planering och utformning av stödinsatser.
Kompetenshöjande insatser kring att möta och motivera unga våldsutövare till att ta emot stöd.
Insatser för att möjliggöra samverkan kring organisation av stödinsatser till unga (till exempel samverkansavtal, Ideellt Offentligt Partnerskap (IOP), med mera).
Insatser som syftar förtydliga rutiner och kontaktvägar till stödinsatser för unga våldsutsatta och våldsutövare (Till exempel rutiner för orosanmälan).
Insatser för att anpassa kommunikation om stödinsatser till att bättre nå olika grupper av unga (till exempel genom information som är inkluderande utifrån ett HBTQI+ perspektiv, som finns tillgänglig på fler språk, med bildstöd, på fler arenor och genom fler kanaler).
Myndigheter, kommuner, regionen, civilsamhällesorganisationer.
Politiker, chefer och controllers, och administrativa funktioner (samordnare/strateger) samt operativ personal som möter målgruppen inom organisationen blir extra viktiga.
Se även förslag på insatser under målet Berörda målgrupper i kontext X har tillräcklig kunskap om våld i ungas relationer, utifrån verksamhetens behov.
Insatser som säkerställer förmåga att upptäcka och agera mot våld som upptäcks i förebyggande arbete samt i ordinarie verksamhet, samt hänvisa till vård-/stöd- och skyddsinsatser.
Insatser för att verksamheter som möter unga ska börja fråga om våldsutsatthet och våldsutövande på rutin (inklusive digitala dimensioner av våld och sexuell riskutsatthet).
Insatser som säkerställer ett gott bemötande och motverkar risken att våld i ungas partnerrelationer bagatelliseras eller ignoreras av vuxna i verksamheter som möter unga.
Breda och (utifrån behov) specifika kunskapshöjande insatser till verksamheter som möter unga. Sådana insatser kan till exempel syfta till att öka kunskap om
Kunskapshöjande insatser till barn och unga som ökar möjligheten att själv söka hjälp och stöd samt berätta om utsatthet eller utövande av våld.
Insatser som syftar till att öka ungas tillit och villighet att söka stöd hos socialtjänsten. Exempel på unga med lägre tillit till det offentliga och hög utsatthet för våld är SiS-placerade unga tjejer.
Insatser som vid behov förtydligar/skapar nya rutiner, kontaktvägar och strukturer för ansvarsfördelning hos aktörer inom och utanför organisationen. Sådana rutiner bör säkerställa
Insatser som säkerställer organisation och resurssättning av ett våldsförebyggande arbete som bedrivs sammanhållet, på flera arenor och på flera preventionsnivåer samtidigt (universell, selektiv och indikerad). Se exempel på insatser under målet Aktör X har organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett långsiktigt hållbart arbete med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer.
Insatser för att kartlägga befintligt förebyggande arbete i den lokala kontexten (internt och externt).
Insatser som bidrar till att det förebyggande arbetet mot våld bedrivs tvärsektoriellt och i samverkan mellan preventionsområden.
Insatser för att kartlägga och analysera problemområden samt lokala risk och skyddsfaktorer för våld generellt och specifikt för våld i ungas partnerrelationer.
Insatser som säkerställer förmåga och kunskap hos verksamheter att
Breda och (utifrån behov) specifika kunskapshöjande insatser till verksamheter som möter unga och vårdnadshavare. Exempel på insatser på olika preventionsnivåer, riktade mot olika målgrupper (val av insatser bör baseras på den lokala kartläggningen och analysen):
Insatser som syftar till att informera, medvetandegöra och kunskapshöja om våld i ungas partnerrelationer som riktar sig till hela befolkningen, en hel organisation eller en hel verksamhet.
Insatser som syftar till att säkra kompetens hos yrkesverksamma för att kunna
Insatser riktade till alla barn och unga som syftar till att
Insatser särskilt riktade till grupper eller individer med ökad risk för att utsättas för eller utöva våld (till exempel tidigare/annan utsatthet för våld).
Insatser som syftar till att säkerställa särskild kompetens hos berörda yrkesverksamma och aktiva inom civilsamhället i närmiljön att adressera och bemöta frågor om våld, jämställdhet, könsnormer, rättigheter, lagstiftning, utanförskap samt tillgängligt stöd i insatser till unga killar med riskfaktorer för våldsutövande.
Insatser som syftar till att säkra kompetens hos berörda yrkesverksamma att göra risk och säkerhetsbedömningar (till exempel i mötet med individer som utöver ökad risk för våldsutövande eller våldsutsatthet i en partnerrelation också lever i en hederskontext).
Föräldrastödjande insatser och föräldrarådgivning som syftar till att öka kunskapen om, samt förebygga och motverka våld i ungas partnerrelationer.
Stöd- och skyddsinsatser till unga utsatta för våld i en partnerrelation. Psykosociala stödsamtal, ombudsmannaskap i förhållande till myndigheter och praktisk hjälp vid sidan om skydd och skyddat boende.
Stödinsatser till unga utövare av våld att upphöra med sitt beteende. Motiverande samtal till att ta emot stöd, behandlande samtal samt rättsliga åtgärder vid brott i nära relation.
Verksamheter som möter barn, unga och vuxna inom kommun,
region, myndighet och civilsamhälle, inklusive arbetsgivare.
Betoning på hela systemet runt invånare.
Till exempel
Familjecentraler, förskola, skola, vuxenutbildning, Socialtjänst (alla verksamheter), öppen fritidsverksamhet, elevhälsa, ungdomsmottagning, föreningsliv, civilsamhälles-organisationer, hälso- och sjukvård, personalvård, kriminalvård.
Aktör X verkar för att brott i ungas partnerrelationer anmäls, utreds och lagförs i högre utsträckning.
Upprätta och genomför kommunikationsinsatser som ökar kunskapen om brottsliga handlingar kopplat till brott i nära relation bland unga, hos unga själva och vuxna i ungas närhet.
Länets aktörer genomför kunskapshöjande insatser om förekomsten av brott i nära relation bland unga, aktuell lagstiftning och rättsprocessen.
Insatser som syftar till att skapa samsyn hos yrkesverksamma gällande verksamhetens ansvar i relation till lagstiftningen.
Kunskapshöjande insatser riktade till yrkesverksamma om lagens tillämpning inom det aktuella verksamhetsområdet.
Insatser för att stärka och värna barn och ungas rättigheter i en rättsprocess. Till exempel genom att säkerställa kvaliteten i målsägandestöd.
Insatser som säkerställer att metoder och arbetssätt implementeras, utvärderas och följs upp.
Socialtjänsten (alla verksamheter)
Polisen
Åklagarmyndigheten
Domstolsverket
Skolan
När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar
Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.
När ni kommit fram till ert utvecklingsområde/n är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning
Mall för planering av lokalt/regionalt utvecklingsarbete
När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet. Därför kan det vara bra att det redan från början finns ett beslut och mandat från ledningen att genomföra ett arbete med kartläggning, vars resultat sedan kan agera underlag för ledningsbeslut om – och resurssättning av – fortsatt utvecklingsarbete.
Beroende på typ av insats kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material som bidrar till att förankra en förståelse för frågan och behovet av ett samlat arbete mot våld, till exempel
Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Använd följande frågor för att ta reda på om och i sådant fall vad ni behöver kommunicera
Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan innebära att olika kanaler eller metoder behöver användas. Det kan exempelvis handla om att se till att informationen är relevant och normkritiskt utformad utifrån ett HBTQI+ perspektiv, samt för att upplevas relevant och möjlig att relatera till för unga killar och tjejer. Det kan också handla om att använda fler kanaler, exempelvis digitala kanaler där unga nås. Använd gärna referensgrupper med unga i utformningen av kommunikationsmaterial. Frågan om vem som ska kunna relatera till informationen bör finnas med genomgående.
Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel
Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen.
Det kan vara viktigt att se till att det finns ett brett ägandeskap om frågan: Det är exempelvis vanligt inom skolan att frågan om våld ses som en fråga enbart för elevhälsan. Då kan det vara viktigt att förankra ägandeskap hos hela arbetslag i skolan genom att förtydliga kopplingen mellan våldsförebyggande arbete och skolans värdegrundsarbete samt arbete för trygghet och studiero. Att sätta samman en arbetsgrupp som representerar flera funktioner inom en verksamhet kan bidra till gemensamt ägandeskap.
Se över vilka arenor som når olika målgrupper av unga och involvera fler verksamheter som möter olika målgrupper. Tex funktionsstödsverksamheter, dagliga verksamheter, ungdomssamverkansgrupper, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamheter, föreningsstöd, ungdomsmottagning, Närhälsan och UPH (Ungas Psykiska Hälsa), med flera.
Se också över på vilka arenor föräldrar, vårdnadshavare och andra viktiga vuxna nås, exempelvis genom föräldramöten, föräldraskapsstöd, utbildningsinsatser för ledare inom föreningsliv, med flera. Observera att det är av stor vikt att det finns en bred förståelse för vikten av tydliga rutiner för risk- och säkerhetsbedömningar innan vårdnadshavare kontaktas, i händelse av en ung persons utsatthet eller utövande av våld i en partnerrelation. För en ungdom som samtidigt är utsatt för annat våld i hemmiljön, såsom hedersrelaterat våld och förtryck, kan en sådan kontakt potentiellt förvärra situationen och äventyra den ungas säkerhet.
Förslag på åtgärder som främjar implementeringen
Under genomförande- och implementeringsfasen är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera och eventuellt justera pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.
Om justeringar ska göras bör de vara mindre omfattande och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.
Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt. Tänk på att även kontinuerligt följa upp och utvärdera det fortsatta arbetet. Det är viktigt att säkerställa att uppföljningen inkluderar och konsulterar representanter från olika berörda verksamheter och samverkanspartners. Det ger värdefull information och bidrar till förankring av fortsatt arbete med frågan.
Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter, men också att använda den uppföljning som regleras i lag och föreskrifter. Av 3 kap. 3 § SoL framgår exempelvis att kvaliteten i socialtjänstens verksamheter systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. För socialtjänsten gäller också kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten (1 kap. 1 §). Socialstyrelsen har bland annat tagit fram kunskapsstöd för individbaserad systematisk uppföljning:
Stöd för systematisk uppföljning, Socialstyrelsen
Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram en vägledning om uppföljning av insatser
Hur mäter vi resultat?, Jämställdhetsmyndigheten
Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som användes i kartläggningen.
Uppföljningen kan bestå av följande delar.
Undersök påverkan på förekomsten av våld i ungas partnerrelationer:
Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat:
Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat:
Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:
Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten:
Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter:
Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering inom målet Våld i ungas partnerrelationer ska upphöra i Västra Götaland. Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen Västra Götaland har en samlad sida för kompetensstöd som Länsstyrelsen tagit fram. Här hittar du bland annat stöd för att arbeta med våld som arbetsgivarfråga och samtalsstöd för att bemöta, ställa frågor och göra bedömningar kring stödinsatser till barn och unga utsatta för sexuell exploatering
Här hittar du information om den årliga nationella kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt
Till kampanjen hör ett stödmaterial för yrkesverksamma och ideellt engagerade vuxna att samtala om våld med unga i grupp
Länsstyrelsen Skåne gav 2018 ut ett metodstöd som kommun, region och ideell sektor kan använda för att stärka arbetet med att tillgängliggöra samhällets skydd och stöd till alla, inklusive de som idag har ett svagt samhälleligt skydd. Metodstödet bygger på rättighetsbaserat arbete och normkritik
Det finns nationella metodstöd att ta hjälp av i uppbyggnaden av ett våldsförebyggande arbete som bedrivs på flera preventionsnivåer (universell, selektiv och indikativ nivå). Det kan också vara till hjälp att ta del av de forskningsöversikter som finns över våldspreventiva metoder:
Här hittar du länkar till nationella kunskapscentrum om våld:
Flera myndigheter och kunskapscentrum har kostnadsfria webbkurser som kan användas för att öka grundkunskaperna om våld inom din organisation
Ale kommun, maj 2025
Alingsås kommun, maj 2025
Borås stad, september 2024
Falköpings kommun, december 2024
Hjo kommun, maj 2025
Kungälvs kommun, april 2025
Lidköpings kommun, mars 2025
Lilla Edets kommun, september 2024
Lysekils kommun, maj 2025
Mariestads kommun, april 2025
Munkedals kommun, december 2024
Mölndals stad, februari 2025
Partille kommun, april 2025Polismyndigheten Region Väst, november 2024
Skara kommun, maj 2025
Svenljunga kommun, mars 2025
Trollhättans stad, augusti 2024
Tjörns kommun, mars 2025
Ulricehamns kommun, maj 2025
Vårgårda kommun, mars 2025
(Uppdaterad 2025-05-23)
