Flickor och kvinnor från alla delar av samhället kan vara utsatta för våld. Men en del grupper kan, som en följd av samhällets diskriminering och marginalisering, befinna sig i en situation som innebär en särskild sårbarhet. Risken för att utsättas för våld kan öka beroende på en persons livsvillkor. Sårbarheten kan också bero på att maktstrukturer och normer skapar hinder för tillgången till skydd och stödinsatser.
Det är viktigt att komma ihåg att en person kan tillhöra flera grupper samtidigt, vilket kan bidra till ytterligare marginalisering och ojämlikhet. Det är också viktigt att komma ihåg att även personer som utövar våld kan ha ett svagare stöd av samhället och en längre väg till att få stöd för att upphöra med våld. Att anlägga ett intersektionellt perspektiv handlar om att förstå hur olika omständigheter, livsvillkor och maktstrukturer kan interagera med varandra och förstärka utsattheten för individen. Till exempel genom att kön samverkar med faktorer som ålder, utbildning, födelseland, sexuell läggning, funktionsnedsättning etcetera; faktorer där det ofta finns ojämlikhet. Därför behöver vi i arbetet med jämställdhetsintegrering alltid utgå från kön, men aldrig enbart från kön, utan även synliggöra skillnader mellan och inom olika grupper av flickor och kvinnor, pojkar och män.
Det här metodstödet syftar till att guida er organisation genom arbetet med att göra den typen av analys. Det ger också tips och rekommendationer till vidare kunskapsstöd för rättighetsbaserade arbetssätt, det vill säga arbetssätt som bygger på principerna om icke-diskriminering och jämlikhet, deltagande och inkludering samt transparens och ansvar.
För att kompensera för att samhällsskyddet är svagare för vissa grupper än för andra brukar särskilda satsningar riktas till vissa målgrupper. Detta är ofta nödvändigt men inte tillräckligt. Det är ett samhälleligt ansvar att universellt erbjuda insatser som passar individuella behov. Det kan alltså både behövas ett arbete för att göra befintliga insatser tillgängliga så att de når och tilltalar fler målgrupper, samtidigt som särskilda satsningar riktas till de målgrupper som idag har sämre tillgång till stöd. För att klara det behöver verksamheter vara organiserade så att samverkan kring komplexa behov underlättas. Det behöver också finnas en gemensam förståelse för varför ett utvecklingsarbete behövs.
Det kan behövas åtgärder på flera nivåer, från styrdokument och rutiner som säkerställer rättighetsbaserat arbete, till att öka den individuella kunskapen hos yrkesverksamma och den enskildas möjlighet till delaktighet och inflytande. Resurssättning är avgörande för att möta och erbjuda individanpassat stöd. Kunskap om, och inkludering av, marginaliserade gruppers livsvillkor behöver finnas i såväl tidigt förebyggande och återfallsförebyggande arbete, som i stöd- och skyddsinsatser samt i rättsprocesser. En insats behöver exempelvis både vara tillgänglig fysiskt och informationsmässigt. Den behöver också upplevas relevant för den som är i behov av stöd samt hålla god kvalitet, oavsett vad mottagaren har för förutsättningar.
Några exempel på strategier och metoder för att kunna erbjuda en jämlik tillgång till insatser är
Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet startar är det bra att känna till om det finns några särskilda bestämmelser, riktlinjer, rekommenderade arbetssätt, regionala resurser eller liknade kopplat till sakfrågan eller verksamheten som ni behöver ta hänsyn till. Utgå ifrån er organisation och verksamhet för att bedöma vilka riktlinjer eller liknade som kan vara relevanta för er, samt vilka tillämpliga lagar och regelverk som era verksamheter behöver förhålla sig till.
Nedan finns några exempel på riktlinjer, regelverk och rekommendationer med koppling till mäns våld mot kvinnor och arbetet för ett stärkt samhälleligt stöd till marginaliserade målgrupper. Under ”Kunskapsstöd och vidare läsning” hittar du ytterligare kunskapsstöd utifrån olika teman.
Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är central i arbetet med att stärka det samhälleliga stödet till marginaliserade målgrupper. Utöver den kan det vara hjälpsamt att även ta del av hur nedanstående strategier lyfter
Resurser och strukturer för samverkan kommun och region
Den 1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Några av målsättningarna med den nya lagen är att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, jämställd och lättillgänglig än idag: att sänka trösklarna och nå invånare tidigt, innan problem växt sig stora. Socialtjänsten ska enligt lagen också jobba kunskapsbaserat – alltså tydligare vila på forskning och beprövad erfarenhet. Dessa är utvecklingsområden som i hög grad är relevanta för målet att arbetet mot mäns våld mot kvinnor ska anpassas efter livsvillkor och förutsättningar hos grupper med svagt samhälleligt stöd. Socialstyrelsen och SKR har tagit fram webbaserade stöd i omställningen till den nya lagen
Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera ett jämställdhetsperspektiv i er organisations ordinarie verksamhet. Arbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver jämställdhetsarbetet vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.
I arbetet med att motverka att några grupper har ett svagare samhälleligt stöd än andra är det exempelvis viktigt att arbetet med jämställdhetsintegrering går hand i hand med er organisations befintliga strukturer för arbete med mänskliga rättigheter och barnrätt. Genom att integrera principer för rättighetsbaserat arbete redan från början – i ordinarie styrning av verksamhet – kan er organisation komma långt i utvecklingsarbetet, redan från start.
Längre fram i metodstödet kan du läsa om mer specifika exempel på verksamhetsutmaningar som kan utgöra hinder för att erbjuda likvärdigt stöd till alla. som beskriver hur arbetet mot mäns våld mot kvinnor kan göras tillgängligt för fler, genom att integreras i er organisations ordinarie strukturer och styrning.
Förebyggande arbete bör vara integrerat i verksamheters ordinarie uppdrag, för att bli långsiktigt hållbart. Det behöver bedrivas av flera olika samhällsaktörer som möter olika målgrupper och på flera preventionsnivåer samtidigt (universell, selektiv och indikerad nivå).
Tidigt våldsförebyggande arbete som är universellt – som är främjande och vänder sig till alla målgrupper oavsett riskfaktorer – bör bedrivas med en samtidig beredskap att fånga upp de som löper en högre risk för våldsutsatthet eller våldsutövande. Sådana målgrupper kan behöva särskilda förebyggande insatser, vilket ofta handlar om förebyggande arbete på selektiv preventionsnivå. I ordinarie styrning av verksamheter som arbetar förebyggande behöver det dessutom finnas en beredskap att fånga upp den våldsutsatthet eller det våldsutövande som redan pågår. Det behöver till exempel finnas fungerande rutiner för att yrkesverksamma ska kunna lotsa vidare till rätt typ av stöd och skydd när våld upptäcks. Det handlar om insatser på indikerad preventionsnivå. För att läsa mer om våldsförebyggande arbete med barn och unga, se även metodstödet för målet Våld i unga partnerrelationer ska upphöra i Västra Götaland.
Ett sätt att säkerställa att arbetet med att upptäcka våld är integrerat i ordinarie styrsystem är att det finns ledningsbeslut om att frågor om våld ställs på rutin, till alla som en verksamhet möter. Rutiner och metodstöd behöver vara aktuella och anpassade till olika verksamheter.
Det behöver också finnas rutiner och metodstöd som är särskilt anpassade till att fråga om flera våldsformer, som exempelvis hedersrelaterat våld och förtryck eller olika former av sexuell exploatering och sexuell riskutsatthet, med kunskap och förståelse för vad som kännetecknar de olika våldsformerna. Exempelvis kan det behöva finnas en förståelse för hur både flickor och pojkar kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Även om flickor är mer utsatta kan det behövas särskild kunskap om pojkars dubbla utsatthet i och med att pojkar oftare kan vara både offer och förövare. Det är heller inte ovanligt att flera våldsformer överlappar och förekommer samtidigt. En person som utsatts för våld i nära relation kan till exempel också löpa högre risk att utsättas för sexuell exploatering och utnyttjande.
Arbetet med att fråga om våld på rutin i olika verksamheter som möter invånare underlättas ytterligare när det samtidigt är en prioriterad fråga inom den lokala eller regionala politiken.
Ett sätt att integrera ett intersektionellt perspektiv i arbete med stöd- och skyddsinsatser är att se till att arbete med normkritik, bemötande och kontinuerlig kompetensutveckling kring olika målgruppers behov är en naturlig del av verksamheters systematiska kvalitetsarbete.
När arbetet med att stärka samhällsstödet inom området mäns våld mot kvinnor integreras i ordinarie styrsystem, är det viktigt att inte glömma att tydligt identifiera målgruppen våldsutövare. Precis som personer som utsätts för våld kan personer som utövar våld återfinnas i alla målgrupper, till exempel bland unga, personer med funktionsnedsättning, äldre, personer med skadligt bruk och beroende eller bland de egna medarbetarna. Det är därför viktigt att rutiner tas fram med syfte att fråga om och upptäcka våldsutövande och implementera dessa rutiner i det systematiska utvecklingsarbetet.
För en ingång till arbetet med våldsutövare rekommenderas Socialstyrelsens webbsida:
Även Socialstyrelsens handbok Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården, Kapitel 4, 6, 17 och 18 ger vägledning i arbetet.
Kunskap och förståelse för lagstiftning och vad som är brottsliga våldshandlingar, samt fungerande rutiner för polisanmälan och agerande vid upptäckt av brott, behöver finnas i ordinarie styrning av alla verksamheter som möter invånare.
Barn och vuxna utsatta för sexuellt våld och sexuell exploatering samt köpare av sexuella handlingar är exempel på ofta osynliga målgrupper och därför är det viktigt att de skrivs fram i styrningen av det ordinarie systematiska kvalitetsarbetet. Våldsutsattheten för dessa målgrupper är vanlig och det offentligas ansvar att agera vid upptäckt av brott samt erbjuda stöd och skydd har på senare tid blivit alltmer förtydligat: Enligt Socialtjänstlagens brottsofferperspektiv (SoL 5 kap. §11) ska socialnämndens verksamheter som möter barn och vuxna verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. I SoL 6 kap. §1a beskrivs socialnämndens ansvar att sörja för att utsatta för våld och övergrepp får skydd. . Enligt Barnkonventionen, artikel 34, 35 och 39 ska varje stat förhindra försäljning och handel med barn. Varje stat är också skyldig att erbjuda rehabilitering till de barn som har utsatts för bland annat utnyttjande och övergrepp. Samlat förstärker dessa regelverk vikten av att arbeta utifrån fastställda rutiner för upptäckt, stöd och skydd, även för tidigare osynliga målgrupper. Köpare av sexuella handlingar behöver också identifieras bland både barn och vuxna.
En grundläggande förutsättning för arbetet med att stärka samhällsstödet är att det i organisationen finns kunskap om våldets omfattning, karaktär och hur tillgången till era insatser ser ut i förhållande till målgruppers olika livsvillkor och omständigheter. Sådan kunskap behöver finnas både i det förebyggande arbetet och i arbetet med skydd och stöd samt brottsbekämpning.
I kommande delar av metodstödet får du guidning genom de olika faserna av utvecklingsarbetet. Målet är att åstadkomma ett samlat och rättighetsbaserat arbete mot mäns våld mot kvinnor, som präglas av systematik och tvärsektoriell samverkan.
För att arbetet ska bli lyckat behövs en kartläggning och analys av nuläget. På den här sidan finns stöd i att kartlägga och analysera:
Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram under målet på s. 65 i den regionala strategin. Ta del av nationella undersökningar och rapporter. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.
Undersök sedan vad som är relevant för er organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Ta vara på erfarenheter från tidigare arbete mot våld och/eller tidigare arbete med grupper som har svagt samhälleligt stöd. Ta vara på kompetens som finns i organisationen och använd er av befintlig kunskap om rättighetsbaserat arbete. Utifrån det kan ni sedan välja den nivå av kartläggning som ni har möjlighet att genomföra.
Innan kartläggningen påbörjas kan det vara bra att det redan från början finns ett beslut och mandat från ledningen att genomföra ett arbete med kartläggning. Resultaten av kartläggningen bör sedan agera som underlag för vidare beslut om resurssättning för att fortsätta utvecklingsarbetet.
I arbetet för att insatser mot våld ska vara anpassade efter livsvillkor och förutsättningar hos grupper med svagt samhälleligt stöd, kan er organisation behöva ökad kunskap om lokala skillnader mellan och inom olika grupper. Det gäller skillnader i hur våldet utövas, dess konsekvenser och om faktorer som kan osynliggöra eller påverka den enskildas möjligheter att bli fri från våld eller sluta utöva våld.
Du kan läsa mer om olika sårbarhetsfaktorer hos Socialstyrelsen:
Börja med att ta del av forskning och undersökningar på nationell nivå. Under ”Kunskapsstöd och vidare läsning” hittar du studier och rapporter sorterade på olika teman.
När ni tagit del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen, är det dags att sammanställa befintlig könsuppdelad statistik. Använd verksamhetsstatistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga lokalt, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar.
Det lokala kartläggningsarbetet kan vara en utmaning i sig, eftersom det till stor del saknas statistik som går att bryta ned på regional nivå, om andra grupper än män och kvinnor. Detta är också en bidragande orsak till att olika gruppers behov och livsvillkor osynliggörs i utformning av insatser. Däremot kan vi använda nationell statistik att resonera kring i utvecklingen av det lokala arbetet.
Ett exempel är hur Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshet 2023 visade att våld i nära relation var den fjärde vanligaste faktorn som uppgavs ha lett till den dåvarande hemlöshetssituationen för kvinnor. Nationella fynd som detta kan vara underlag nog till att ni på lokal nivå väljer att stärka arbetet med att upptäcka våld i kontakt med personer som befinner sig i hemlöshet.
Det är också viktigt att undersöka vilka lokala nyckeltal som faktiskt finns tillgängliga i er organisation. Kanske genomförs lokala brukar-, elev-, medborgar- eller folkhälsoundersökningar som kan ge värdefull information?
Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet har samlad information om att mäta våld:
Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram ett metodstöd för lokal kartläggning av tre våldstyper. Det finns att hitta som digital och tryckt version på BRÅ:s webbplats.
Metodstödet innehåller stöd, vägledning och förslag på underlag i arbetet med att kartlägga våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det beskriver fördelar med att samordna kartläggning av olika våldsyttringar i den lokala kontexten med kartläggning av brottsförebyggande lägesbilder. På så sätt blir arbetet mot mäns våld mot kvinnor en fråga på dagordningen i det brottsförebyggande arbetet. Metodstödet innehåller även exempel på underlag att samla in i den lokala kontexten.
Även handboken Inget att vänta på kan användas som stöd i kartläggningsarbetet. Den finns att hitta som digital och tryckt version på Jämställdhetsmyndighetens webbplats.
I metodstöden för de regionala målen Våld i ungas partnerrelationer ska upphöra och Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöraHedersrelaterat våld och förtryck ska minska i Västra Götaland, finns ytterligare förslag på nyckeltal att ta hjälp av i kartläggning av våldets omfattning.
För att skapa en bild av var ni befinner er idag, det vill säga hur er organisations insatser för att förebygga och bekämpa våld ser ut och fungerar för olika målgrupper, finns några förslag på statistikkällor nedan. Dessa kan användas för att följa upp det arbete som görs lokalt. I kommande del av metodstödet kommer ni sedan att få guidning i att kartlägga utmaningar och hinder mot att kunna erbjuda tillgängliga och inkluderande insatser till alla målgrupper.
Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna genomför gemensamt en nationell kommunenkät för att följa upp kommunernas våldsförbyggande arbete inom områdena mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Enkätresultatet kan exempelvis komma till nytta som ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom olika verksamheter. Det kan användas på lokal, regional och nationell nivå.
Den första och senaste undersökningen genomfördes 2023 och resultaten för 2025 års enkät kommer finnas att ta del av under hösten 2025.
2023 års resultat finns att ta del av hos Jämställdhetsmyndigheten: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/kommunenkat-om-mans-vald-mot-kvinnor/
I resultaten av Öppna Jämförelser kan du jämföra verksamheters kvalitet inom områdena hälso- och sjukvård, kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst. Jämförelserna riktar sig främst till tjänstemän, beslutsfattare, politiker, ansvariga huvudmän och utförare på lokal, regional och nationell nivå. Målet med jämförelserna är att de ska bidra till verksamhetsförbättringar som blir till nytta för brukare och patienter.
Du kan till exempel samla in underlag inom områdena våld i nära relationer, skadligt bruk och beroende, funktionsstöd och LSS eller äldreomsorg. Alla dessa områden inkluderar bland annat frågor om verksamheter har rutiner för att upptäcka och agera mot våld. Öppna Jämförelser ger också underlag om lokalt arbete med systematisk uppföljning, användning av rutiner och riskbedömningar samt vilka typer av insatser som erbjuds brukare och patienter.
Kolada
Det finns cirka 6 500 nyckeltal i databasen Kolada. De bygger i första hand på officiell statistik och ger besked om verksamheters kostnad, omfattning och kvalitet. De flesta kommuner och regioner gör också en egen frivillig redovisning av kvalitet inom olika verksamheter. Det går att hitta underlag som både beskriver rapporterad utsatthet för våld från officiell statistik och underlag som beskriver verksamheters arbete mot våld, exempelvis om det finns rutiner på plats för agerande vid misstanke/upptäckt av våldsutsatthet inom olika typer av verksamheter.
Inspektionen för vård och omsorg
Även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) publicerar statistik och granskningar som kan ge information som är nedbrytbar på regional nivå och kan vara till nytta i er kartläggning.
Utanförskapets karta
Att synliggöra var det offentliga brister i stödet till olika målgrupper är nära sammankopplat med att synliggöra socialt utanförskap. Utanförskapets karta är ett analysverktyg som synliggör i vilka områden i Sverige som utanförskapet är stort. Ni kan använda analysverktyget för att öka kunskapen om befolkningens livsvillkor och förutsättningar i er organisations geografiska närhet.
Statistiska Centralbyrån (SCB) och Boverket har på uppdrag av regeringen gjort en fördjupad analys som ligger till grund för sammanställningen. Analysen baseras på statistik om skolresultat, arbetsmarknadsetablering, bidragsberoende, kriminalitet, trångboddhet och demokratiskt deltagande. Analysen utgår från Sveriges 3 363 regionala statistikområden (RegSO). RegSO är en geografisk indelning som möjliggör statistiska analyser på små geografiska områden.
Analysen visar att det finns 180 områden i 66 kommuner där utanförskapet är stort. Totalt bor mer än 700 000 personer i dessa områden, varav drygt 170 000 är barn.
SCB och Boverket publicerade hösten 2024 även en fördjupad analys av utanförskapet i Sverige på uppdrag av regeringen. De uppgifterna ligger till grund för Utanförskapets karta.
En grundläggande framgångsfaktor i arbetet för tillgängliga och inkluderande insatser är att planera för hur ni kan involvera era målgrupper i utvecklingsarbetet. Här är några tips på hur ni kan göra:
När ni har en tydligare bild av hur tillgången till samhällets stöd ser ut för olika grupper lokalt och hur olika grupper av flickor och kvinnor, pojkar och män påverkas, är det dags att kartlägga verksamhetsutmaningar och vilka hinder som finns idag mot att möta problembilden.
När ni har en tydligare bild av hur tillgången till samhällets stöd ser ut för olika grupper lokalt och hur olika grupper av flickor och kvinnor, pojkar och män påverkas, är det dags att kartlägga verksamhetsutmaningar och vilka hinder som finns idag mot att möta problembilden.
Nedan finns några exempel på hur olika grupper kan osynliggöras eller missgynnas i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Därefter följer stödfrågor som ni kan använda i analys av er verksamhet.
Det finns målgrupper som mer sällan än andra inkluderas i våldsförebyggande insatser, ofta på grund av att insatserna inte är anpassade efter målgruppernas livsvillkor och förutsättningar.
Några exempel på orsaker till det är att insatserna inte är tillgängliga för personer med intellektuell funktionsnedsättning, att förebyggande insatser i skolan inte når barn och unga med hög skolfrånvaro eller att information och material inte finns tillgängligt på flera språk.
Våldsutövare adresseras allt för sällan som målgrupp i handlingsplaner och rutiner och förblir därför osynliga i arbetet. Med rådande kunskap om förekomst av utsatthet för våld i allmänhet, och utsatthet hos grupper med svagt samhälleligt stöd i synnerhet, vet vi att även utövare av våld finns i alla sammanhang och i alla kontexter. När vi arbetar för att synliggöra och nå våldsutövare i högre utsträckning, behöver vi också arbeta medvetet för att nå utövare av våld som tillhör någon av de definierade målgrupperna för svagt samhälleligt stöd. I socialtjänstlagen framgår att den som utövar våld mot närstående ska bemötas utifrån sina behov och förutsättningar.
Både våldsutsatthet och våldsutövande riskerar att osynliggöras eller som bäst bli sekundärt, när verksamheter tenderar att fokusera på annan problematik eller andra behov hos målgrupper de möter. Detta är en återkommande utmaning för de flesta grupper som har ett svagare stöd av samhället. Ett par exempel där våld riskerar att sättas i andra hand är i mötet med personer med funktionsnedsättning eller skadligt bruk och beroende. De övriga behoven tar överhanden för vilka insatser som ges och konsekvenserna blir att både utövare av våld och utsatta för våld får bristande tillgång till insatser som gör att våldet upphör. Detta är en utmaning som kräver såväl kunskap om våld, fungerande rutiner, systematiskt arbete mot våld samt samverkan mellan olika aktörer som möter målgruppen, för att våldet ska kunna sättas i första hand.
När ni har en tydligare bild av hur tillgången till samhällets stöd ser ut för olika grupper lokalt och hur olika grupper av flickor och kvinnor, pojkar och män påverkas, är det dags att kartlägga verksamhetsutmaningar och vilka hinder som finns idag mot att möta problembilden.
Ett verktyg för att öka upptäckten av våld som i högre utsträckning osynliggörs är att utgå från en gemensam kunskapsbas. Det framkommer i forskning att våldets mekanismer tar sig olika uttryck beroende på livssituation. Det kan handla om hur våldet motiveras och uttrycks, eller om hur våldet normaliseras. Det kan också handla om hur den enskildas livsvillkor påverkar möjligheten att bryta upp från en våldsam relation. När en person som är våldsutsatt befinner sig i en utsatt position generellt i samhället kan det vara så att den som utövar våldet drar nytta av just den utsattheten eller motiverar våldet utifrån utsattheten. Ett exempel är att våld mot personer med funktionsnedsättning ofta utövas mot själva funktionsnedsättningen. Det kan också vara psykiskt våld kopplat till minoritetsstress, där någon hotar att exempelvis berätta om någons sexuella läggning utan att personen själv vill det, eller att hota med att en person som befinner sig i ekonomisk utsatthet kommer att hamna på gatan om den lämnar relationen.
För att bättre kunna bemöta den enskilda och erbjuda behovsanpassade insatser, är det viktigt att ha en förståelse för det sammanhang, både det individuella och det samhälleliga, som våld och övergrepp begås inom.
Ett vanligt problem i arbete med upptäckt, stöd och skydd är att personer med skadligt bruk och beroende misstänkliggörs i högre utsträckning och att deras våldsutsatthet inte tas på allvar. Konsekvensen blir bristande tillgång till stöd- och skyddsinsatser. Ett ytterligare problem för denna målgrupp är bristande tillgång till skyddade boenden som tar emot personer med pågående bruk av alkohol och/eller narkotika.
Ett annat exempel där attityder och uppfattningar inom verksamheter påverkar tillgången till stöd och skydd är vid HBTQI+ personers utsatthet för eller utövande av våld. När insatser, information och bemötande är utformade utifrån en hetero- eller cis-norm, riskerar både tillit och tillgång till insatser att minska för alla som befinner sig utanför normen. Ett ytterligare problem är att kunskapen om våldets omfattning och karaktär i HBTQI+ relationer är bristfällig.
Ett exempel på orsak till att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning har ett svagare stöd och skydd mot våld, är att våldet osynliggörs i högre utsträckning. Orsakerna till att våldet blir osynligt är kopplade till flera sårbarhetsfaktorer. Bland annat en stark beroendeställning till både våldsutövaren och samhället, men också till bristande kunskap och rutiner för att upptäcka våld hos verksamheter som möter målgruppen. Även verksamheter specialiserade på våldet kan ha bristande kunskap om – och förmåga att anpassa insatser till – olika typer av funktionsnedsättningar. Även här är tillgången till skyddade boenden begränsad och skyddet behöver ofta planeras i samverkan mellan LSS-/funktionsstödsverksamheter och verksamheter som utreder våld.
När en person som uppgett att hen utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck senare tar tillbaka sina uppgifter, finns en risk att mötas av misstro från verksamheter kring att uppgifterna som personen initialt lämnade inte var korrekta. Misstron kan grunda sig i bristande förståelse för hederskontexten och den utsattas livssituation.
Hbtqi+ personer och personer med funktionsnedsättning löper både en förhöjd risk att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck och kan samtidigt ha ännu svårare att göra sin utsatthet känd. Läs mer om unga hbtqi+ personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck samt omvändelseförsök i rapporten: ”Det får inte existera – om unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck samt omvändelseförsök”, 2024, MUCF
Det är viktigt att betona att personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan vara multipelt utsatta sett till de grupper som omfattar begreppet svagt samhälleligt stöd. Exempelvis kan kvinnor med migrationserfarenhet och intellektuell funktionsnedsättning både vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och för prostitution och människohandel. Den multipla utsattheten understryker vikten av ett intersektionellt perspektiv i planering av insatser.
Kunskap och rutiner för orosanmälan till socialtjänsten behöver stärkas. Även kunskap och rutiner om riskbedömningar före eventuell kontakt med vårdnadshavare. Vid orosanmälan för unga som misstänks leva, eller lever i en hederskontext, ska inte vårdnadshavare kontaktas, då det utgör en risk för den ungas säkerhet och trygghet. Det är också viktigt att ha med sig att barn med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för våld av de som ska vara primära vårdgivare, det kan vara en förälder, en assistent, eller annan omsorgsperson. Detta kan innebära behov av särskild vaksamhet vid kontakt med vårdnadshavare. Barn med funktionsnedsättning som lever i en hederskontext löper alltså en multipel risk för att utsättas för våld. Här blir ett intersektionellt perspektiv viktigt i risk- och säkerhetsbedömningar.
Alla som arbetar i verksamheter som berör barn och unga, som skolan och hälso-och sjukvården, är enligt socialtjänstlagen skyldiga att genast göra en orosanmälan vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa (SoL 14 kap. 1 §). Även andra som i sin profession, ideella engagemang eller som privatperson misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden (SoL 14 kap. 1 c §). Den nya socialtjänstlagen, som träder i kraft den 1 juli 2025, inkluderar fler myndigheter och yrkesverksamma vars verksamhet berör barn och unga i skyldigheten att anmäla oro för ett barn till socialnämnden. Det kravet berör exempelvis myndighetsanställda vars arbete berör barn och unga och yrkesverksamma inom enskild verksamhet vars arbete berör barn och unga (Prop. 2024/25:89 kap. 24:1).
En förebyggande socialtjänstlag – Regeringen.se
Det finns inga krav på bevis för att anmäla oro för att ett barn eller en ungdom kan fara illa. Misstanke och oro räcker som grund. Om oro kvarstår ska en ny orosanmälan upprättas. Om barnet flyttar till en annan kommun i Sverige ska orosanmälan lämnas till den nya kommunen. Anmälan görs till socialtjänsten i barnets hemkommun. Socialstyrelsen och Skolverket har tagit fram stöd till yrkesverksamma som är skyldiga att anmäla oro för barn:
Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn, Socialstyrelsen
Anmäla oro för ett barn till socialtjänsten, Skolverket
När ni har en tydligare bild av hur tillgången till samhällets stöd ser ut för olika grupper lokalt och hur olika grupper av flickor och kvinnor, pojkar och män påverkas, är det dags att kartlägga verksamhetsutmaningar och vilka hinder som finns idag mot att möta problembilden.
Nedan finns några exempel på hur olika grupper kan osynliggöras eller missgynnas i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Därefter följer stödfrågor som ni kan använda i analys av er verksamhet.
Ett exempel när brottslighet som faller inom paraplybegreppet mäns våld mot kvinnor riskerar att osynliggöras är när brottsförebyggande arbete tenderar att fokusera på våldsbrott som sker i offentliga miljöer snarare än att förebygga och motverka våld som är mer svårupptäckt. En annan faktor kan vara att orsaksanalyser utgår från förutfattade eller stereotypa meningar om utsatthet och utövande av våld, som inte leder till träffsäkra åtgärder. Att inkludera mäns våld mot kvinnor i kommuners brottsförebyggande lägesbilder, analyser och åtgärdsplaner kan bidra till att stärka ett sammanhållet och tvärsektoriellt arbete mot våld. Om analysen av brottsligheten dessutom grundar sig i ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv, ökar möjligheterna att skapa en tydligare problembild och en mer träffsäker åtgärdsplan.
När kunskapen om lagstiftning rörande hedersrelaterad brottslighet är låg, blir konsekvensen att dessa lagar inte tillämpas i verksamheter, även i fall där det är befogat.
Tidigare negativa erfarenheter av bemötande och bristande tillit till myndigheter och rättsväsende är andra exempel på faktorer som kan bidra till att personer som utsatts för brott kopplade till exempelvis sexuell exploatering eller människohandel inte söker hjälp från rättsvårdande myndigheter.
Personer som utsatts för prostitution eller människohandel för sexuella ändamål riskerar att osynliggöras ytterligare genom att det saknas möjlighet att rapportera in statistik för sådana ärenden i Koladas system för uppföljning av våldsärenden inom individ- och familjeomsorgen. Läs mer om Koladas nyckeltal för att följa upp stödet till våldsutsatta vuxna inom individ- och familjeomsorgen (IFO) på SKR:s webbsida: Uppföljning Kolada, våldsutsatta vuxna IFO, SKR
När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av i det arbetet. Två exempel på metodstöd för att analysera verksamhet ur ett intersektionellt perspektiv är:
Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan. Använd dessa frågor som stöd i analysen:
Nu har ni hittat och analyserat några utmaningar för er organisation. Innan ni bestämmer vilka som är aktuella att arbeta med, bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under:
Stöd i systematiskt jämställdhetsarbete, Jämställt Västra Götaland
Checklistan utgår från generella förutsättningar kopplade till områdena styrning och ledning, resurser, samordning och organisering, förståelse och kompetens samt förändringsvilja och organisationsklimat.
I tillägg till checklistan finns några frågor att besvara särskilt när det gäller förutsättningar att anpassa arbetet mot mäns våld mot kvinnor efter livsvillkor och förutsättningar hos grupper med svagt samhälleligt stöd.
Flera aktörers verksamheter har möjlighet att bidra till att arbetet mot mäns våld mot kvinnor anpassas efter livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd. Det finns aktörer som generellt har större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. Verksamheter som direkt påverkar vardagen för olika målgrupper berörs i särskilt hög utsträckning. Socialtjänst och vård- och omsorg, som möter personer med skadligt bruk och beroende eller personer med insatser inom ramen för LSS utgör exempel på aktörer som möter våldsutsatta och våldsutövare inom grupper med svagt samhälleligt stöd. Även aktörer inom rättsväsendet. Dessa aktörer kan behöva särskild kunskap om våld och våldets konsekvenser för dessa grupper.
Även aktörer som möter alla grupper i samhället, som primärvård, tandvård eller skola, behöver säkra likvärdighet och inkludering i sina insatser. Sådana verksamheter kan också behöva stärka sin förmåga att upptäcka våld och att samverka med andra i arbetet mot olika typer av våld.
Civilsamhällesorganisationer, särskilt kvinno-/tjej-/transjourer och andra organisationer med särskilt fokus på att ge stöd till människor i utsatthet, har ofta kommit till som kompensation för brister i offentliga aktörers stöd. Även organisationer med fokus på våldsutövare och återfallsprevention. Civilsamhället utgör en viktig samarbetspartner och källa till kunskap i utvecklingsarbete och kvalitetssäkring.
Nedan följer några förslag på aktörer, samverkanspartners och forum med betydelse i arbetet för grupper med svagt samhälleligt stöd.
Utforska och samla kunskap från specialistverksamheter som krismottagningar och mansmottagningar som arbetar med våldsutövare.
Samla kunskap och erfarenheter från exempelvis:
Använd följande frågor för att undersöka ifall det är relevant för er att samverka med olika aktörer:
För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkreta som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn kring vad problembilden är.
För att utjämna skillnader i samhällsstödet till olika grupper kan ni välja att särskilt rikta vissa insatser till de grupper eller områden som visar sig vara marginaliserade i er kontext. Parallellt med detta behöver befintliga insatser göras tillgängliga universellt; till hela befolkningen.
Ni bör nu skapa en prioriteringsordning för att välja vilket/vilka ojämställdhetsproblem ni vill börja arbeta med. Prioriteringen kan till exempel baseras på:
Nu har ni definierat vilket/vilka problem som er organisation vill arbeta mot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. På den här sidan finns stöd i att:
I matrisen finns förslag på insatser som kan motverka problem som ofta förekommer inom målet Arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland ska vara anpassat efter livsvillkor och förutsättningar hos grupper med svagt samhälleligt stöd. Förslagen har utformats bland annat utifrån Länsstyrelsens kommundialoger och befintliga kunskaps- och metodstöd för strategiskt arbete mot våld.
Utgå ifrån de problem som framkommit i er lokala analys. Avgränsa arbetet. Välj insatser och metoder baserat på ert nuläge. Ni kan också välja att genomföra andra insatser utöver de förslag som beskrivs i matrisen. Se gärna vidare läsning för fördjupning. Ni hittar också fler förslag på insatser i metodstöden för målen Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra och Våld i ungas partnerrelationer ska upphöraVåld i ungas partnerrelationer ska minska i Västra Götaland. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem. Se till att era val och prioriteringar av problem, mål och förslag på insatser är väl förankrade på ledningsnivå i er organisation och att det finns mandat att arbeta vidare utifrån förslagen.
Till varje problem kan ni läsa förslag på:
Ordinarie styrnings- och ledningssystemet inkluderar arbete med jämställdhetsintegrering, MR och Barnrätt, med särskilt fokus på att verksamheter ska arbeta utifrån ett rättighetsbaserat förhållningssätt.
Kunskapshöjande insatser om vad ett rättighetsbaserat arbete innebär till målgrupper i beslutande och operativa funktioner.
Centrala funktioner inkluderar mål och/eller aktiviteter om rättighetsbaserat arbete i ordinarie styr- och uppföljningssystem.
Ledningen följer upp arbetet och efterfrågar resultat.
Politiker, verksamhetsledare/ chefer i organisationen.
Yrkesverksamma i berörda verksamheter.
Det finns lokala strukturer, rutiner och fungerande arbetssätt för tvärsektoriell samverkan kring komplexa behov.
Insatser som säkerställer att lokala och regionala överenskommelser, strukturer och rutiner för samverkan mellan berörda aktörer finns på plats i alla berörda organisationer.
Insatser som säkerställer att strukturer, rutiner och arbetssätt för samverkan är kända hos yrkesverksamma i berörda organisationer.
Insatser som säkerställer att grupper med svagt samhälleligt stöd synliggörs i befintliga lokala och regionala samverkansformer och forum.
Myndigheter, kommuner, regionen, civilsamhällesaktörer.
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare/samordnare/ strateger spelar en viktig roll
Berörda civilsamhällesorganisationer är en viktig röstbärare, kunskapskälla och samarbetspartner
Organisationen erbjuder förebyggande insatser på universell, selektiv och indikerad preventionsnivå, som präglas av ett intersektionellt perspektiv och är tillgängliga för alla, utifrån olika behov och riskfaktorer.
Insatser som säkerställer tillgång till våldsförebyggande insatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning,
Insatser som säkerställer tillgång till förebyggande insatser för barn och unga med hög skolfrånvaro.
Insatser som säkerställer att information och material finns tillgängligt på fler språk och tilltalar fler målgrupper.
Myndigheter, kommuner, regionen, civilsamhällesaktörer.
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare/samordnare/ strateger spelar en viktig roll
Berörda civilsamhällesorganisationer är en viktig röstbärare, kunskapskälla och samarbetspartner
Lokala undersökningar om våld i kontext X är anpassade för och involverar även personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Insatser som säkerställer målgruppens inkludering i enkätundersökningar, t ex genom att involvera målgruppen och yrkesverksamma som möter målgruppen i utformning av undersökningar och att tillgängliggöra enkätfrågor med hjälp av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation).
Insatser som säkerställer insamling av könsuppdelad statistik inom målgruppen, gällande flickors/kvinnors och pojkars/mäns utsatthet för och utövande av våld samt tillgång till stöd och skydd.
Myndigheter, kommuner, regionen, civilsamhällesaktörer.
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare/samordnare/ strateger spelar en viktig roll
Berörda civilsamhällesorganisationer är en viktig röstbärare, kunskapskälla och samarbetspartner
Verksamheterna XXX har tillräcklig kunskap för att upptäcka våld mot personer med funktionsnedsättning.
Insatser som säkerställer kunskap om våld mot flickor/kvinnor och pojkar/män med funktionsnedsättning hos yrkesverksamma som möter målgruppen, samt hos verksamheter specialiserade på våld.
De kunskapshöjande insatserna synliggör könsskillnader i våldets karaktär och omfattning inom målgruppen.
Insatser som säkerställer fungerande och anpassade rutiner för att fråga om våld i berörda verksamheter.
Insatser som säkerställer rutiner för att hänvisa till stöd samt tydliga kontaktvägar till stöd hos verksamheter som möter målgrupper
Kommuner, myndigheter, regionen, civilsamhällesaktörer
Exempel på verksamheter: socialtjänst, funktionsstöd, vård- och omsorgsverksamheter, skolor, hälso- och sjukvård.
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare / strateger / samordnare spelar en viktig roll.
Verksamheterna XXX har tillräcklig kunskap och förståelse för den särskilda utsatthet som flickor/kvinnor med skadligt bruk och beroende kan befinna sig i, och sätter våldsutsattheten i första hand i bedömningar.
Insatser som säkerställer kunskap om omständigheter och livsvillkor för flickor/kvinnor med skadligt bruk och beroende, exempelvis om multipel utsatthet i form av samtidig hemlöshet och utsatthet för våld.
Insatser som säkerställer rutiner för att sätta våldet i första hand i handläggning av ärenden.
Insatser som säkerställer rutiner för att ställa frågor om våld till alla som verksamheterna möter.
Arbete med normkritik och bemötande för att motverka stereotypa attityder och uppfattningar hos yrkesverksamma som möter målgruppen.
Kommuner, myndigheter, regionen, civilsamhällesaktörer
Exempel på verksamheter: socialtjänst, öppenvården, psykiatrin.
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare / strateger / samordnare spelar en viktig roll.
Verksamheterna XXX har tillräcklig kunskap och förståelse för att upptäcka våldsutövande bland omsorgspersoner kring personer med funktionsnedsättning.
Insatser som säkerställer kunskap hos yrkesverksamma om hur olika typer av våldsutövande mot personer med funktionsnedsättning kan se ut och vilka våldsutövarna kan vara. Exempelvis behöver sådana kunskapshöjande insatser ge förståelse för den utsattas beroendeställning och omsorgspersoners makt, samt en förståelse för att den som ska ha en nära och förtroendefull relation till personen samtidigt kan vara den som utsätter personen för våld.
Insatser som säkerställer rutiner för att fråga om våld på ett tillgängligt sätt, exempelvis genom användning av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) eller andra nödvändiga hjälpmedel.
Kommuner, myndigheter, regionen, civilsamhällesaktörer
Exempel på verksamheter: socialtjänst, LSS, daglig verksamhet, hälso- och sjukvård, habilitering.
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare / strateger / samordnare spelar en viktig roll.
Verksamheterna XXX har kunskap och fungerande arbetssätt för att upptäcka våld och möta alla målgrupper utifrån ett normkritiskt och inkluderande förhållningssätt.
Insatser som säkerställer kunskap om våld mot grupper med svagt samhälleligt stöd.
Insatser som säkerställer rutiner för att fråga om våld på ett inkluderande och normkritiskt sätt.
Insatser som säkerställer rättighetsbaserat arbete, inklusive arbete med normkritik och inkludering i verksamheters förhållningssätt.
Kommuner, myndigheter, regionen, civilsamhällesaktörer
Exempel på verksamheter: socialtjänst, skola, kultur- och fritid, LSS, öppenvård etcetera.
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare / strateger / samordnare spelar en viktig roll.
Verksamheterna XXX har tillräcklig kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna upptäcka utsatthet och tillgodose behov hos utsatta.
Insatser som säkerställer kontinuerlig kunskapspåfyllnad om hedersrelaterat våld och förtryck.
Insatser som säkerställer rutiner för att fråga om våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.
Insatser som säkerställer tillgång till anpassade metoder för risk- och säkerhetsbedömningar.
Kommuner, myndigheter, regionen, civilsamhällesaktörer
Exempel på verksamheter: socialtjänst, kultur- och fritid, skola, LSS, öppenvård osv.
Regionala, kommun- och myndighetsgemensamma resurscentra mot hedersrelaterat våld och förtryck
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
metodutvecklare / strateger / samordnare spelar en viktig roll.
Verksamheterna XXX har tillräcklig kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck.
Insatser som säkerställer kontinuerlig kunskapspåfyllnad om hedersrelaterat våld och förtryck.
Insatser som syftar till att skapa samsyn inom verksamheter och motverka föreställningar som riskerar att rättfärdiga eller förneka våld och förtryck.
Insatser som säkerställer fungerande rutiner för att fråga om våld
Kommuner, myndigheter, regionen, civilsamhällesaktörer
Exempel på verksamheter: socialtjänst, fritids, LSS, öppenvård osv.
Regionala, kommun- och myndighetsgemensamma resurscentra mot hedersrelaterat våld och förtryck
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare / strateger / samordnare spelar en viktig roll.
Verksamheterna XXX har tillräcklig kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna identifiera de som utövar hedersrelaterat våld och förtryck.
Insatser som säkerställer kontinuerlig kunskapspåfyllnad om hedersrelaterat våld och förtryck hos personal och arbetsgivare.
Insatser för att säkerställa rutiner och trygghet hos chefer och anställda att uppmärksamma och agera vid upptäckt av utövande, även bland medarbetare inom verksamheten.
Se vidare förslag på insatser i metodstödet för målet Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra i Västra Götaland.
Arbetsgivare
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare / strateger / samordnare spelar en viktig roll.
Verksamheterna XXX har tillräcklig kunskap för att upptäcka människohandel och sexuell exploatering
Insatser som säkerställer kunskap om sexuell exploatering och människohandel i berörda verksamheter
Insatser som säkerställer rutiner för att fråga om våld, inklusive sexuellt våld, sexuell exploatering och sexuell riskutsatthet i berörda verksamheter.
Insatser som säkerställer rutiner och kontaktvägar till stöd hos verksamheter som möter målgrupper
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel, kommuner, myndigheter, regionen, civilsamhällesaktörer
Exempel på verksamheter: socialtjänst, funktionsstöd, vård- och omsorgsverksamheter, skolor, hälso- och sjukvård.
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare / strateger / samordnare spelar en viktig roll.
Verksamheterna XXX har tillräcklig kunskap för att upptäcka personer som utövar våld mot närstående
Insatser som säkerställer kunskap om personer som utövar våld mot närstående hos yrkesverksamma som möter målgruppen.
Insatser som säkerställer rutiner för att fråga om våld, inklusive våldsutövande, i berörda verksamheter.
Insatser som säkerställer rutiner och kontaktvägar till stöd hos verksamheter som möter målgrupper
Kommuner, myndigheter, regionen, civilsamhällesaktörer
Exempel på verksamheter: socialtjänst, funktionsstöd, vård- och omsorgsverksamheter, skolor, hälso- och sjukvård.
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare / strateger / samordnare spelar en viktig roll.
Verksamheterna XXX har tillräcklig kunskap, metoder och arbetssätt för att motivera våldsutövare att ta emot stöd att upphöra med våld
Insatser som säkerställer kunskap om våldsutövande och motivationsarbete i arbete med målgrupperna.
Kommuner, myndigheter, regionen, civilsamhällesaktörer
Exempel på verksamheter: socialtjänst, funktionsstöd, vård- och omsorgsverksamheter, skolor, hälso- och sjukvård.
Exempel på funktioner:
Chefer inom din organisation
Metodutvecklare / strateger / samordnare spelar en viktig roll.
När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar
Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.
När ni kommit fram till ert utvecklingsområde/n är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning:
Mall för planering och genomförande
När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet. Därför kan det vara bra att det redan från början finns ett beslut och mandat från ledningen att genomföra ett arbete med kartläggning, vars resultat sedan kan agera underlag för ledningsbeslut om – och resurssättning av – fortsatt utvecklingsarbete.
Beroende på typ av insats kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material som bidrar till att förankra en förståelse för frågorna, hur respektive verksamhet berörs av frågorna och en förståelse för behovet av rättighetsbaserat arbete, till exempel genom:
Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Använd följande frågor för att ta reda på om och i sådant fall vad ni behöver kommunicera:
Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan innebära att olika kanaler eller metoder behöver användas. Det kan exempelvis handla om att se till att informationen är normkritiskt utformad för att upplevas som relevant och möjlig att relatera till för olika målgrupper, exempelvis utifrån ett HBTQI+ perspektiv. Det kan också handla om att använda fler kanaler, exempelvis digitala kanaler för att nå yngre och andra fysiska och analoga kanaler för att nå de som inte har tillgång till den digitala världen. Använd gärna referensgrupper i utformningen av kommunikationsmaterial. Frågan om vem som ska kunna relatera till informationen bör finnas med genomgående.
Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel:
Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen.
Det kan vara viktigt att se till att det finns ett brett ägandeskap om frågan. Att sätta samman en arbetsgrupp som representerar flera funktioner inom en verksamhet kan bidra till gemensamt ägandeskap.
Se över vilka verksamheter som når berörda målgrupper och involvera fler verksamheter som kan vara aktuella att samverka med. Tex funktionsstödsverksamheter, dagliga verksamheter, ungdomssamverkansgrupper, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamheter, föreningsliv, hälso-och sjukvård och tandvård, med flera.
Förslag på åtgärder som främjar implementeringen:
Under genomförande- och implementeringsfasen är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera och eventuellt justera pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.
Om justeringar ska göras bör de vara mindre omfattande och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.
Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt. Tänk på att säkerställa att uppföljningen inkluderar och konsulterar representanter från olika berörda verksamheter och samverkanspartners. Det ger värdefull information och bidrar till fortsatt förankring av arbete med frågan.
Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter, men också att använda den uppföljning som regleras i lag och föreskrifter. Av 3 kap. 3 § SoL framgår exempelvis att kvaliteten i socialtjänstens verksamheter systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. För socialtjänsten gäller också kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten (1 kap. 1 §). Socialstyrelsen har bland annat tagit fram kunskapsstöd för individbaserad systematisk uppföljning:
Stöd för systematisk uppföljning, Socialstyrelsen
Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram en vägledning om uppföljning av insatser:
Hur mäter vi resultat?, Jämställdhetsmyndigheten
Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som användes i kartläggningen.
Uppföljningen kan bestå av följande delar.
Undersök påverkan på , det vill säga, för det här målet; de brister ni funnit i samhällsstödet i arbetet mot mäns våld mot kvinnor:
Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat:
Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat:
Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:
Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten:
Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter:
Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering inom mål X. Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen Västra Götaland har en samlad sida för kompetensstöd som Länsstyrelsen tagit fram. Här hittar du bland annat stöd för att arbeta med våld som arbetsgivarfråga och samtalsstöd för att bemöta, ställa frågor och göra bedömningar kring stödinsatser till vuxna samt barn och unga utsatta för sexuell exploatering:
Här hittar du information om den årliga nationella kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt:
Till kampanjen hör ett stödmaterial för yrkesverksamma och ideellt engagerade vuxna att samtala om våld med unga i grupp:
Länsstyrelsen Skåne gav 2018 ut ett metodstöd som kommun, region och ideell sektor kan använda för att stärka arbetet med att tillgängliggöra samhällets skydd och stöd till alla, inklusive de som idag har ett svagt samhälleligt skydd. Metodstödet bygger på rättighetsbaserat arbete och normkritik:
Länsstyrelsen Västmanland och Mälardalens Högskola har tillsammans med länets socialtjänst, beroendevård samt kriminalvård genomfört studien ”Vem ser oss? En studie om kvinnor i missbruk och deras upplevelser av våld i nära relation”:
Länsstyrelsen Västmanlands metodstöd om arbetet med personer som utsatts för ekonomiskt våld ger en bild av hur det ekonomiska våldet ser ut, och vad som gäller vid bedömning av ekonomiskt bistånd och samtidig utsatthet för våld.
Under 2022 kartlade länsstyrelsen Västra Götaland länet utifrån mänskliga rättigheter och demokrati. Kartläggningen består av två delar. Den första delen beskriver kommunernas arbete med mänskliga rättigheter och demokrati. Den andra delen beskriver läget i länet och hur läget har utvecklats över tid, genom ett antal statistiska indikatorer. Läs mer i rapporten:
Det finns nationella metodstöd att ta hjälp av i uppbyggnaden av ett våldsförebyggande arbete som bedrivs på flera preventionsnivåer (universell, selektiv och indikativ nivå). Det kan också vara till hjälp att ta del av de forskningsöversikter som finns över våldspreventiva metoder:
Här hittar du länkar till nationella kunskapscentrum om våld:
Flera myndigheter och kunskapscentrum har kostnadsfria webbkurser som kan användas för att öka grundkunskaperna om våld inom din organisation
Socialstyrelsen har tagit fram en handledning i implementering; den beskriver tillvägagångssätt för att införa nya metoder och arbetssätt i en verksamhet. Om man tar hjälp av den kunskap som finns om implementering är det betydligt större chans att förändringsarbetet går som planerat.
Hög förekomst av sexuellt våld och sexuell exploatering bland barn och unga rapporteras i flertalet undersökningar varför det är nödvändigt att fokusera på dessa målgrupper i ett kartläggande arbetet.
Unga, sex och internet, en studie som återkommande genomförs i årskurs tre på gymnasiet i Sverige, visar att 1 av 100 någon gång har ”sålt sexuella tjänster” (2021). De flesta är 14–15 år första gången de utnyttjas. Det är ungefär lika många killar och tjejer som har erfarenhet av att utnyttjas för sexuell exploatering. Studien visar emellertid att transpersoner är särskilt utsatta. När det gäller frågan om att ”skada sig med sex” är antalet 6 av 100 bland gymnasieungdomar och vanligast bland tjejer och transpersoner. En dryg fjärdedel av de unga har erfarenheter av att kontaktas av vuxna i sexuellt syfte. Bland tjejer är den erfarenheten betydligt vanligare än bland killar. Allra mest utsatta är de elever som inte identifierar sig som tjej eller kille. Det är också vanligt att unga varit med om att någon försökt pressa dem till att utföra någon sexuell handling eller bett dem att skicka avklädda bilder på sig själva.
Alingsås kommun, maj 2025
Borås stad, september 2024
Grästorps kommun, april 2025
Gullspångs kommun, mars 2025
Herrljunga kommun, maj 2025
Hjo kommun, maj 2025
Lilla Edets kommun, september 2024
Mariestads kommun, april 2025
Munkedals kommun, december 2024
Mölndals stad, februari 2025
Orust kommun, oktober 2024
Partille kommun, april 2025
Polismyndigheten Region Väst, november 2024
Skara kommun, maj 2025
Tjörns kommun, mars 2025
Vårgårda kommun, mars 2025
Öckerö kommun, april 2025
(uppdaterad 2025-07-30)
