Flera aktörer i Västra Götaland larmar om den psykiska ohälsan hos flickor och unga kvinnor betonar att det är en grupp vars psykiska ohälsa påverkas av de ojämställda strukturerna i samhället. Unga uppskattar sin hälsa som sämre och har sämre hälsa och sociala relationer jämfört med andra unga i länet. Unga bisexuella kvinnor sticker ut särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Samtidigt som det finns ojämställdhet i samhället finns det även i hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om förskrivning av läkemedel och diagnostisering av ångest och depression. Vissa skillnader som görs mellan kvinnor och män är inte medicinskt motiverade. Normer om kön och dess förhållande till psykisk ohälsa påverkar även pojkar och unga män negativt i hur det kommer till uttryck och i diagnossättning. Hbtqi+ personer kan uppleva minoritetsstress i mötet med hälso- och sjukvården.
Normer kring kön behöver utmanas och förändras för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos flickor, unga kvinnor och unga hbtqi+ personer. Många aktörer i länet bedriver verksamhet med direkt eller indirekt betydelse för psykisk ohälsa. Aktörer som möter barn och unga kan till exempel säkerställa att verksamheterna genomsyras av kunskap om kön, genus, normkritiskt arbetssätt och om hur psykisk ohälsa kan ta sig i uttryck.
Skillnaderna i psykisk ohälsa hos barn och unga kan inte förklaras av enskilda faktorer. Orsakerna är många och komplexa och verkar på flera nivåer, från individ- till samhällsnivå. Därför är intersektionella analyser och insatser på alla nivåer viktiga för att möta de utmaningar som finns på området.
I metodstödet används begreppet hbtqi+. Andra former av begreppet kan förekomma i metodstödet vid händelse av hänvisning till en specifik rapport som använder en annan beteckning, till exempel hbt-personer.
Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet startar är det bra att känna till om det finns några specifika kopplat till sakfrågan eller verksamheten som ni behöver ta hänsyn till. Exempel på dessa inom psykisk ohälsa hos flickor, unga kvinnor och unga hbtqi+ personer är:
Folkhälsa och barnets rättigheter
HBTQI-personers rättigheter
Förskola, skola och högskola
Hälso- och sjukvård
Arbetsgivare
Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. I stödet är det fritt fram att göra urval, anpassa och genomföra de delar i ert utvecklingsarbete ni anser mest prioriterade och realistiska att genomföra.
kan använda metodstödet för att arbeta både i organisationen som helhet och i en avgränsad verksamhet inom en organisation.
I metodstödet refererar texten ofta till ordet ”organisation”. Du kan byta ut ordet ”organisation” mot ordet ”verksamhet” i de fall du använder metodstödet i en avgränsad verksamhet inom en organisation.
För att arbetet ska bli lyckat behövs en kartläggning och analys av nuläget. På den här sidan finns stöd i att kartlägga och analysera:
Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram i strategin. Undersök sedan vilka ojämställdhetsproblem i befolkningen som är relevanta för er organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Ta vara på erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete, kompetens som finns i organisationen och använd er av kunskap om ojämställdhetsproblem som är kända sedan tidigare.
Exempel på problemområden på befolkningsnivå:
Normer och föreställningar om kön påverkar den psykiska ohälsan hos flickor, unga kvinnor och unga hbtqi+ personer. Det kan till exempel leda till utsatthet för mobbing och trakasserier på pch utanför nätet, stress, prestationskrav eller minoritetsstress.
Ekonomisk ojämställdhet. Personer med låg inkomst har större sårbarhet för olika hälsorisker. Kvinnor som grupp har genomgående lägre inkomster än män. Det finns även skillnader inom gruppen kvinnor, exempelvis beroende på funktionsnedsättning eller födelseland. Det är även vanligare att unga hbtq-personer har svårare att klara löpande utgifter så som mat och hyra, i jämförelse med unga heterocispersoner.
Könssegregerad arbetsmarknad. Det är generellt sämre arbetsvillkor och arbetsmiljö i kvinnodominerande branscher. Dålig arbetsmiljö är den främsta anledningen till stressrelaterad sjukfrånvaro. Stressrelaterad psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än män.
Obetalt hem- och omsorgsarbete. Kvinnor ägnar generellt mer tid än män åt det obetalda hem- och omsorgsarbetet, vilket påverka en stressrelaterad ohälsa.
Utsatthet för våld bidrar till ökad risk för olika former av psykisk ohälsa både på kort och lång sikt. Flickor, unga kvinnor och unga hbtqi+ personer är särskilt utsatta för vissa typer av våld. Unga hbtqi-personer riskerar till exempel att utsättas för våld, hot, mobbing, diskriminering och trakasserier i högre utsträckning än andra unga. När det gäller hedersrelaterat våld drabbas främst flickor och kvinnor, men även här finns en särskild utsatthet för hbtqi+ personer. Det är eftersom hedersnormer har sin grund i föreställningar om kön och sexualitet där heterosexualitet ses som den enda accepterade formen av sexuell läggning. Majoriteten av de som utsätts för sexuellt våld och våld i nära relationer är unga flickor och kvinnor. Det finns vissa grupper av flickor och kvinnor där risken att bli utsatt för våld är särskilt hög, till exempel flickor och kvinnor med funktionsnedsättning.
Exempel på verksamhetsutmaningar som är vanligt förekommande:
Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.
Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar. Saknas könsuppdelad statistik i organisationen kan ni använda dessa förslag på nyckeltal:
Hälsa och välbefinnande per hälso- och sjukvårdsnämnd
Skolbarns hälsovanor – regionala resultat
Tillgång till elevhälsan
Diskriminering på arbetsplatsen – nationella data
Könsuppdelad statistik om psykisk ohälsa bland barn och unga är begränsad, särskilt statistik om unga hbtqi+ personer. Statistik ger inte heller hela bilden av problemen. Här finns exempel på annat underlag om lika grupper som också kan vara relevant för kartläggningen:
Det kan även finnas anledning att samla in egen statistik eller göra en kvalitativ undersökning. Till exempel genom att undersöka:
Om ni samlar in egna data är det mycket viktigt att ni värnar om den enskildes rätt till integritet/anonymitet och följer gällande lagar och förordningar (GDPR).
Det är också viktigt att tänka på hur ni kan involvera målgruppen. Här är tips på hur ni kan göra:
När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av i det arbetet. En av metoderna är ”Stöd för jämställdhetsanalys, handledning”, SKR.
Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.
Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan. Använd dessa frågor som stöd i analysen:
Befintlig verksamhet
Orsaker och konsekvenser
Nu har ni hittat några utmaningar för er organisation. Innan ni bestämmer vilka ni ska prioritera bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under
Stöd i systematiskt jämställdhetsarbete, Jämställt Västra Götaland
Flera aktörers verksamhet har direkt eller indirekt betydelse för psykisk ohälsa men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. Aktörer som möter barn och unga är särskilt viktiga för utvecklingen inom området. Aktörer som ansvarar för utbildning och hälso- och sjukvård kan bidra genom att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Exempel på verksamheter är förskola och skola, fritidsverksamheter, socialtjänst, vård- och omsorgsutbildningar, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatrin samt familjecentraler. Länets arbetsgivare kan bidra genom att driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete med utgångspunkt i det lagstiftade kravet på aktiva åtgärder.
För att minska psykisk ohälsa bland flickor, unga kvinnor och unga hbtqi+ personer kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt. Använd följande frågor för att undersöka ifall det är relevant för er att samverka:
Här finns information om arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga som kan vara ett stöd när ni kartlägger samverkansaktörer och planerar ert utvecklingsarbete:
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, Skolverket
För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkret som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn kring vad ojämställdhetsproblemet är.
Ni bör nu skapa en prioriteringsordning för att välja vilket/vilka ojämställdhetsproblem ni vill börja arbeta med. Prioriteringen kan till exempel baseras på:
Nu har ni definierat vilket/vilka problem som er organisation vill arbeta mot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. På den här sidan finns stöd i att:
I matrisen finns förslag på insatser som kan främja psykisk hälsa eller motverka psykisk ohälsa hos flickor, unga kvinnor och unga hbtqi+ personer. Använd bara förslagen om de stämmer med de problem som framkommit i er lokala analys. Se gärna vidare läsning för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem eller i dialog med målgruppen.
Yrkesverksamma inom verksamhet X har kunskap om hur psykisk ohälsa kan komma till uttryck, kön, genus och normmedvetet bemötande.
Yrkesverksamma inom verksamhet X har kunskap om hur våldsutsatthet kan komma till uttryck och om olika aktörers roll i arbetet med att förebygga och bekämpa våld.
Se förslag på insatser i det regionala målet ”våld i ungas partnerrelationer ska upphöra”.
Se förslag på insatser i det regionala målet ”hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra”.
Se förslag på aktörer i det regionala målet ”våld i ungas partnerrelationer ska upphöra”.
Se förslag på aktörer i det regionala målet ”hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra”.
Skolor i kommun X drivet ett trygghets- och värdegrundsarbete som främjar en skolmiljö som är trygg och inkluderande för alla elever.
Skolpersonal i kommun X kommunicerar kring prestationer och betyg på ett sätt som inte förstärker prestationskrav och betygsstress.
Aktör X integrerar kunskap om kön, genus och norm er i utbildningar inom socialt arbete.
Aktör X bedriver verksamhet med ett normmedvetet bemötande och ger likvärdig vård och bemötande oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning.
I kommun X finns det mötesplatser och fritidsaktiviteter som är tillgängliga och trygga för alla barn och unga.
Aktör X driver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och bidrar till att arbetsvillkoren och arbetsmiljön är jämställda och inkluderande.
Se förslag på insatser i det regionala målet ”Kvinnors förutsättningar avseende anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor samt arbetsmiljö ska förbättras i Västra Götaland”.
Använd guiden:
God arbetsmiljö för hbtqi-personer – En forskningsbaserad guide, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar
Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.
När ni kommit fram till ert utvecklingsområde/n är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning:
Mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan
När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet.
Beroende på typ av insats kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan handla om att ta fram och förbereda material, till exempel
Det kan också handla om att kommunicera planerade insatser till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Använd följande frågor för att ta reda på om och i sådant fall vad ni behöver kommunicera:
Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Använd lättläst svenska, undvik fackspråk och långa meningar. Det kan också innebära att olika kanaler eller metoder behöver användas. Till exempel via personer som barn litar på så som lärare, informationsblad på fysiska platser där barn och unga befinner sig, sociala medier eller webbsidor.
Här finns stöd i att anpassa kommunikation till barn:
Information till barn, Barnombudsmannen
Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel:
Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att ett nytt arbetssätt ska användas i praktiken och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:
Under genomförande- och implementeringsfasen är det viktigt att regelbundet följa upp insatserna. För att kunna analysera och eventuellt justera pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.
Om justeringar ska göras bör de motiveras Eventuella konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på målgruppen och de resultat ni arbetar för.
Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt.
Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter.
Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som användes i kartläggningen. Det går även bra att göra kvalitativa uppföljningar, exempelvis genomföra intervjuer eller fokusgruppsundersökningar med personal, chefer eller målgruppen. Ni kan också utgå från de förslag som presenteras i Länsstyrelsens tabell med lokala mål, insatser och uppföljning.
Uppföljningen kan bestå av följande delar.
Undersök påverkan på ojämställdhetsproblemet:
Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat:
Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat internt:
Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:
Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten:
Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter:
Diskrimineringslagen ställer krav på att alla utbildningsanordnare samt arbetsgivare med fler än 25 anställda följer upp och utvärderar arbetet med aktiva åtgärder. Här hittar ni stöd i att följa upp aktiva åtgärder:
Följ upp och utvärdera arbetet i de olika stegen, DO
Här finns stöd i att följa upp arbete med barnets rättigheter:
Mäta, följa upp och utvärdera, Barnombudsmannen
Länsstyrelsen har tagit fram en tabell med förslag på lokala mål, insatser och uppföljning.
1.Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma för att öka kunskapen om kön, genus, jämställdhet och normmedvetet bemötande.
2.Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om hur psykisk ohälsa kan komma till uttryck och om hur målgruppsanpassade samtal om psykisk ohälsa kan föras.
3.Kunskapshöjande insats om trauma och minoritetsstress.
4.Utveckla guider eller checklistor för normmedvetet bemötande.
Se förslag på insatser i det regionala målet ”våld i ungas partnerrelationer ska upphöra”.
Se förslag på insatser i det regionala målet ”hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra”.
Se förslag på uppföljning i det regionala målet ”våld i ungas partnerrelationer ska upphöra”.
Se förslag på uppföljning i det regionala målet ”hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra”.
Granska kursplaner och litteraturlistor. Finns genus-, makt- och normperspektiv inskrivna i syfte, innehåll och mål?
Prata med studenterna. Har genus och normer lyfts i kursens undervisning och uppgifter? Hur trygg känner du dig i att tillämpa ett genusperspektiv i praktiskt socialt arbete?
Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering inom målet om minskad psykisk ohälsa hos flickor, unga kvinnor och unga hbtqi+ personer. Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Här kan du ta del av lärdomar från ett pilotprojekt där en skolbaserad samverkansmodell mellan skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten tillämpades för att främja ungas psykiska hälsa: Skolbaserad samverkan för barns och ungas psykiska hälsa – lärdomar från praktiken, Folkhälsomyndigheten
Här kan du läsa mer om folkhälsa och hur livsvillkor och hälsa hänger ihop:
Delmål 5: Jämställd hälsa | Jämställdhetsmyndigheten
Om folkhälsa, Folkhälsomyndigheten
Hur hänger livsvillkor och hälsa ihop?, Folkhälsomyndigheten
Här hittar du rapporter, kunskapsstöd och utbildningar kopplat till psykisk ohälsa bland barn och unga:
Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa (2021:2) | Jämställdhetsmyndigheten
Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar, Folkhälsomyndigheten
Ökning av suicid bland unga vuxna 20–29 år – Fördjupad analys, Folkhälsomyndigheten
Suicid bland barn i Sverige – Kunskapsstöd, Folkhälsomyndigheten
Om självskadebeteende, Nationella självskadeprojektet (Se bland annat avsnittet om Normkritiska perspektiv på självskadebeteende och jämlik vård)
Tidiga och samordnade insatser (TSI), Kunskapsguiden
Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning, Folkhälsomyndigheten
Här kan du läsa om hur ojämställdhet och ojämlikhet inom hälso- och sjukvården kan påverka psykisk ohälsa:
Kartläggning av könsskillnader i hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen.pdf
(O)jämställdhet i hälsa och vård, SKR
Maskulinitet och psykisk hälsa, SKR
Långt bort men nära, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Här kan du läsa om våldsutsatthet och psykiska konsekvenser av det:
Fysiska och psykiska konsekvenser av våldsutsatthet, Uppsala universitet
Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?, Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
Unga hbtqi-personers utsatthet för våld, Uppsala universitet
Här kan du läsa mer om HBTQ-diplomering:
Trollhättans Stad, augusti 2024.
Borås Stad, september 2024.
Lilla Edets kommun, september 2024.
Göteborgs Stad, oktober 2024.
Tranemo kommun, oktober 2024.
Bollebygds kommun, november 2024.
Färgelanda kommun, december 2024.
Lidköpings kommun, mars 2025.
Svenljunga kommun, mars 2025.
Tjörns kommun, mars 2025.
Vänersborgs kommun, april 2025
Västra Götalands Regionen, mars 2025.
Essunga kommun, juni 2024.
Hjo kommun, maj 2025.
Lysekils kommun, maj 2025.
Skara kommun, maj 2025.
Öckerö kommun, april 2025.
(uppdaterad 2025-07-23)
