Föreställningar om kön har betydelse för fördelningen av betalt och obetalt hem- och omsorgsarbete. Kvinnor ägnar mer tid än män åt hushållsaktiviteter och omsorg om de egna barnen. Män ägnar mer tid åt underhåll och reparationer av hus och fordon samt betalt arbete än kvinnor.
För att fördelningen av hem- och omsorgsarbete ska bli mer jämställd krävs ett aktivt, medvetet och normförändrande arbete. Mäns betalda och obetalda hem- och omsorgsarbete samt uttag av föräldraledighetsdagar behöver öka för ett mer jämställt Västra Götaland. Aktörer i länet kan bidra till det utifrån sina respektive mandat och uppdrag. Det här metodstödet handlar i huvudsak om den ojämställda fördelningen av föräldraledighet och anhörigomsorg i Västra Götaland.
Fördelningen av betalt och obetalt hem- och omsorgsarbete skiljer sig även mellan kvinnor och mellan män. Skillnaderna är viktiga att beakta i ett förändringsarbete. Det kan finnas skillnader mellan kvinnor och mellan män som till exempel har olika utbildningsbakgrund, inkomstnivå, födelseland, ålder och arbetssektorer.
Samkönade par tenderar att dela mer lika på föräldraledigheten än olikkönade par. Traditionella könsnormer kring omsorg och arbete begränsar kvinnor och mäns nyttjande av föräldraförsäkring och andra transfereringar. För att åstadkomma ökad jämställdhet på området behöver de traditionella könsnormerna förändras.
Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet startar behöver ni ta reda på om det finns något särskilt er verksamhet behöver ta hänsyn till när det gäller området betalt och obetalt hem- och omsorgsarbete. Det kan till exempel handla om
Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera jämställdhet i er organisations ordinarie verksamhet. Utvecklingsarbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver jämställdhetsarbetet vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.
För att arbetet ska bli lyckat behövs en kartläggning och analys av nuläget. På den här sidan finns stöd i att kartlägga och analysera
Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram i strategin. Undersök sedan vilka ojämställdhetsproblem i befolkningen som är relevanta för er organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Ta vara på erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete, kompetens som finns i organisationen och använd er av kunskap om ojämställdhetsproblem som är kända sedan tidigare.
Exempel på problemområden på befolkningsnivå:
Exempel på verksamhetsutmaningar:
Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.
Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar. Saknas könsuppdelad statistik i organisationen kan ni använda dessa förslag på nyckeltal:
Statistik inom området barn och familj, Försäkringskassan
Statistik inom sjukområdet, Försäkringskassan
Statistik inom området funktionsnedsättning, Försäkringskassan
Statistik ger inte hela bilden av de ojämställdhetsproblem som finns inom området betalt och obetalt hem- och omsorgsarbete. Dels saknas statistik på vissa områden, dels går inte allt att mäta i statistiska mått. Till exempel har föräldrar möjlighet att vara föräldralediga utan att ta ut föräldrapenning. Det gör att statistiken över hur män och kvinnor delar på föräldrapenningdagarna inte ger hela bilden av hur man delar på föräldraledigheten. Ibland kan det därför finnas anledning för organisationen att själv ta fram egen statistik eller göra en kvalitativ undersökning. Det kan till exempel handla om att synliggöra
Det är också viktigt att tänka på hur ni kan involvera målgruppen. Ni kan till exempel ställa frågor till målgruppen i brukar- eller medarbetarunderökningar.
När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av. Här finns ett stöd i analysarbetet:
Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.
Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan. Ni kan använda dessa frågor som stöd i analysen:
Nu har ni hittat några utmaningar för er organisation. Innan ni bestämmer vilka som är aktuella bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under
Flera aktörers verksamhet bidrar till en jämställd fördelning av det betalda och obetalda hem- och omsorgsarbetet. Några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. Aktörer som möter gravida och dennes eventuella partner, föräldrar och barn, anhörigvårdare liksom arbetsgivare i länet är viktiga för utvecklingen inom området.
Länets region och kommuner kan bidra genom att jämställdhetsintegrera verksamheter som har påverkan på anhörigvård eller möter blivande föräldrar samt föräldrar och barn. Exempel på verksamheter är socialtjänst, anhörigstöd, mödrahälsovården, barnhälsovården och familjecentraler.
Arbetsgivare har ett ansvar att arbeta med aktiva åtgärder och ska skapa en organisationskultur som främjar möjligheten för anställda som är föräldrar att förena arbete och familjeliv. Arbetsgivare har också ett ansvar att ge arbetstagare rätt till ledighet för närståendevård och flexibla arbetsformer av omsorgsskäl.
För att komma åt problematiken med den ojämställda fördelningen av det betalda och obetalda hem- och omsorgsarbetet kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt. Använd följande frågor för att undersöka om det är relevant för er att samverka:
För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkreta som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn kring vad ojämställdhetsproblemet är.
Ni bör nu skapa en prioriteringsordning för att välja vilket/vilka ojämställdhetsproblem ni vill börja arbeta med. Prioriteringen kan till exempel baseras på
Nu har ni definierat vilket/vilka problem som er organisation vill arbeta mot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. På den här sidan finns stöd i att
I matrisen finns förslag på insatser som kan motverka problem som ofta förekommer rörande fördelningen av det betalda och obetalda hem- och omsorgsarbetet. Använd bara förslagen om de stämmer med de problem som framkommit i er lokala analys. Se gärna vidare läsning för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem.
Till varje problem kan ni läsa förslag på:
Aktör X har en organisationskultur och struktur som främjar ett delat föräldraskap och gör det möjligt att förena förvärvsarbete med föräldraskap.
Stärk arbetet med aktiva åtgärder gällande möjligheten att kombinera arbete med föräldraskap genom att:
Kunskapshöjande insatser till alla medarbetare om fördelarna med jämställt föräldraskap.
Ta kontinuerligt upp frågor om organisationens värdegrund och jämställdhet på arbetsplatsträffar.
Ta fram en rutin för föräldraledighet så att alla känner sig trygga med att vara lediga.
Säkerställ att föräldralediga inte halkar efter i löneutvecklingen.
Säkerställ att män uppmuntras och förväntas vara föräldralediga och vabba i samma utsträckning som kvinnor.
Länets arbetsgivare
Aktör X integrerar jämställdhet i sina verksamheter.
Erbjud kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om jämställdhet och hur de kan arbeta med jämställdhet i möten med föräldrar.
Se över material som riktas till blivande föräldrar och föräldrar så att de inkluderar alla föräldrar och främjar ett jämställt föräldraskap.
Se över samtalsguider och annat material som personal använder i möten med föräldrar så att de inkluderar alla föräldrar och främjar ett jämställt föräldraskap.
Stärk arbetet med att tillgängliggöra stöd till föräldrar för både kvinnor och män.
Västra Götalandsregionen (VGR)
Länets kommuner
Mödrahälsovården
Barnhälsovården
Familjecentraler
Socialtjänst
Aktör X når ut med föräldraskapsstöd till alla i målgruppen
Arbeta med den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd.
Gör stöd tillgängligt digitalt.
Genomför kommunikationsinsatser för att informera om det stöd som finns.
VGR
Länets kommuner
Mödrahälsovården
Barnhälsovården
Familjecentraler
Socialtjänst
Aktör Xs biståndsbedömning påverkas inte av stereotypa könsnormer
Inför introduktion för ny personal där utbildning om jämställdhet ingår.
Utbilda biståndshandläggare i hur biståndsbedömningen kan granskas ur ett jämställdhetsperspektiv.
Granska den kommunala biståndsbedömningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv och vidta relevanta åtgärder för att stärka rutinen för biståndsbedömning.
Lyft jämställdhet kontinuerligt på arbetsplatsträffar och planeringsdagar.
Inför arbetssätt och rutiner för att upptäcka våldsutsatthet och våldsutövande samt tillvägagångssätt vid upptäckt.
Länets kommuner
Socialtjänst
När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar
Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.
När ni kommit fram till ert utvecklingsområde/n är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning:
Mall för planering och genomförande
När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet, utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet.
Beroende typ av insats kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material, till exempel
Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Använd följande frågor för att ta reda på om och vad ni behöver kommunicera:
Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan innebära att olika kanaler eller metoder behöver användas. Till exempel intern/extern webbsida, arbetsplatsträffar eller med hjälp av informationsblad i väntrum eller andra lokaler som målgruppen befinner sig i.
Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel
Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen.
Förslag på åtgärder som främjar implementering:
Under genomförande och implementering är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera och eventuellt justera pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.
Om justeringar ska göras bör de vara mindre omfattande och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.
Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt.
Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter.
Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som ni använde i kartläggningen. Ni kan också utgå från de förslag som presenteras i Länsstyrelsens tabell med lokala mål, insatser och uppföljning.
Uppföljningen kan bestå av följande delar.
Undersök påverkan på ojämställdhetsproblemet:
Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat:
Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat internt:
Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:
Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten:
Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter:
Diskrimineringslagen ställer krav på att arbetsgivare med fler än 25 anställda följer upp och utvärderar arbetet med aktiva åtgärder. Här hittar ni stöd i att följa upp aktiva åtgärder:
Följ upp och utvärdera arbetet i de olika stegen, DO
Stärk arbetet med aktiva åtgärder gällande möjligheten att kombinera arbete med föräldraskap genom att:
Följ upp arbetet med aktiva åtgärder:
Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering inom området betalt och obetalt hem- och omsorgsarbete. Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Här hittar du rapporter och statistik som berör kvinnor och mäns ansvar för det betalda och obetalda hem- och omsorgsarbetet:
Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid, Regeringen
Rapport 2023:10, Jämställdhetsmyndigheten
Rapport 2023:17, Jämställdhetsmyndigheten
Om kvinnor och män i Västra Götaland – en statistikbok, Länsstyrelsen Västra Götaland
Här hittar du rapporter och stöd på temat jämställt föräldraskap:
Vilka föräldrar använder obetald föräldraledighet?, Inspektionen för socialförsäkringen
Föräldraledigheten under barnens två första år – mer ojämställd än statistiken visar, TCO
Familjevänligt arbete för vem? Publikationer inom statistik och analys, Försäkringskassan
Jämställt föräldraskap som arbetsgivarfråga, Ett jämställt Skåne
Underlätta för föräldraskap i arbetslivet, DO
Hej jämställt föräldraskap!, puss hej då
Här hittar du rapporter om användningen av närståendepenning:
Hur används närståendepenning? – Inspektionen för socialförsäkringen, ISF
Närståendepenning bland kvinnor och män – Korta analyser 2018:5 – Publikationer, Försäkringskassan
Här hittar du mer information och stöd i jämställdhetsarbete inom socialtjänsten:
Jämställd socialtjänst | Framtidens socialtjänst, SKR
Om jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd, Kunskapsguiden
Borås Stad, september 2024
Bollebygd, november 2024
Lilla Edet, september 2024
Orust, oktober 2024
Kriminalvården Region Väst, december 2024
(Uppdaterad 2025-04-17)
