Kvinnor ska ha ökad möjlighet att starta och driva företag som kan växa och generera en inkomst

Det ojämställda företagandet

Inom alla branscher får män mer offentlig och privat finansiering än kvinnor. Otillräcklig finansiering innebär sämre förutsättningar att starta och driva företag. I nuläget driver kvinnor omkring en tredjedel av företagen i Västra Götaland. Kvinnor och män är också ofta verksamma som företagare i olika branscher och kvinnor driver oftare småskaliga företag. Kvinnor som företagare är dock inte en homogen grupp utan har olika förutsättningar sett till exempelvis utbildningsnivå, om de är verksamma i stad eller landsbygd, vilken bransch de är verksamma i, företagsstorlek och skede i företagandet.
För att främja kvinnors företagande bör vi anpassa och förändra den ordinarie företagsfrämjande verksamheten. Det för att skapa ett företagsfrämjande arbete i Västra Götaland som når fler och som omhändertar ett större antal idéer till företagande och innovation.

Ta hänsyn till befintliga strukturer och processer

Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet startar är det bra att känna till om det finns några specifika strukturer och processer kopplat till sakfrågan eller verksamheten. Exempel på dessa inom området att främja kvinnors företagande är:

  • Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030
  • Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021–2030
  • Nationella upphandlingsstrategin

I läroplanerna för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning finns skrivningar om att skolan och utbildning ska bidra till att alla elever utvecklar förmågor, kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Integrera i ordinarie system

Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera jämställdhet i er organisations ordinarie verksamhet. Arbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver jämställdhetsarbetet vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.

Metoder, arbetssätt och kunskapsstöd

Vi har samlat metodstöd för målet ”Kvinnor i Västra Götaland ska ha ökad möjlighet att starta och driva företag som kan växa och generera en inkomst” och vad det innehåller.

Tänk på att:

Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. I stödet är det fritt fram att göra urval, anpassa och genomföra de delar i ert utvecklingsarbete ni anser mest prioriterade och realistiska.

Du kan använda metodstödet för att arbeta både i organisationen som helhet och i en avgränsad verksamhet inom organisationen. 

I metodstödet hänvisar texten ofta till ordet ”organisation”.  Du kan byta ut ordet ”organisation” till ordet ”verksamhet” i de fall du använder metodstödet i en avgränsad verksamhet inom en organisation. 

Stöd i att kartlägga och analysera

Kartlägga och analysera ojämställdhetsproblem lokalt

Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram i strategin. Undersök sedan vilka ojämställdhetsproblem i befolkningen som är relevanta för er organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Ta vara på erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete, kompetens som finns i organisationen och använd er av kunskap om ojämställdhetsproblem som är kända sedan tidigare.

Exempel på problemområden på befolkningsnivå:

  • De traditionella vägval som många kvinnor gör inom utbildning och arbetsliv leder generellt inte till företagande.
  • Kvinnor har sämre ekonomi än män vilket ger mindre utrymme för sparande till att starta företag.
  • Trygghetssystem och förmåner som föräldrapenning och ersättning för VAB är utformade för anställda, inte för företagare. Det kan innebära ökade hinder för kvinnor att starta företag då kvinnor tar ett större ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete, bland annat genom VAB och föräldraledighet.
  • Kvinnor startar oftare enskild firma än aktiebolag. Aktiebolagsformen ger generellt bättre förutsättningar för företag att växa, kunna ta ut vinst och skiljer företagets och företagsledarens ekonomi. Det kan ge en något lägre privatekonomisk risk.

Exempel på verksamhetsutmaningar:

  • Kvinnor får lägre andel av total offentlig och privat finansiering, även med hänsyn till att deras andel av företagandet är lägre.
  • Kvinnor som driver företag och de branscher som kvinnor ofta verkar inom upplevs och bedöms ofta som mindre entreprenöriella (mindre initiativkraftiga och uppfinningsrika).
  • Små och medelstora företag tilldelas kontrakt i offentliga upphandlingar i lägre grad. Det är en nackdel för småföretagande i allmänhet och särskilt för kvinnors företagande.
  • Inriktning på ett fåtal branscher i lokala och regionala näringslivsstrategier förstärker mansdominansen i företagandet.

Kontakter med akademin och den forskning som sker kring företagande och företagandets villkor en viktig kunskapskälla. Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.

Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar. Saknas könsuppdelad statistik i organisationen kan ni använda dessa förslag på nyckeltal:

Företagande

  • ”Egenföretagare efter antal”- Kolada
  • ”Egenföretagare, andel av totalt sysselsatta efter arbetsställets belägenhet” – Kolada
  • ”Egenföretagare, andel av förvärvsarbetande dagbefolkning” – Kolada
  • ”Företagare 20 år och äldre efter näringsgren och ålder” -SCB
  • ”Nystartade företag efter näringsgren och ledningens sammansättning”- SCB

Inkomst och ägande

  • ”Kapitalinkomst per kommun och kön”- SCB
  • ”Privatägande av Västra Götalands areal” – Om kvinnor och män i Västra Götaland
  • ”Privatägda lantbruk”- Om kvinnor och män i Västra Götaland
  • ”Ägande av lantbruksenheter” – Om kvinnor och män i Västra Götaland

Utbildning

  • ”Elever på gymnasieskolan efter programtyp, kön, föräldrarnas utbildningsnivå och svensk och utländsk bakgrund”- (SCB)
  • ”Avgångna elever från gymnasieskolan efter könsfördelningen i gymnasieprogrammen. Andel efter könsfördelning, kön och läsår” – (SCB)

Upphandling

”Annonserade upphandlingar i Sverige, kontrakterat värde efter år och namn för köpare”- Upphandlingsmyndigheten

Det är också viktigt att tänka på hur ni kan få inspel på utmaningar och hinder från kvinnor som driver företag eller som är intresserade av att driva företag. Här är tips på hur ni kan göra:

  • För dialog med företagarföreningar, affärsnätverk eller kontakter som ni kan få via inkubatorer eller andra mötesplatser för målgruppen.
  • För dialog med unga kvinnor som är företagare, exempelvis de som startat UF-företag.
  • Ställ frågor till målgruppen genom till exempel brukarundersökningar.

När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av i det arbetet. En av metoderna är ”Stöd för jämställdhetsanalys, handledning”, SKR.

Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.

Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan. Använd dessa frågor som stöd i analysen:

Verksamhetens syfte

Vad ska vår verksamhet erbjuda målgruppen? För vem är verksamheten till?

Befintlig verksamhet

  • Vem tar del av vår information, vår verksamhet och vårt stöd idag och vem gör inte det? Utgå från kön men också gärna födelseregion, utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning samt vilka olika branscher ni når företagare inom.
  • Vad har vi för utfall av nuvarande verksamhet för kvinnor och män som är intresserade av att starta företag eller redan driver företag? Finns det skillnader mellan kön?
  • Finns det särskilda behov hos vissa grupper av kvinnor som vi möter som behöver uppmärksammas och tas om hand? Exempel är yngre kvinnor, utrikes födda kvinnor, kvinnor inom nationella minoriteter eller kvinnor med kort utbildningsbakgrund?
  • Vad finns det för normer och kultur i verksamheterna som möter kvinnor som är intresserade av att driva företag eller redan driver företag? Kan det förekomma diskriminering, fördomsfullt bemötande eller stereotypa bedömningar?
  • Finns det något mönster för storlek på företag som lämnar anbud till er organisations offentliga upphandlingar?

Orsaker och konsekvenser

  • Vad blir det för konsekvenser för målgruppen om er verksamhet utförs på det sätt som den görs nu? Det kan till exempel vara kopplat till en avvikande trend eller politiska mål som inte uppnås. Det kan också handla om rättigheter som inte tillgodoses eller resultat som är sämre jämfört med andra liknande aktörer.
  • Vilka orsaker har problemen? Försök tänka strukturellt i relation till er verksamhet och inte kring individnivå.
  • Innebär det att verksamheten behöver förändras eller ny verksamhet startas upp? Vilka problem har ni möjlighet att påverka?

Nu har ni hittat några utmaningar för er organisation. Innan ni bestämmer vilka som är aktuella bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under

Stöd i systematiskt utvecklingsarbete.

Verksamhet som främjar kvinnors företagande kan handla om olika saker. Det kan till exempel handla om att främja intresset för företagande, att erbjuda rådgivning, administrativ styrning som lättnader i krav och tillstånd, ekonomiska bidrag eller möjligheter att låna pengar. Några exempel på offentliga aktörer som är relevanta på området är Arbetsförmedlingen, Almi, Jordbruksverket, Industrifonden, Vinnova, Västra Götalandsregionen, Tillväxtverket och länets kommuner.

För att komma åt problematiken med det ojämställda företagandet kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt. Använd följande frågor för att undersöka ifall det är relevant för er att samverka:

  • Genomför ni eller andra aktörer insatser inom närliggande områden? Exempelvis särskilda satsningar på arbetsmarknad, utbildning, innovation och forskning eller för att utveckla ert arbete med upphandling?
  • Vilka verksamheter samverkar ni med idag, internt och externt?
  • Finns det andra interna och externa verksamheter som möter kvinnor som är intresserade av att driva företag eller redan driver företag och i så fall vilket syfte och vilka forum?
  • Överlappar er verksamheters insatser eller uppdrag?
  • Har era verksamheter liknande mål?
  • Finns det forum där ni möts för samverkan i dagsläget?
  • Finns det andra aktörer i länet som är ansluta till samma mål?
  • Finns det andra aktörer som kan vara en resurs i arbetet för er organisation? Exempel är aktörer som ger utbildning inom området eller där ni kan söka medel? Det finns flera olika aktörer som kanske skulle kunna utgöra en resurs i ert arbete, exempelvis Vinnova, Tillväxtverket, Almi, Coompanion och Västra Götalandsregionen.

För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkreta som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn om vad ojämställdhetsproblemet är.

Ni bör nu skapa en prioriteringsordning för att välja vilket eller vilka ojämställdhetsproblem som ni vill börja arbeta med. Prioriteringen kan till exempel baseras på

  • möjlighet att påverka problemet
  • goda organisatoriska förutsättningar
  • möjlighet till mest positivt utfall för målgruppen
  • hur många problem ni har resurser att arbeta mot
  • akuta problem.

Stöd i planera och utforma arbetet

Nu har ni definierat vilket eller vilka problem som er organisation vill arbeta mot och vilka resurser som ni har. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. Vi fortsätter med stöd i att: 

  • välja insatser utifrån problemområde och relevans för organisationen
  • ta fram lokala mål
  • utforma en plan för ert utvecklingsarbete.

Välj insatser

Det är viktigt att ert arbete utgår ifrån er egen analys av problem, utvecklingsområden och verksamhetsmässiga förutsättningar inom området, rekrytering och befordran.

Vi har sammanställt en lista där det finns förslag på insatser som kan motverka problem inom rekrytering och befordran. Använd bara förslagen om de stämmer med de utmaningar som framgått i er kartläggning och analys.

Utgå från resultaten av er genomlysning, de prioriteringar ni gjort i tidigare steg samt tillgängliga resurser.

Se gärna rubriken, Kunskapsstöd och vidare läsning för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till relevanta insatser från aktuell forskningslitteratur om rekrytering och befordran.

Till varje problem kan ni läsa förslag på:

  • lokala mål kopplat till problemet. Målen kan ni till exempel använda vid uppföljning av ert utvecklingsarbete
  • Insatser för att motverka problemet
  • Aktörer som skulle kunna bidra i arbete mot problemet.
 

Problem: 

Inom alla branscher får män mer offentlig finansiering än kvinnor, både sett till kronor och antal ansökningar.

Förslag på lokala mål

Aktör X fördelar företagsfrämjande stöd jämställt (40–60).

Andelen kvinnor som tar del av aktör X:s företagsfrämjande stöd ska vara högre än den totala företagspopulationen.

Förslag på insatser

Genomför kompetenshöjande insatser till handläggare inom företagsfrämjande och företagsstödjande arbete med fokus på genus, jämställdhet och företagande.

Genomför en översyn av hur ert stöd och resurser fördelas. Använd könsuppdelad statistik och frågorna:

  • Vem får del av vårt stöd? Se till både antal ärenden och beviljat stöd.
  • Vad går vårt stöd till?
  • Hur bedöms ansökningar?
  • Vid behov anpassa hur stöd och resurser fördelas.

Inkludera frågor som belyser kön- och genusaspekter i ansökningsmallar i syfte att säkerställa er vetskap hur dessa frågor beaktas och för att främja att beviljade projekt ska ta hänsyn till kvinnors förutsättningar, villkor och behov.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

  • Länets kommuner
  • Västra Götalandsregionen
  • Myndigheter som arbetar företagsfrämjande exempelvis Svenska ESF-rådet,
  • Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Jordbruksverket.

Förslag på lokala mål

Aktör X:s företagsfrämjande stöd kommuniceras på ett sätt som inkluderar flera grupper och inte återskapar stereotyper.

Förslag på insatser

Utveckla mer anpassade utlysningar och kommunikation som syftar till att nå alla relevanta mottagare och att bidra till likvärdiga villkor.

Inkludera kvinnodominerade branscher i utlysningar av företagsfrämjande stöd.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

  • Länets kommuner
  • Västra Götalandsregionen
  • Myndigheter som arbetar företagsfrämjande exempelvis Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Jordbruksverket.

Förslag på lokala mål

Verksamheter inom aktör X tillämpar systematiska arbetssätt för att främja ett jämställt bemötande och motverka diskriminering, könsstereotypa föreställningar och bedömningar.

Förslag på insatser

  1. Undersök om könsstereotypa bedömningar kan förekomma vid bedömningsmöten, intervju- och rådgivningssituationer eller liknande.
  2. Ta fram policys och rutiner som motverkar diskriminering och ojämställt bemötande.
  3. Genomför kompetenshöjande insatser till handläggare inom företagsfrämjande och företagsstödjande arbete.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

  • Länets kommuner
  • Västra Götalandsregionen
  • Myndigheter som arbetar företagsfrämjande exempelvis Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Jordbruksverket

Förslag på lokala mål

Aktör X prioriterar att främja kvinnors företagande i relevanta styrdokument och strategier.

Förslag på insatser

Inkludera en analys av jämställdhet och villkor utifrån kön i framtagandet av lokala och regionala näringslivstrategier. Att integrera och prioritera åtgärder som bidrar till att öka kvinnors företagande kan handla om att till exempel inkludera och prioritera andra eller nya teknologier, sektorer och samhällsutmaningar.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

  • Länets kommuner
  • Västra Götalandsregionen
  • Länets myndigheter, exempelvis Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet, och Jordbruksverket

Förslag på lokala mål

Aktör X prioriterar att främja småföretagande genom organisationens upphandlingar.

Förslag på insatser

Genomför en översyn av era upphandlingar exempelvis uppdelat på frågorna:
 
  • Vem vinner våra upphandlingar? Se till både antal upphandlingar och storleken på dem.
  • Hur bedöms ansökningar?
  • Finns det några hållbarhetsaspekter vi kan lägga in som krav i upphandlingen?
  • Kan vi utveckla vårt upphandlingsförfarande för att exempelvis underlätta för små företag att lämna anbud? Till exempel genom att inte ha för korta anbudstider, undvika stora och omfattande avtal och acceptera delbetalningar.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

Organisationer vars upphandlingar regleras av lagen om offentliga upphandling (LOU)

Förslag på lokala mål

Aktör X motverkar könsstereotypa normer kopplat till utbildning, yrkesval och företagande inom organisationens ansvarsområden.

Förslag på insatser

  1. Genomför insatser som stärker flickors och unga kvinnors intresse för företagande. Till exempel genom att informera om entreprenörskap inom utbildningsväsendet eller stötta entreprenörskap hos unga genom feriejobb.
  2. Stärk flickors och kvinnors intresse för företagande och identifikation med företagarrollen genom att lyfta fram förebilder och främja möjligheter till mentorskap och nätverk.
  3. Främja karriärval inom sektorer där kvinnor har en lägre närvaro för att bidra till jämställt företagande inom fler branscher. Det kan exempelvis handla om att främja flickors intresse för natur-vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik
  4. Se fler förslag på insatser i metodstödet för målet ”Könsfördelningen på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram i Västra Götaland ska bli mer jämställd”

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

  • Länets kommuner
  • Västra Götalandsregionen
  • Länets högskolor och universitet
  • Arbetsförmedlingen

När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar

  • hur valda insatser är relevanta för målgruppen
  • hur valda insatser tillgodoser identifierade behov
  • hur valda insatser kan rymmas inom ordinarie strukturer och samverkansformer eller om nya strukturer behöver skapas
  • vilka resurser ni planerar att använda för att genomföra dem.

Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.

Stöd i att genomföra och implementera

När ni kommit fram till era utvecklingsområden är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning:

Mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan

När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem eller vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet.

Förbered och kommunicera era insatser

Beroende på typ av insats kan praktiska förberedelser behövas inför genomförandet. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material, till exempel

  • foldrar
  • informationsblad
  • en webbsida
  • teknisk utrustning
  • utbildningsunderlag.

Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Beroende på vilka insatser som ni har valt, kan det även vara viktigt att tänka på är att inte bara nå kvinnor som är företagare utan också kvinnor som kan vara intresserade av att starta företag. Använd följande frågor för att ta reda på om, och i så fall vad, ni behöver kommunicera:

  • Kan det öka möjligheten att nå målen med insatsen, till exempel nå fler i målgruppen eller motivera fler att delta i ny eller förändrad verksamhet?
  • Kommer målgruppen påverkas på något sätt som de bör känna till? Exempel är om de kommer att få tillgång till nytt eller förändrat stöd eller få nya kontaktpersoner.
  • Kan det vara svårt att nå målgruppen?
  • Kommer intressenter, andra verksamheter eller invånare att påverkas på ett sätt som de bör känna till?
  • Kan det finnas eller uppstå något motstånd till insatsen? Hur kan ni kommunicera för att öka förståelsen för insatsen?

Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan innebära att olika kanaler eller metoder behöver användas, till exempel digital eller tryckt information som sprids via kanaler som når målgruppen, personliga möten eller att träffa målgruppen på relevanta mötesplatser som inkubatorer eller företagarcenter.

Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel:

  • översätt informationen till relevanta språk (baserat på målgruppen)
  • texta filmer och klipp i sociala medier
  • använd formatering som en skärmläsare kan behandla
  • syntolka bilder
  • skriv på lättläst svenska, undvik fackspråk och långa meningar.

Implementera arbetet i ordinarie strukturer

Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar införandet:

  • Politiker eller förvaltningschef fattar ett formellt beslut om införande.
  • Handledning för medarbetare som arbetar med företagsfrämjande insatser för ökad kompetens, samsyn och motivation.

Analysera och justera ert pågående arbete

Under genomförandefasen är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera och eventuellt justera pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.

  • Är målsättningarna fortfarande relevanta?
  • Genomför vi och våra eventuella samverkanspartners det vi planerat för att nå målsättningarna?
  • Gör vi målgruppen delaktig under genomförandet där det är motiverat och möjligt?
  • Behöver vi ändra på något i genomförandet?
  • Håller vi tidsplanen?
  • Får vi det stöd från ledningen som behövs?

Om justeringar ska göras bör de vara mindre omfattande och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.

Att följa upp

Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt.

Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter.

Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som togs fram i kartläggningen. Ni kan också utgå från förslagen i Länsstyrelsens tabell med lokala mål, insatser och uppföljning.

Uppföljningen kan bestå av följande delar.

Undersök påverkan på ojämställdhetsproblemet:

  • Kan ni se någon positiv eller negativ förändring?
  • Några oväntade resultat?
  • Kan ni bedöma om insatsen var relevant?

Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat:

  • Har alla parter uppfyllt sina åtaganden?
  • Vad fungerade bra?
  • Vad fungerade mindre bra?

Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat internt:

  • Saknades några förberedelser? Exempelvis förankring, kommunikation eller tillräckligt mandat.

Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:

  • Helhetsbedömning kopplat till målen för utvecklingsarbetet.
  • Framgångsfaktorer till varför målen uppnåddes, respektive orsaker till att målen inte uppnåddes.
  • Målgruppens uppfattning om utvecklingsarbetet.
  • Rekommendationer om fortsatt arbete.

Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten:

  • Vad behöver ledningen veta för att kunna följa utvecklingen i relation till de mål ni satt upp för arbetet?
  • Vad behöver ledningen för underlag för långsiktig utveckling av organisationens jämställdhetsarbete? 
  • Vad behöver varje verksamhet inom organisationen veta för att kunna utveckla just sin del av kärnverksamheten så att den bidrar till ökad jämställdhet?

Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter:

  • Vad behöver målgruppen veta för att känna sig delaktiga i utvecklingsarbetet?
  • Vad behöver intressenter veta?

Nedan ser ni en tabell med de lokala mål och insatser som Länsstyrelsen föreslagit tidigare. Här ges även förslag på hur ni kan följa upp om insatserna har lett till att det föreslagna målet har uppfyllts.

Förslag på lokala mål

Insatser

Genomför kompetenshöjande insatser till handläggare inom företagsfrämjande och företagsstödjande arbete med fokus på genus, jämställdhet och företagande.

Genomför en översyn av hur ert stöd och resurser fördelas. Använd könsuppdelad statistik och använd frågorna:

  • Vem får del av vårt stöd? Se till både antal ärenden och beviljat stöd.
  • Vad går vårt stöd till?
  • Hur bedöms ansökningar?
  • Vid behov anpassa hur stöd och resurser fördelas.

Inkludera frågor som belyser kön- och genusaspekter i ansökningsmallar i syfte att säkerställa er vetskap hur dessa frågor beaktas och för att främja att beviljade projekt ska ta hänsyn till kvinnors förutsättningar, villkor och behov.

Förslag på uppföljning

  1. Undersök kunskapen i relevanta målgrupper om jämställdhet och genusnormer kopplat till företagande.
  2. Följ upp hur ni fördelar resurser till företagare beträffande kön, födelseregion, ålder och företagets branschtillhörighet.
  3. Undersök och sammanställ vems behov och intressen ert beviljade stöd kommer till del. Främjar ert företagsfrämjande arbete verksamhet , innovation eller liknande som kommer både män och kvinnor till del? Bara kvinnor? Bara män?

Insatser

Utveckla mer anpassade utlysningar och kommunikation som syftar till att nå alla relevanta mottagare och att bidra till likvärdiga villkor.

Inkludera kvinnodominerade branscher i utlysningar av företagsfrämjande stöd.

Förslag på uppföljning

Undersök vilka målgrupper som er kommunikation når utifrån kön, födelseregion, ålder och branschtillhörighet.

Undersök och sammanställ vilka som söker och tar del av ert företagsfrämjande stöd utifrån kön, födelseregion, ålder och branschtillhörighet.

 

Insatser

  1. Undersök om könsstereotypa bedömningar kan förekomma vid bedömningsmöten, intervju- och rådgivningssituationer eller liknande.
  2. Ta fram policys och rutiner som motverkar diskriminering och ojämställt bemötande samt ge medarbetare inom relevanta områden tillgång till kunskap och verktyg.
  3. Se över sammansättning av bedömningsgrupper eller andra relevanta arbetsgrupper utifrån kön, kompetens om jämställdhet och genus och andra relevanta faktorer. 

Förslag på uppföljning

  1. Följ upp kvinnors och mäns upplevelser av bemötande och bedömning inom i organisationens verksamheter.
  2. Följ upp kännedom om- och arbetssätt utefter de framtagna policys och rutiner som motverkar diskriminering och ojämställt bemötande.
  3. Följ upp om eventuella förändringar i sammansättningen av arbetsgrupper inneburet förändringar i arbetssätt, upplevelser från målgruppen och/eller utfall för verksamheten?
 

Insatser

Inkludera analys av jämställdhet och villkor utifrån kön i framtagandet av lokala och regionala näringslivstrategier. Att integrera och prioritera åtgärder som bidrar till att öka kvinnors företagande kan handla om att till exempel inkludera och prioritera andra eller nya teknologier, sektorer och samhällsutmaningar.

Förslag på uppföljning

Följ upp vilka effekter prioriteringen av åtgärder som främjar kvinnor företagande i styrdokument och strategier ha lett till. Har prioriteringen lett till att exempelvis företagsstöd fördelats annorlunda?

 

Insatser

Genomför en översyn av era upphandlingar exempelvis uppdelat på frågorna:

  • Vem vinner våra upphandlingar? Se till både antal upphandlingar och storleken på dem.
  • Hur bedöms ansökningar?
  • Finns det några hållbarhetsaspekter vi kan lägga in som krav i upphandlingen?
  • Kan vi utveckla vårt upphandlingsförfarande för att exempelvis underlätta för små företag att lämna anbud? Till exempel genom att inte ha för korta anbudstider, undvika stora och omfattande avtal och acceptera delbetalningar.

Förslag på uppföljning

Undersöka hur många småföretag som har lämnat anbud till era upphandlingar samt vunnit era upphandlingar. Använd könsuppdelad statistik.
 

Insatser

  • Genomför insatser som stärker flickors och unga kvinnors intresse för företagande. Till exempel genom att informera om entreprenörskap inom utbildningsväsendet eller stötta entreprenörskap hos unga genom feriejobb.
  • Stärk flickors och kvinnors intresse för företagande och identifikation med företagarrollen genom att lyfta fram förebilder och främja möjligheter till mentorskap och nätverk.
  • Främja karriärval inom sektorer där kvinnor har en lägre närvaro för att bidra till jämställt företagande inom fler branscher. Det kan exempelvis handla om att främja flickors intresse för natur-vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik
  • Se fler förslag på insatser i metodstödet för målet ”Könsfördelningen på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram i Västra Götaland ska bli mer jämställd”

Förslag på uppföljning

  • Följ upp hur många flickor och unga kvinnor som tagit del av entreprenörsfrämjande insatser samt målgruppens uppfattning om insatsen.
  • Följ upp hur många flickor och kvinnor som tagit del av insatser kopplade till förebilder, mentorskap och nätverk samt deras uppfattning om insatsen. Ökade insatsen intresse för företagande? Ökades en möjlig identifikation med företagarrollen?
  • Utvärdera insatser som syftar till att främja intresse för icke-stereotypa karriärval. Hur upplevdes insatsen av de som deltog?
  • Se fler förslag på insatser och uppföljning i metodstödet för målet ”Könsfördelningen på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram i Västra Götaland ska bli mer jämställd”.
 

Verksamhetsexempel

Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering inom målet ”Kvinnor i Västra Götaland ska ha ökad möjlighet att starta och driva företag som kan växa och generera en inkomst” . Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig till jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Kunskapsstöd och vidare läsning

Aktörer anslutna till målet

Här kommer vi visa vilka aktörer i länet som anslutit sig till målet.