Våld i ungas partnerrelationer är ett strukturellt jämställdhetsproblem. Unga flickor och icke-binära rapporterar i högre grad än pojkar utsatthet för alla former av våld. Störst könsskillnad när det gäller utövandet av våld ses i utövandet av fysiskt, sexuellt och särskilt dödligt partnervåld, där näst intill alla förövare är manliga. Den senaste tidens undersökningar visar att unga löper mer än tre gånger så hög risk att utsättas för våld i nära relation än äldre befolkningsgrupper. Samtidigt riskerar unga att falla mellan stolarna i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, som tenderar att fokusera på en vuxen kontext. Ungas särskilda livsvillkor och omständigheter som påverkar både våldsutövandet och konsekvenserna av våldet:
Kunskap om våld i ungas partnerrelationer behöver innefatta en förståelse för hur våldet påverkar olika grupper av unga. Ungdomar med könsöverskridande identitet, unga i samkönade relationer, unga med funktionsnedsättning och unga som lever i en hederskontext kan vara särskilt utsatta för våld i ungas partnerrelationer
I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar våld i ungas partnerrelationer i Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.
Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete i arbetet mot våld, i det förebyggande, stödjande och brottsbekämpande delarna. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.
Det är svårt att bedöma den exakta omfattningen av våld i ungas partnerrelationer. Statistik är svår att jämföra eftersom olika undersökningar definierar och frågar om våld på olika sätt. På regional nivå saknas omfattande undersökningar som beskriver förekomsten av såväl våldsutsatthet som våldsutövande i ungas partnerrelationer. Nationell forskning indikerar att ungdomar och särskilt unga vuxna tycks vara mer utsatta för våld i nära relationer jämfört med vuxna. Var tredje ungdom i årskurs 9 uppger att de varit utsatta för våld i en partnerrelation. Flickor och ickebinära uppger i högre grad utsatthet än pojkar. Resultaten i de undersökningar som gjorts varierar. Mellan 18 – 59 procent av unga uppger att de någon gång utsatts för våld av en partner.
Internationell forskning lyfter att våld i ungas partnerrelationer oftare är ömsesidigt, där de vanligaste våldsformerna är digitalt och psykiskt våld. Samtidigt framkommer att pojkar i betydligt högre utsträckning utövar sexuellt våld. Flickor är i betydligt högre utsträckning utsatta för sexuellt våld, upprepat våld och känner oftare rädsla för sin partner.
En svensk studie från 2024 visar att dödligt våld är lika vanligt i ungas partnerrelationer som bland vuxna. Studien visar också att omfattningen av dödligt våld i Sverige mot kvinnor under 26 år är oförändrad, medan våld med dödlig utgång mot vuxna kvinnor minskat något. 97 procent av brottsoffren vid dödligt partnervåld mot unga är flickor som dödats av en manlig partner.
Den senaste tidens undersökningar visar att våld i ungas partnerrelationer ofta överlappar med annan utsatthet för våld, som i hög utsträckning är ett könat problem. Det är exempelvis vanligare att unga som utsatts för mobbning, eller som upplevt våld i hemmet också utsatts för eller utövat våld i en egen partnerrelation.
Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?
Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.
5. Breda och (utifrån behov) specifika kunskapshöjande insatser till verksamheter som möter unga och vårdnadshavare.
Exempel på insatser på olika preventionsnivåer, riktade mot olika målgrupper (val av insatser bör baseras på den lokala kartläggningen och analysen):
När ni kommit fram till ert utvecklingsområde/n är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning
Mall för planering av lokalt/regionalt utvecklingsarbete
När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet. Därför kan det vara bra att det redan från början finns ett beslut och mandat från ledningen att genomföra ett arbete med kartläggning, vars resultat sedan kan agera underlag för ledningsbeslut om – och resurssättning av – fortsatt utvecklingsarbete.
När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.
Flera aktörers verksamhet bidrar till att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. För att komma åt problematiken med våld i ungas partnerrelationer kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt.
Skolan och elevhälsan är centrala aktörer i våldsförebyggande arbete, inom ramen för skolans värdegrundsuppdrag och arbete med jämställdhet samt skolans arbete med läroplanens skrivningar om Sexualitet, samtycke och relationer.
Andra viktiga aktörer och samverkanspartners är:
På jamstalltvastragotaland.se använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.