Kvinnor ska ha ökad möjlighet att starta och driva företag som kan växa och generera en inkomst

Det ojämställda företagandet

Inom alla branscher får män mer offentlig och privat finansiering än kvinnor. Otillräcklig finansiering innebär sämre förutsättningar att starta och driva företag. I nuläget driver kvinnor omkring en tredjedel av företagen i Västra Götaland. Kvinnor och män är också ofta verksamma som företagare i olika branscher och kvinnor driver oftare småskaliga företag.

Intersektionalitetskoll

Kvinnor som företagare är dock inte en homogen grupp utan har olika förutsättningar för att driva företag. Det är därför viktigt att du även funderar på hur det ser ut för olika grupper av kvinnor utifrån:

  • om företaget är en familjeverksamhet
  • verksamhet i stad eller landsbygd
  • vilken bransch de är verksamma i
  • företagsstorlek
  • skede i företagandet
  • utbildningsbakgrund
  • ålder
  • funktionsförmåga
  • etnicitet
  • hudfärg
  • språkfärdighet
  • religiös tillhörighet
  • könsöverskridande identitet

Kartläggning och analys

I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar kvinnors företagande i Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.

Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete med kvinnors företagande. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.

Ojämställda förhållanden hos befolkningen som påverkar kvinnors företagande:
  • De traditionella vägval som många kvinnor gör inom utbildning och arbetsliv leder generellt inte till företagande.
  • Kvinnor har sämre ekonomi än män vilket ger mindre utrymme för sparande till att starta företag.
  • Trygghetssystem och förmåner som föräldrapenning och ersättning för VAB är utformade för anställda, inte för företagare. Det kan innebära ökade hinder för kvinnor att starta företag då kvinnor tar ett större ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete, bland annat genom VAB och föräldraledighet.
  • Kvinnor startar oftare enskild firma än aktiebolag. Aktiebolagsformen ger generellt bättre förutsättningar för företag att växa, kunna ta ut vinst och skiljer företagets och företagsledarens ekonomi. Det kan ge en något lägre privatekonomisk risk.
  • Kvinnor får lägre andel av total offentlig och privat finansiering, även med hänsyn till att deras andel av företagandet är lägre.
  • Kvinnor som driver företag och de branscher som kvinnor ofta verkar inom upplevs och bedöms ofta som mindre entreprenöriella (mindre initiativkraftiga och uppfinningsrika).
  • Små och medelstora företag tilldelas kontrakt i offentliga upphandlingar i lägre grad. Det är en nackdel för småföretagande i allmänhet och särskilt för kvinnors företagande.
  • Inriktning på ett fåtal branscher i lokala och regionala näringslivsstrategier förstärker mansdominansen i företagandet.

Planera och utforma arbetet

Delmål

Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?

Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.

Förslag på insatser

Inom alla branscher får män mer offentlig finansiering än kvinnor, både sett till kronor och antal ansökningar.
  1. Genomför kompetenshöjande insatser till handläggare inom företagsfrämjande och företagsstödjande arbete med fokus på genus, jämställdhet och företagande.
  2. Genomför en översyn av hur ert stöd och resurser fördelas. Använd könsuppdelad statistik och frågorna:
    • Vem får del av vårt stöd? Se till både antal ärenden och beviljat stöd.
    • Vad går vårt stöd till?
    • Hur bedöms ansökningar?
    • Vid behov anpassa hur stöd och resurser fördelas.
  1. Inkludera frågor som belyser kön- och genusaspekter i ansökningsmallar i syfte att säkerställa er vetskap hur dessa frågor beaktas och för att främja att beviljade projekt ska ta hänsyn till kvinnors förutsättningar, villkor och behov.
  1. Utveckla mer anpassade utlysningar och kommunikation som syftar till att nå alla relevanta mottagare och att bidra till likvärdiga villkor.
  2. Inkludera kvinnodominerade branscher i utlysningar av företagsfrämjande stöd.
  1. Undersök om könsstereotypa bedömningar kan förekomma vid bedömningsmöten, intervju- och rådgivningssituationer eller liknande.
  2. Ta fram policys och rutiner som motverkar diskriminering och ojämställt bemötande.
  3. Genomför kompetenshöjande insatser till handläggare inom företagsfrämjande och företagsstödjande arbete.
  1. Inkludera en analys av jämställdhet och villkor utifrån kön i framtagandet av lokala och regionala näringslivstrategier. Att integrera och prioritera åtgärder som bidrar till att öka kvinnors företagande kan handla om att till exempel inkludera och prioritera andra eller nya teknologier, sektorer och samhällsutmaningar.
  1. Genomför en översyn av era upphandlingar exempelvis uppdelat på frågorna:
    • Vem vinner våra upphandlingar? Se till både antal upphandlingar och storleken på dem.
    • Hur bedöms ansökningar?
    • Finns det några hållbarhetsaspekter vi kan lägga in som krav i upphandlingen?
    • Kan vi utveckla vårt upphandlingsförfarande för att exempelvis underlätta för små företag att lämna anbud? Till exempel genom att inte ha för korta anbudstider, undvika stora och omfattande avtal och acceptera delbetalningar.
  1. Genomför insatser som stärker flickors och unga kvinnors intresse för företagande. Till exempel genom att informera om entreprenörskap inom utbildningsväsendet eller stötta entreprenörskap hos unga genom feriejobb.
  2. Stärk flickors och kvinnors intresse för företagande och identifikation med företagarrollen genom att lyfta fram förebilder och främja möjligheter till mentorskap och nätverk.
  3. Främja karriärval inom sektorer där kvinnor har en lägre närvaro för att bidra till jämställt företagande inom fler branscher. Det kan exempelvis handla om att främja flickors intresse för natur-vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik
  4. Se fler förslag på insatser i metodstödet för målet ”Könsfördelningen på pojk- och flickdominerade gymnasieprogram i Västra Götaland ska bli mer jämställd”.

Genomför och implementera

För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

  • Kunskapshöjande pass om ojämställdhetsproblemen för medarbetare som möter målgruppen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet.
  • Löpande uppföljning med kontinuerlig återkoppling till ledning om utvecklingen av arbetet för att undersöka om ni gör rätt saker.

Följ upp och utvärdera

När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.

Samverkan och andra resurser

Verksamhet som främjar kvinnors företagande kan vara olika saker. Det kan till exempel handla om att främja intresset för företagande, att erbjuda rådgivning, administrativ styrning som lättnader i krav och tillstånd, ekonomiska bidrag eller möjligheter att låna pengar. Några exempel på offentliga aktörer som är relevanta att samverka med, eller där det kan finnas mer information på området är:

  • Arbetsförmedlingen
  • Almi
  • Jordbruksverket
  • Industrifonden
  • Vinnova
  • Västra Götalandsregionen
  • Tillväxtverket
  • Länsstyrelsen