Logga Länsstyrelsen Västra Götaland

Pojkar ska uppnå goda skolresultat oavsett socioekonomisk bakgrund eller migrationsbakgrund

Stöd i att kartlägga och analysera

För att arbetet ska bli lyckat behövs en kartläggning och analys av nuläget. På den här sidan finns stöd i att kartlägga och analysera:

  • könsskillnader i skolresultat
  • organisationens förutsättningar
  • samverkanspartners och intressenter

Pojkar presterar sämre i skolan än flickor

Det är vanligare att pojkar når i lägre utsträckning än flickor kunskapskraven i alla ämnen i grundskolan och gymnasieskolan. Det är även färre pojkar som når gymnasiebehörighet och som fullföljer en gymnasieutbildning. Skolresultat påverkar bland annat möjligheten till arbete, ekonomi, hälsa och relationer.

Pojkars och flickors skolresultat påverkas av mer än bara kön. Familjeförhållanden, boendeförhållanden och uppväxtområdet har stor betydelse. Skolmiljön spelar också roll. På skolor där mobbning förekommer i högre utsträckning är PISA-resultat sämre än på skolor med lägre förekomst av mobbning. Vissa grupper av unga utsätts för mobbing i högre grad än andra. Normer och ideal kring maskulinitet, sexualitet och funktionsförmåga i skolan bidrar till otrygghet. Det är vanligare att pojkar utsätts för hot eller våld i skolan än flickor även om flickor utsätts för sexuella trakasserier i högre grad än pojkar.

Förebyggande och främjande arbete för att förbättra pojkars skolresultat kan göras i skolor i länet. Det kan handla om att säkerställa jämställdhetsperspektiv i skolans systematiska kvalitetsarbete, aktivt arbeta förebyggande med trygghets- och värdegrundsarbete samt att erbjuda riktad läxhjälp. Men eftersom orsakssambandet är komplexa finns det även andra aktörer som kan bidra i arbetet. Det kan till exempel vara genom att arbeta mot trångboddhet för att förbättra studiemiljöer utanför skolan eller genom föräldraskapsstödjande insatser för att motverka anti-pluggkultur.

Ta hänsyn till befintliga strukturer och processer

Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet startar är det bra att känna till om det finns några specifika strukturer och processer kopplat till sakfrågan eller verksamheten som ni behöver ta hänsyn till. Exempel på dessa som rör skolresultat är:

Integrera i ordinarie system

Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera jämställdhet i er organisations ordinarie verksamhet. Arbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver jämställdhetsarbetet vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.

Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. I stödet är det fritt fram att göra urval, anpassa och genomföra de delar i ert utvecklingsarbete ni anser mest prioriterade och realistiska.

Du kan använda metodstödet för att arbeta både i organisationen som helhet och i en avgränsad verksamhet inom organisationen. 

I metodstödet hänvisar texten ofta till ordet ”organisation”. Du kan byta ut ordet ”organisation” till ordet ”verksamhet” i de fall du använder metodstödet i en avgränsad verksamhet inom en organisation.

Kartlägg ojämställdhetsproblem lokalt

Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram i strategin. Undersök sedan vilka ojämställdhetsproblem i befolkningen som är relevanta för er organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Ta vara på erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete, kompetens som finns i organisationen och använd er av kunskap om ojämställdhetsproblem som är kända sedan tidigare.

Ge exempel på problemområden på befolkningsnivå:

  • Föräldrar med kort utbildning kan ofta inte ge samma studiestöd som föräldrar med längre utbildning.
  • Trångboddhet gör skolarbete hemma svårare för barnen.
  • Elever som har invandrat efter skoltartsåldern, sju år, har ofta större svårigheter att lyckas i skolan.
  • Anti-pluggkultur är vanligare bland pojkar än flickor.
  • Barn, framför allt flickor, utsätts för hedersnormer vilket kan innebära bland annat skolfrånvaro, psykisk ohälsa och utsatthet för våld. Pojkar kan även tvingas kontrollera sina systrar, vilket påverkar möjligheten till att fokusera på studier.
  • Pojkar utsätts för våld i högre utsträckning än flickor i skolmiljön. Flickor utsätts däremot i högre utsträckning för sexuella trakasserier och sexuellt våld än pojkar. Utsatthet för våld påverkar bland annat möjligheten till trygghet och fokus i skolan.
  • Elever med olika bakgrund möts mer sällan i skolan idag. Skolans socioekonomiska elevsammansättning påverkar elevers betyg.
  • Det finns starka normer kring vad pojkar och flickor bör göra efter avslutad skolgång, vilket varierar beroende på om det gäller större städer eller landsbygdskommuner.

 

Ge exempel på verksamhetsutmaningar:

  • Det förekommer en hög grad av mobbing i skolmiljön. Skolmiljön har betydelse för elevers förutsättningar till goda skolresultat. På skolor där mobbning förekommer i högre utsträckning är PISA-resultat sämre än på skolor med lägre förekomst av mobbning. Vissa grupper av unga utsätts för mobbing i högre grad än andra unga.
  • Ordinarie undervisning kan inte i tillräckligt hög utsträckning ge förutsättningar för att elevgrupper med svårigheter ska tillägna sig kunskapen som krävs.
  • Det saknas ett aktivt och medvetet värdegrundsarbete för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet.
  • Det saknas ett arbete där resultatskillnader mellan klasser synliggörs och undersöks med systematik. Det beror ofta på att det kan uppfattas som känsligt.
  • Insatser är reaktiva i stället för förebyggande.
  • Rektorer gör i regel mindre eller inte någon skillnad på hur behöriga- kontra obehöriga lärare arbetar.

Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.

Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar. Saknas könsuppdelad statistik i organisationen kan ni använda dessa förslag på nyckeltal:

 

Befolkningsnivå

  • Jämföraren – Kolada
    I Koladas verktyg jämföraren hittar du många olika nyckeltal på kommunnivå som rör:
    • Behörighet och examen
    • Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning (%)
    • Nyinvandrade och elever med okänd bakgrund (%)
    • Elevers egen uppfattning om skolan
  • CAN-drogvaneundersökningen – Västra Götalandsregionen
    Rullar du ner på sidan och klickar på länken ”skola och kompisar” hittar du statistik på kommunnivå om:
    • Skoltrivsel
    • Skolk
    • Mobbning
    • Trygghet på väg till och från skolan

Verksamhetsnivå

Det är också viktigt att tänka på hur ni kan involvera målgruppen. Här är tips på hur ni kan göra:

  • Använd etablerade kanaler för delaktighet genom samråd, ungdomsfullmäktige och elevråd.
  • För dialog med civilsamhälle som möter eller engagerar målgruppen, till exempel idrottsföreningar.
  • Ställ frågor till personal som jobbar med målgruppen genom medarbetarunderökningar på skolor eller fritidsgårdar.
  • Ställ frågor till målgruppen genom enkäter, till exempel ungdomsenkäten LUPP.

När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av i det arbetet. En av metoderna är ”Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.

Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.

Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan. Det brukar vara lättare att få en grupp att avsätta tid och resurser för att lösa ett problem om problemet är tydligt från början. Kommunicera tydligt att en förändring av pojkars skolresultat är målet, och att ni tillsammans ska arbeta med att motverka orsakerna.

 

Använd dessa frågor som stöd i analysen.

  • Vad ska vår organisation erbjuda målgruppen? Vem är organisationens verksamhet till för?
  • Vem tar del av vår information och våra insatser/verksamhet idag och vem gör inte det? Utgå från kön men också gärna födelseregion och funktionsnedsättning.
  • Vad har vi för utfall för pojkars skolresultat av nuvarande verksamheten? Finns det skillnader mellan olika grupper av pojkar/flickor/hbtqi+ personer? Kan det innebära att verksamheten behöver förändras eller ny verksamhet startas upp?
  • Finns det särskilda behov hos vissa grupper i målgruppen som behöver uppmärksammas och tas om hand? Exempelvis pojkar med funktionsnedsättning, pojkar med utländsk bakgrund, pojkar från nationella minoriteter, pojkar i riskzonen för kriminalitet eller andra grupper?
  • Vad finns det för normer och kultur i verksamheterna som ska stödja pojkar i skolan? Kan det förekomma diskriminering, fördomsfullt bemötande eller stereotypa bedömningar?
  • Vad blir det för konsekvenser för målgruppen om er verksamhet utförs på det sätt som den görs nu?
  • Är konsekvenserna av att pojkar presterar sämre i skolan ett problem? Varför? Det kan till exempel vara kopplat till en avvikande trend eller politiska mål som inte uppnås. Det kan också handla om rättigheter som inte tillgodoses eller resultat som är sämre jämfört med andra liknande aktörer.
  • Vilka orsaker har problemen? Försök tänka strukturellt i relation till er verksamhet och inte kring individnivå.
  • Innebär det att verksamheten behöver förändras? Vilka problem har ni möjlighet att påverka?

Nu har ni hittat några utmaningar för er organisation. Innan ni prioriterar vilka utmaningar som är aktuella bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under fliken ”stöd i systematiskt utvecklingsarbete”.

Flera aktörers verksamhet bidrar till goda skolresultat men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. Några viktiga aktörer och potentiella samverkanspartners är förskolor och skolor, fritidsgårdar, föräldracentraler, elevhälsan, socialtjänsten, utbildningsnämnden och bibliotek. Det kan även finnas relevanta befintliga forum så som SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid).

För att komma åt problematiken med pojkars skolresultat kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt. Använd följande frågor för att undersöka ifall det är relevant för er att samverka:

  • Genomför ni eller andra insatser riktade till pojkar som går att utveckla eller bygga på?
  • Vilka verksamheter samverkar ni med idag, internt och externt?
  • Finns det andra interna och externa verksamheter som möter pojkar i skolålder?
    • Överlappar verksamheternas insatser och uppdrag med varandra?
    • Har era verksamheter liknande mål?
    • Finns det forum där ni möts för samverkan i dagsläget?
  • Finns det andra aktörer i länet som är ansluta till samma mål?
  • Finns det andra aktörer som kan vara en resurs i arbetet för er organisation? Exempelvis som ger utbildning inom området eller där ni kan söka medel? Skolverket, specialpedagogiska myndigheten och myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkreta som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn kring vad ojämställdhetsproblemet är.

Mall för prioritering

För att prioritera bland jämställdhetsproblem som ni har identifierat kan ni utgå ifrån följande:

  • möjlighet att påverka problemet
  • goda organisatoriska förutsättningar
  • möjlighet till störst positivt utfall för målgruppen
  • hur många problem ni har resurser att arbeta mot
  • akuta problem.

Stöd i att planera och utforma arbetet

Nu har ni definierat vilket/vilka problem som er organisation vill arbeta mot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. På den här sidan finns stöd i att:

  • välja insatser utifrån problemområde och relevans för organisationen
  • ta fram lokala mål
  • utforma en plan för ert utvecklingsarbete.

Välj insats för problemområde

Föräldrar med kort utbildning har ofta inte möjlighet att ge samma studiestöd som föräldrar med längre utbildning.

Förslag på lokalt mål

Pojkar i kommun X/skola X erbjuds studiestöd utanför skolan.

Föräldrar i kommun X har möjlighet att vara delaktiga i sina söners skolgång.

Förslag på insatser

  1. Läxhjälp.
  2. Extra studietid genom lovskola.
  3. Specialpedagoger och resurspersonal som ger individuellt stöd till elever med särskilda behov.
  4. Föräldraskapsstöd, exempelvis kurser där föräldrar får verktyg för att stödja sitt söners skolgång.
  5. Tillgängliggöra information från skolan på föräldramöten, utvecklingssamtal och i informationsutskick genom exempelvis att använda flera språk eller brobyggare/kulturtolkar.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatserna

  • Länets kommuner
  • Förskolor och skolor
  • Civilsamhällesorganisationer
  • Trossamfund
  • Fritidsgårdar
  • Bostadsbolag
  • Föräldracentraler
  • Bibliotek
  • Skolverket (statsbidrag)

Förslag på lokalt mål

Pojkar i kommun X/skola X erbjuds en avsedd plats för läxarbete.

Förslag på insatser

  1. Läxhjälp
  2. Extra studietid genom lovskola
  3. Bibliotek och fritidsgårdar skapar avsedda studiehörnor.
  4. Föräldraskapsstöd, exempelvis kurser där föräldrar får verktyg för att stödja sina söners skolgång.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatsen

  • Länets kommuner
  • Skolor
    Civilsamhällesorganisationer
  • Trossamfund
  • Fritidsgårdar
  • Bostadsbolag
  • Föräldracentraler
    Skolverket (statsbidrag), Bibliotek

Förslag på lokalt mål

Kommun X/Skola X erbjuder riktat stöd som ger pojkar möjlighet att uppnå goda skolresultat oavsett migrationsbakgrund.

Förslag på insatser

  1. Erbjud modersmålsstöd för att stärka kognitiv utveckling.
  2. Individanpassad skolstart med förberedelseklasser där elever kan få extra stöd innan de gradvis integreras i ordinarie undervisning.
  3. Anställ stödlärare och pedagoger specialiserade på nyanlända elevers behov.
  4. Anställ elevassistenter som talar elevernas modersmål och kan hjälpa till att överbrygga språkbarriärer.
  5. Individanpassade läroplaner som tar hänsyn till elevernas tidigare utbildningserfarenheter och behov.
  6. Flexibel skolgång genom att eleverna har möjlighet att läsa upp ämnen i en annan takt för att ge utrymme för språkinlärning.
  7. Läxhjälp och studieverkstäder.
  8. Tillgängliggöra information från skolan på föräldramöten, utvecklingssamtal och informationsutskick genom exempelvis att använda flera språk eller brobyggare/kulturtolkar.
  9. Möjliggör deltagande i kultur- och idrottsföreningar för att pojkar ska skapa sociala nätverk och öva svenska.
  10. Utbilda lärare och annan skolpersonal i strategier för att undervisa nyanlända elever.
  11. Utbilda lärare och annan skolpersonal, särskilt elevhälsan, om hur de kan identifiera och hantera traumarelaterade svårigheter hos elever som flytt från svåra omständigheter.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatsen

  • Länets kommuner
  • Förskolor och skolor
  • Civilsamhällesorganisationer
  • Trossamfund
  • Fritidsgårdar
  • Bostadsbolag
  • Föräldracentraler
  • Skolverket (statsbidrag)
  • Bibliotek

Förslag på lokalt mål

Barn i kommun X växer upp i frihet från hedersrelaterat våld och förtryck.

Förslag på insatser

Se förslag på insatser i det regionala målet ”hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra i Västra Götaland”.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser.

Se förslag på aktörer i det regionala målet ”hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra i Västra Götaland”.

Förslag på  lokalt mål

Skolor i kommun X har en blandad socioekonomisk sammansättning.

Förslag på insatser

  1. Samverkan över kommungränser. Samarbeta genom gemensamma resurser.
  2. Särskild resursfördelning till skolor i socioekonomiskt utsatta områden för att attrahera skickliga lärare, erbjuda mindre klasser och förbättra skolmiljön.
  3. Skolbussprogram för att erbjuda transportlösningar som gör det möjligt för elever från olika bostadsområden att gå i skolor med blandade elevsammansättningar.
  4. Reseersättning till familjer som väljer skolor utanför sina bostadsområden för att öka möjligheten till integration.
  5. Information till vårdnadshavare så att de har tydlig information om möjligheterna gällande skolval.
  6. Samarbetsprojekt mellan skolor genom gemensamma aktiviteter och projekt för att främja möten mellan elever.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • Förskolor och skolor
  • Civilsamhällesorganisationer
  • Fritidsgårdar
  • Föräldracentraler

Förslag på lokalt mål

Pojkar i kommun X/skola X är motiverade till att uppnå goda skolresultat.

Förslag på insatser

  1. Koppla pojkar till mentorer från universitet eller näringslivet som kan fungera som positiva förebilder och som utmanar traditionella könsnormer.
  2. Jobba med inre och yttre motivation.
    • Tydliggör samband mellan skoluppgifter och världen utanför (inre motivation).
    • Belöna studieresultat och inför incitament som lyfter fram elevers ansträngningar. Det gäller även små framgångar. (yttre motivation)
  3. Normkritisk undervisning för både elever och lärare om hur könsnormer påverkar beteenden och förväntningar kopplat till skolarbete.
  4. Integrera pojkars fritidsintressen i lärandet.
  5. Föräldraskapsstödjande insatser med information om vikten av att utmana könsnormer och stödja pojkars engagemang i skolan.
  6. Föräldraskapsstöjande insatser där föräldrar får verktyg att prata med sina barn om framtidsmål och vikten av utbildning.
  7. Variation i undervisningsmetoder.
  8. Minska stress från bedömningar genom att använda varierade bedömningsformer som inte bara mäter provresultat utan även process och samarbete.
  9. Studie- och yrkesvägledning fritt från könsnormer. Kompetenshöj relevant personal om könsnormer.
  10. Involvera manliga ledare från fritidsaktiviteter som kan uppmuntra till positiva attityder till skolan.
  11. Involvera pojkar i att hitta sätt att göra skolan mer meningsfull och motiverande för dem.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • Förskolor och skolor
  • Civilsamhällesorganisationer
  • Fritidsgårdar
  • Föräldracentraler
  • Bibliotek
  • Studie- och yrkesvägledare
  • Näringslivet

Förslag på lokalt mål

I kommun x/skola x känner sig elever trygga i skolmiljön och det förekommer inte mobbing.

Förslag på insatser

  1. Kunskapshöja lärare och elever om värdegrund och trygghetsarbete.
  2. Identifiera riskområden i skolan där mobbing förekommer och arbeta med den fysiska utformningen av skolmiljön för att förebygga otrygghet.
  3. Öka vuxennärvaro och ha personal synliga under raster, i korridorer och på skolgården.
  4. Utbilda elever regelbundet om mobbing, dess konsekvenser, hur elever kan agera som aktiva åskådare och hur de kan få hjälp av vuxna.
  5. Utbilda skolpersonal i att identifiera tidiga tecken på mobbning, både i skolan och digitalt, samt i att hantera mobbning.
  6. Informera föräldrar om hur de kan känna igen tecken på mobbning, både i skolan och digitalt, och hur de kan stödja sina barn.
  7. Stärk relationer mellan elever genom samarbeten i undervisning och mentorprogram mellan äldre och yngre elever.
  8. Arbeta för snabb och konsekvent hantering av mobbning i skolor genom tydliga rutiner, policy och möjligheter till rapportering.
  9. Stärk elevers sociala och emotionella kompetenser genom empatiträning, konflikthantering och övningar för att stärka självkänsla.
  10. Arbeta med elevernas förståelse för olikheter och vikten av att respektera varandra.
  11. Regelbunden kartläggning av mobbningen i skolan och dess karaktär.
  12. Uppföljningssamtal med offer och förövare efter mobbningssituationer.
  13. Samarbeta med föreningar, fritidsgårdar och andra lokala aktörer för att skapa en trygg miljö även utanför skolan.
  14. Öka elevers digitala kompetens i ansvarsfull användning av sociala medier och internet.
  15. Inför regelbundna klassråd eller elevråd för att diskutera sociala frågor och samla in idéer för att förebygga problem.
  16. Samverka med andra aktörer för att stärka ett bredare förebyggande arbete. Till exempel socialtjänst, polisen eller brottsförebyggande råd.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • Förskolor och skolor
  • Elevhälsan
  • Civilsamhällesorganisationer
  • Fritidsgårdar
  • Föräldracentraler

Förslag på lokalt mål

Pojkar i kommun x som inte når kunskapsmålen erbjuds extra anpassningar eller särskilt stöd i undervisningen.

Förslag på insatser

  1. Differentierad undervisning genom att erbjuda olika nivåer av uppgifter och undervisningsmaterial.
  2. Mindre undervisningsgrupper för att möjliggöra mer individanpassad hjälp.
  3. Använd olika metoder, som visuella, auditiva och praktiska övningar för att möta olika lärostilar.
  4. Specialpedagogiskt stöd i klassrummet för att stötta lärare och elever.
  5. Tilldela elevassistenter till elever som behöver extra stöd för att förstå och bearbeta undervisningen.
  6. Säkerställ tillgång till anpassade läromedel och tekniska hjälpmedel, så som tal-till-text.
  7. Skapa individuella utvecklingsplaner.
  8. Följ regelbundet upp elevernas framsteg och justera stödinsatserna efter behov.
  9. Kompetenshöj lärare och skolpersonal i att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
  10. Ge elever möjlighet att ta del av inspelade lektioner för att kunna repetera i egen takt.
  11. Skapa tydliga rutiner och struktur i klassrummet för att minska stress.
  12. Föräldraskapsstöd, exempelvis kurser där föräldrar får verktyg för att stödja sitt barns skolgång.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • Förskolor och skolor
  • Elevhälsan
  • Föräldracentraler

Förslag på lokalt mål

I kommun x följer huvudmän systematiskt upp resultatskillnader mellan klasser.

Förslag på insatser

  1. Kompetenshöjande insatser i att samla in, analysera och tolka resultatdata mellan klasser på ett systematiskt sätt.
  2. Skolledningen och lärare har rutin för regelbundna möten där skillnader mellan klasser diskuteras och granskas.
  3. Avsätt schemalagd tid för rektorer och arbetslag att arbeta med analys och åtgärder.
  4. Involvera elever i diskussioner om vad som fungerar bra och vad som kan förbättras i undervisningen.
  5. Analysera skillnader i undervisningsmetoder mellan klasser.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Huvudmän

Förslag på lokalt mål

Kommun x har god kvalité på undervisningen och en hög andel behöriga lärare.

Förslag på insatser

  1. Skapa tydliga karriärmöjligheter för behöriga lärare, exempelvis specialisttjänster eller pedagogiska ledarroller.
  2. Kartlägg hur obehöriga lärare och behöriga lärare påverkar kvalitén på undervisningen.
  3. Koppla obehöriga lärare till mentorer som är behöriga för att höja undervisningskvalitén.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • Rektorer

När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattning som besvarar frågorna:

  • hur valda insatser är relevanta för målgruppen
  • hur valda insatser tillgodoser identifierade behov
  • hur valda insatser kan rymmas inom ordinarie strukturer och samverkansformer eller om nya strukturer behöver skapas
  • vilka resurser ni planerar att använda för att genomföra dem.

Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.

Stöd i att genomföra och implementera arbetet

När ni kommit fram till ert utvecklingsområde/n är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning:

Mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan

När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet.

Förbered och kommunicera era insatser

Beroende på typ av insats kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material, till exempel

  • foldrar om vilket typ av extrastöd som går att få
  • informationsblad om antipluggkultur
  • utbildningsunderlag om jämställdhets- och värdegrundsarbete.

Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Använd följande frågor för att ta reda på om och sådant fall vad ni behöver kommunicera:

  • Kan det öka möjligheten att nå målen med insatsen? Exempelvis genom att kommunicera vilka möjligheter som öppnas upp genom att uppnå goda skolresultat.
  • Kommer målgruppen påverkas på något sätt som de bör känna till? Exempelvis genom hur planerade insatser kommer förändra barnens vardag.
  • Finns det svårigheter med att nå målgruppen? Finns det till exempel språksvårigheter eller starka normer, bland barn och föräldrar, kring vad pojkar bör göra?
  • Kommer intressenter/andra verksamheter/invånare påverkas på ett sätt som de bör känna till? Exempelvis genom att i skolor prata om vad våld är och vilket stöd som finns kan förståelsen för ens egen utsatthet bli bättre och hur det går att få hjälp. Då kan fler ärenden inkomma till socialtjänsten.
  • Kan det finnas eller uppstå något motstånd till insatsen? Starka normer om att pojkar ändå inte behöver goda skolresultat eftersom de ska arbeta direkt och inte studera vidare.
  • Finns det något ni kan kommunicera för att öka förståelsen för insatsen?

Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan innebära att olika kanaler eller metoder behöver användas. Exempelvis genom föräldracentraler eller att använda sig av kulturtolkar/brobyggare.

Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel:

  • översätt informationen till relevanta språk (baserat på målgruppen)
  • texta filmer/klipp i sociala medier
  • använd formatering en skärmläsare kan behandla
  • syntolka bilder

skriv på lättläst svenska. Undvik fackspråk och långa meningar.

Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementeringen:

  • Rektorer och andra lokala skolledare fattar ett formellt beslut om implementering
  • Handledning för skolans arbetslag för ökad kompetens, samsyn och motivation
  • Tät uppföljning av rektor och huvudman genom att uppmärksamma varje gång det nya arbetssättet används.

Under genomförande- och implementeringsfasen är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera och eventuellt justera pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.

  • Är målsättningarna fortfarande relevanta?
  • Genomför vi och våra eventuella samverkanspartners det vi planerat för att nå målsättningarna?
  • Involverar vi målgruppen under genomförandet där det är motiverat och möjligt?
  • Behöver vi ändra på något i genomförandet?
  • Håller vi tidplanen?
  • Får vi det stöd från ledningen som krävs?

Om justeringar ska göras bör de vara mindre omfattande och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.

Stöd i att följa upp

Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat, när tidsplanen har löpt ut eller ni nått era mål, för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt.

Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter.

Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som användes i kartläggningen. Ni kan också utgå från de förslag som presenteras i Länsstyrelsens tabell med lokala mål, insatser och uppföljning.

Uppföljningen kan bestå av följande delar.

Undersök påverkan på ojämställdhetsproblemet:

  • Kan ni se någon positiv eller negativ förändring? Skiljer det sig mellan olika grupper av barn?
  • Några oväntade resultat?
  • Kan ni bedöma om insatsen var relevant?

Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat:

  • Har alla parter uppfyllt sina åtaganden?
  • Vad fungerade bra?
  • Vad fungerade mindre bra?

Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat internt:

  • Saknades några förberedelser? Exempelvis förankring, kommunikation eller tillräckligt mandat.

Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:

  • Helhetsbedömning kopplat till målen för utvecklingsarbetet.
  • Framgångsfaktorer till varför målen uppnåddes, respektive orsaker till att målen inte uppnåddes.
  • Målgruppens uppfattning om utvecklingsarbetet.
  • Rekommendationer om fortsatt arbete.

Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten:

  • Vad behöver ledningen veta för att kunna följa de mål ni satt upp för arbetet?
  • Vad behöver ledningen för underlag för att kunna besluta om fortsatt utveckling av organisationens jämställdhetsarbete? 
  • Vad behöver varje verksamhet inom organisationen veta för att kunna utveckla just deras del av kärnverksamheten så att den bidrar till ökad jämställdhet?

Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter:

  • Vad behöver målgruppen veta för att känna sig delaktiga i utvecklingsarbetet?
  • Vad behöver intressenter veta?

Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete, vilket handlar om att följa upp arbetet i skolan. Förslaget på uppföljningen av utvecklingsarbetet kan med fördel synkas med det systematiska kvalitetsarbetet. Du kan läsa mer om det systematiska kvalitetsarbetet här Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det – Skolverket.

Länsstyrelsen har tagit fram en tabell med förslag på lokala mål, insatser och uppföljning.

I uppföljningen är det viktigt att undersöka svaren och statistiken uppdelat på kön.

Lista med förslag på lokala mål, insatser och uppföljning

Föräldrar i kommun X har möjlighet att vara delaktiga i sina söners skolgång.

Insatser

  1. Läxhjälp.
  2. Extra studietid genom lovskola.
  3. Specialpedagoger och resurspersonal som ger individuellt stöd till elever med särskilda behov.
  4. Föräldraskapsstöd, exempelvis kurser där föräldrar får verktyg för att stödja sitt barns skolgång.
  5. Tillgängliggöra information från skolan, till exempel på föräldramöten och utvecklingssamtal genom exempelvis att använda flera språk eller brobyggare/kulturtolkar.

Förslag på uppföljning

  1. Hur många pojkar och flickor tar del av läxhjälpen/extra studietiden?
  2. Vilket stöd får pojkar och flickor med särskilda behov? Saknas något typ av stöd?
  3. Hur många föräldrar tar del av föräldraskapsstödet? Finns det några grupper av föräldrar som inte tar del av stödet?
  4. Föräldrars upplevelse av möjligheten att vara delaktig i sina barns skolgång. Finns det någon skillnad mellan olika grupper av föräldrar?
  5. Pojkars och flickors upplevelse av stöd i skolarbete hemma.
  6. Förändringar i pojkars och flickors skolresultat.

Insatser

  1. Läxhjälp.
  2. Extra studietid genom lovskola.
  3. Exempelvis bibliotek, fritidsgårdar skapar avsedda studiehörnor.
  4. Föräldraskapsstöd, exempelvis kurser där föräldrar får verktyg för att stödja sitt barns skolgång.

Förslag på uppföljning

  1. Hur många pojkar och flickor tar del av läxhjälpen/extra studietiden?
  2. Hur många pojkar och flickor använder sig av avsedda studieplatser utanför skolan? Hur upplever pojkar och flickor platserna?
  3. Pojkars och flickors upplevelse av stöd i skolarbete hemma.
  4. Hur många föräldrar tar del av föräldraskapsstödet? Finns det några grupper av föräldrar som inte tar del av stödet?
  5. Föräldrars upplevelse av möjligheten att vara delaktig i sina barns skolgång. Finns det någon skillnad mellan olika grupper av föräldrar?
  6. Förändringar i pojkars och flickors skolresultat.

Insatser

  1. Erbjud extra språkstöd i svenska för barn med annat modersmål än svenska.
  2. Erbjud modersmålsstöd för att stärka kognitiv utveckling.
  3. Individanpassad skolstart med förberedelseklasser där elever kan få extra stöd innan de gradvis integreras i ordinarie undervisning.
  4. Anställ stödlärare och pedagoger specialiserade på nyanlända elever behov.
  5. Anställ elevassistenter som talar elevernas modersmål och kan hjälpa till att överbrygga språkbarriärer.
  6. Individanpassade läroplaner som tar hänsyn till elevernas tidigare utbildningserfarenheter och behov.
  7. Flexibel skolgång genom att eleverna har möjlighet att läsa upp ämnen i en annan takt för att minska pressen och ge utrymme för språkinlärning.
  8. Läxhjälp och studieverkstäder.
  9. Tillgängliggöra information från skolan, till exempel på föräldramöten och utvecklingssamtal genom exempelvis att använda flera språk eller brobyggare/kulturtolkar.
  10. Möjliggör deltagande i kultur- och idrottsföreningar för att skapa sociala nätverk och öva svenska.
  11. Utbilda lärare och annan skolpersonal i strategier för att undervisa nyanlända elever
  12. Utbilda lärare och annan skolpersonal om hur de kan identifiera och hantera traumarelaterade svårigheter hos elever som flytt från svåra omständigheter.

Förslag på uppföljning

I denna uppföljning är det extra viktigt att både undersöka könsskillnader och skillnader kopplat till migrationsbakgrund.

  1. Förändringar i pojkars och flickors skolresultat.
  2. Pojkars och flickors upplevelse av extra stödet (exempelvis språkstöd eller stödlärare). Hur fungerar det? Saknas något?
  3. Skolpersonalens upplevelse av extra stödet (exempelvis språkstöd eller stödlärare). Hur fungerar det? Saknas något?
  4. Hur upplever pojkar och flickor sociala relationer i skolan?
  5. Hur många pojkar och flickor tar del av läxhjälpen/ studieverkstäderna? Vad är deras upplevelse? 
  6. Föräldrars upplevelse av möjligheten att vara delaktig i sina barns skolgång.
  7. Ökning/minskning av pojkar och flickor som tar del av traumarelaterat stöd?

Insatser

  1. Samverkan över kommungränser. Samarbeta genom gemensamma resurser.
  2. Särskild resursfördelning till skolor i socioekonomiskt utsatta områden för att attrahera skickliga lärare, erbjuda mindre klasser och förbättra skolmiljön.
  3. Skolbussprogram för att erbjuda transportlösningar som gör det möjligt för elever från olika bostadsområden att delta i skolor med blandade elevsammansättningar.
  4. Reseersättning till familjer som väljer skolor utanför sina bostadsområden för att öka möjligheten till integration.
  5. Information till vårdnadshavare så att de har tydlig information om sina valmöjligheter.
  6. Samarbetsprojekt mellan skolor genom gemensamma aktiviteter och projekt för att främja möten mellan elever.

Förslag på uppföljning

  1. Hur har samverkan fungerat? Har alla gjort det som var överenskommet?
  2. Om resurser omfördelats, kan ni se några effekter? Både i skolor som fått ökade resurser och skolor/annan verksamhet som fått mindre resurser
  3. I vilken utsträckning används skolbussprogrammet? Hur upplever pojkar och flickor det? Hur ser elevsammansättningen ut i skolorna efter insatsen?
  4. Hur upplever familjerna reseersättningen? Har den varit tillräcklig? Hur ser elevsammansättningen ut i skolorna efter insatsen?
  5. Hur är kunskapen bland vårdnadshavare om valmöjligheterna kring skolval? Ser det olika ut i olika grupper?
  6. Hur upplever pojkar och flickor samarbetsprojekten? Har aktiviteterna fungerat bra?

Insatser

Se förslag på insatser i det regionala målet ”hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra i Västra Götaland”.

Förslag på uppföljning

Se förslag på uppföljning i det regionala målet ”hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra i Västra Götaland”.

Insatser

  1. Koppla pojkar till mentorer från universitet eller näringslivet som kan fungera som positiva förebilder och som utmanar traditionella könsnormer.
  2. Belöna studieresultat och inför incitament som lyfter fram elevers ansträngningar. Det gäller även små framgångar.
  3. Normkritisk undervisning för både elever och lärare om hur könsnormer påverkar beteenden och förväntningar kopplat till skolarbete.
  4. Engagera fritidsintressen där pojkars intressen integreras i lärandet.
  5. Föräldraskapsstödjande insatser med information om vikten av att utmana könsnormer och stödja pojkars engagemang i skolan.
  6. Föräldraskapsstöjande insatser där föräldrar får verktyg att prata med sina barn om framtidsmål och vikten av utbildning.
  7. Variation i undervisningsmetoder.
  8. Minska stress från bedömningar genom att använda varierade bedömningsformer som inte bara mäter provresultat, utan även process och samarbete.
  9. Studie- och yrkesvägledning fritt från könsnormer. Kompetenshöj relevant personal om könsnormer.
  10. Involvera manliga ledare från fritidsaktiviteter som kan uppmuntra till positiva attityder till skolan.
  11. Involvera pojkar i att hitta sätt att göra skolan mer meningsfull och motiverande för dem.

Förslag på uppföljning

  1. Förändringar i pojkars och flickors skolresultat.
  2. Förändringar i pojkar och motivation till studier. Har det gjort integrerandet av fritidsintressen i lärandet påverkat? Förändringar i pojkars framtidstro.
  3. Pojkars och flickors kunskap och uppfattningar om könsnormer kopplat till skola och arbete samt normkritik.
  4. Skolpersonals kunskap och uppfattningar om könsnormer kopplat till skola och arbete samt och normkritik.
  5. Föräldrars kunskap och uppfattningar om könsnormer kopplat till skola och arbete samt och normkritik.
  6. Föräldrars upplevelse av möjligheten att vara delaktig i sina barns skolgång och framtidsmål.
  7. Pojkars och flickors upplevelser kopplat till betyg och bedömningar. Hur många känner stress i relation till skolresultat?
  8. Hur upplever pojkar och flickor de olika undervisningsmetoderna? Fungerar någon bättre eller sämre?
  9. Studie- och yrkesvägledares kunskap om könsnormer och dess påverkan på arbete. Hur upplever pojkar studie- och yrkesvägledningen?
  10. Har manliga ledare i fritidsaktiviteter pratat om skola och framtid? Hur har de samtalen varit? Upplever pojkar som deltar i fritidsaktiviteterna någon förändring i attityder till skolan?
  11. Upplever pojkarna att deras förslag för att göra skolan mer meningsfull och motiverande har använts? Har det lett till någon förändring i attityder till skolarbete?

Insatser

  1. Kunskapshöja lärare och elever om värdegrund och trygghetsarbete.
  2. Identifiera riskområden i skolan där mobbing förekommer och arbeta med den fysiska utformningen av skolmiljön för att förebygga otrygghet.
  3. Öka vuxennärvaro och ha personal synliga under raster, i korridorer och på skolgården.
  4. Utbilda elever regelbundet om mobbing, dess konsekvenser, hur elever kan agera som aktiva åskådare och hur de kan få hjälp av vuxna.
  5. Utbilda skolpersonal i att identifiera tidiga tecken på mobbning, både i skolan och digitalt, samt i att hantera mobbning.
  6. Informera föräldrar om hur de kan känna igen tecken på mobbning, både i skolan och digitalt, och hur de kan stödja sina barn.
  7. Stärk relationer mellan elever genom samarbeten i undervisning och mentorprogram mellan äldre och yngre elever.
  8. Arbeta för snabb och konsekvent hantering av mobbning i skolor genom tydliga rutiner, policy och möjligheter till rapportering.
  9. Stärk elevers sociala och emotionella kompetenser genom empatiträning, konflikthantering och övningar för att stärka självkänsla.
  10. Arbeta med elevernas förståelse för olikheter och vikten av att respektera varandra.
  11. Regelbunden kartläggning av mobbningen i skolan och dess karaktär.
  12. Uppföljningssamtal med offer och förövare efter mobbningssituationer.
  13. Samarbeta med föreningar, fritidsgårdar och andra lokala aktörer för att skapa en trygg miljö även utanför skolan.
  14. Öka elevers digitala kompetens i ansvarsfull användning av sociala medier och internet.
  15. Inför regelbundna klassråd eller elevråd för att diskutera sociala frågor och samla in idéer för att förebygga problem.
  16. Samverka med andra aktörer för att stärka ett bredare förebyggande arbete. Till exempel socialtjänst, polisen eller brottsförebyggande råd

Förslag på uppföljning

  1. Pojkars och flickors kunskap och uppfattningar om värdegrund och trygghetsarbetet på skolan.
  2. Har skolpersonal kännedom om förebyggande arbete och policyer som rör antimobbning, värdegrund och otrygghet? Följs rutiner vid incidenter?
  3. Trygghetsmätningar i skolan. Finns det några skillnader mellan olika grupper av elever? Olika typer av otrygghet? Hur har tryggheten förändrats i de identifierade riskområdena? Har nya riskområden uppstått? Hur har kuratorers, skolskötares och specialpedagogers kunskap om risker för otrygghet använts?
  4. Antal incidenter.
  5. Har pojkar och flickor kunskap om vad mobbning och våld är? Har pojkar och flickor kunskap om hur de kan ingripa själva eller söka hjälp av vuxna?
  6. Känner skolpersonal till tidiga tecken på mobbning, både i skolan och digitalt? Har de kunskap om hur de ska gå till väga vid tidiga tecken och incidenter?
  7. Hur har föräldrakontakten sett ut med skolan gällande trygghet? Har fler föräldrar hört av sig angående otrygghet eller mobbning gällande deras barn?
  8. Pojkars och flickors upplevelser av kamratstödjare, mentorsprogram och samarbeten i undervisningen.
  9. Vid incidenter, har rutiner och policy följts? Har några brister i rutinen upptäckts?
  10. Känner pojkar och flickor till hur de kan rapportera mobbning och otrygghet till skolpersonal? Hur många rapporter har inkommit av pojkar och flickor?
  11. Har pojkar och flickor kunskap om självkänsla, konflikthantering och likabehandling.
  12. Pojkars och flickors självskattade självkänsla.
  13. Har uppföljningssamtal efter mobbningssituationer genomförts? Hur har de fungerat? Har mobbningen fortsatt?
  14. Pojkars och flickors upplevelse av otrygghet utanför skolan. Finns det skillnader mellan olika grupper av barn?
  15. Pojkars och flickors kunskap om internetmobbning och internetetikett.
  16. Förändringar i pojkars och flickors skolresultat.
  17. Pojkars och flickors upplevelser av klassråden? Kommer alla elever till tals? Hur har pojkars och flickors idéer och åsikter använts?
  18. Hur har samverkan med andra aktörer fungerat? Vilka andra förebyggande arbeten har ni vävt ihop? Ser ni några fördelar eller nackdelar med detta?

Insatser

  1. Kompetenshöjande insatser i att samla in, analysera och tolka resultatdata mellan klasser på ett systematiskt sätt.
  2. Skolledningen och lärare har rutin för regelbundna möten där skillnader mellan klasser diskuteras och granskas.
  3. Avsätt schemalagd tid för rektorer och arbetslag att arbeta med analys och åtgärder.
  4. Sätt mål för minskning av resultatskillnader inom skolor.
  5. Skapa en kultur där det är naturligt att prata om resultatskillnader utan att skuldbelägga lärare eller elever.
  6. Involvera elever i diskussioner om vad som fungerar bra och vad som kan förbättras i undervisningen.
  7. Analysera skillnader i undervisningsmetoder mellan klasser.

Förslag på uppföljning

  1. Har huvudmän samlat in, analyserat och tolkat resultatdata mellan klasser på ett systematiskt sätt?
  2. Har skolledningen och lärare regelbundna möten där skillnader mellan klasser diskuteras och granskas? Hur fungerar mötena? Finns det en öppenhetskultur?
  3. Har rektorer och arbetslag haft och använt schemalagd till för att arbeta med analys och åtgärder? Hur har de mötena fungerat? Har de resulterat i något?
  4. Skolledningen har efterfrågat resultat gällande satta mål för minskning av resultatskillnader inom skolor.
  5. Hur upplever lärare och elever samtal om skolresultat?
  6. Hur har pojkars och flickors synpunkter om vad som fungerar bra och vad som kan förbättras i undervisningen använts?
  7. Har det gjorts någon resursfördelning till klasser med större behov?
  8. Förändringar i pojkars och flickors skolresultat.

Insatser

  1. Skapa tydliga karriärmöjligheter för behöriga lärare, exempelvis specialisttjänster eller pedagogiska ledarroller.
  2. Kartläggning om hur obehöriga lärare och behöriga lärare påverkar kvalitén på undervisningen.
  3. Koppla obehöriga lärare till mentorer som är behöriga lärare för att höja undervisningskvalitén.

Förslag på uppföljning

  1. Andelen behöriga lärare jämfört med obehöriga lärare. Ökning/minskning?
  2. Obehöriga lärares motivation till att bli behöriga.
  3. Förändringar gällande kvalitén på undervisningen efter mentorsprogrammet.
  4. Vad har kvalitétskartläggningen lett till? Har resultaten analyserats? Finns det förslag på insatser eller har insatser genomförts?
  5. Förändringar i pojkars och flickors skolresultat.

Verksamhetsexempel

Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering rörande pojkars skolresultat. Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Läxhjälp och studiestöd

Bostadsbolag x Läxhjälpen = Höjda betyg – Stiftelsen Läxhjälpen

Bostadsbolagen hjälper elever med läxor | SVT Nyheter

Språkfrämjande kompetensutveckling

Språkfrämjande kompetensutveckling – lyft för både förskolebarnen och pedagogerna – Skolverket

Samverkan

Borås Stads initiativ stärker samverkan mellan skola och vårdnadshavare – Skolverket

Regionen tar aktiv roll för samverkan skola-arbetsliv – Skolverket

Kunskapsstöd och vidare läsning

Motivation till skolresultat

Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång – Skolverket

Analyser av skillnader i skolresultat

Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor – Skolverket

Ogiltig frånvaro för jämställdheten | Jämställdhetsmyndigheten

Trygghets- och värdegrundsarbete

Aktivt jämställdhetsarbete i skolan – Skolverket

Maskulinitet och jämställd skola | SKR

Grovt våld i skolan – Brottsförebyggande rådet

Så arbetar du med värdegrunden – Skolverket

Främja trygghet och studiero – Skolverket

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck – webbkurs – Skolverket

Delaktighet, inflytande och likabehandling – Skolverket

Nyanlända och flerspråkiga elever

Det globala klassrummet – Skolverket

Du som jobbar i förskolan – stärk din kompetens i finska! – Skolverket

Särskilt stöd till elever

Ge extra stöd till elever – Skolverket

Ledarskap i skolan

Ledarskap i skolor med socioekonomiska utmaningar – Skolverket

Faktorer för framgångsrik skolutveckling – skolverket, pdf

Uppföljning och kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det – Skolverket

Uppföljning av betyg och nationella provbetyg – Skolverket

Föräldraskapsstöd

”Vi är en länk mellan familjen, familjecentralen och förskolan” – Skolverket

Aktörer anslutna till målet

Bollebygds kommun, november 2024.

Borås Stad, september 2024.

Essunga kommun, juni 2024.

Grästorps kommun, april 2025.

Hjo kommun, maj 2025.

Lidköpings kommun, mars 2025.

Lilla Edets kommun, september 2024.

Lysekils kommun, maj 2025.

Tanums kommun, september 2024.

Tranemo kommun, oktober 2024.

Svenljunga kommun, mars 2025.

Vara kommun, juni 2025.

Vänersborgs kommun, april 2025.

Västra Götalandsregionen, mars 2025.

(Uppdaterad 2025-07-21)