Hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning i Västra Götaland ska förbättras

Hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning

I Västra Götaland möter flickor och kvinnor med funktionsnedsättning hinder som påverkar deras tillgång till en jämlik och jämställd hälsa. För att förbättra hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning krävs ett stärkt utvecklingsarbete. Länets aktörer kan utifrån respektive ansvarsområde arbeta utifrån ett jämställdhets- och funktionshinderperspektiv för att bidra till att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning får bättre förutsättningar för en god hälsa.  

Det finns olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan vara fysiska-, psykiska- eller intellektuella funktionsnedsättningar. Att ha en funktionsnedsättning innebär inte i sig en försämrad hälsa. En stor del av ohälsan beror på ojämlik tillgång till exempelvis utbildning, arbete, ekonomiskt handlingsutrymme och utsatthet för kränkande behandling och våld. Bristande tillgänglighet är också en viktig faktor som påverkar förutsättningarna för en god hälsa. Utvecklingsarbetet bör ta sikte på de möjligheter som finns i er verksamhet för att förbättra livsvillkor och tillgänglighet för flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar.

Ta hänsyn till befintliga strukturer och processer

Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet startar är det bra att känna till om det finns några specifika strukturer och processer kopplat till sakfrågan eller verksamheten som ni behöver ta hänsyn till. Exempel på dessa inom målet att hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska förbättras är:

Styrning på funktionshinderområdet:

  • Funktionshinderspolitiska målet. Läs mer här: Delaktighetsguiden – MFD
  • FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
  • Förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken.

Styrning som berör hälsa:

  • Socialtjänstlagen (2001:453)
  • Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
  • Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
  • Patientlagen (2014:821)
  • Patientsäkerhetslagen (2010:659)
  • Nationell strategi och handlingsplan för SRHR
  • Överenskommelse psykisk hälsa och suicidprevention 2024

Lagar som berör tillgänglighet och delaktighet:

  • Diskrimineringslagen (2008:567)
  • Lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag
  • Förordning (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
  • Skollag (2010:800)
  • Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
  • Lag (1997:736) om färdtjänst

Integrera i ordinarie system

Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera jämställdhetsperspektiv i er organisations ordinarie verksamhet. Arbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver jämställdhetsarbetet vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.

Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. I stödet är det fritt fram att göra urval, anpassa och genomföra de delar i ert utvecklingsarbete ni anser mest prioriterade och realistiska.

Du kan använda metodstödet för att arbeta både i organisationen som helhet och i en avgränsad verksamhet inom organisationen. 

I metodstödet hänvisar texten ofta till ordet ”organisation”. Du kan byta ut ordet ”organisation” till ordet ”verksamhet” i de fall du använder metodstödet i en avgränsad verksamhet inom en organisation. 

Stöd i att kartlägga och analysera

För att arbetet ska bli lyckat behövs en kartläggning och analys av nuläget. På den här sidan finns stöd i att kartlägga och analysera

  • hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning
  • organisationens förutsättningar
  • samverkanspartners och intressenter
Kartlägg ojämställdhetsproblem lokalt

Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram i strategin. Undersök sedan vilka ojämställdhetsproblem i befolkningen som är relevanta för er organisation och den verksamhet ni bedriver. Ta vara på erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete, kompetens som finns i organisationen och använd er av kunskap om ojämställdhetsproblem som är kända sedan tidigare.

Exempel på problemområden på befolkningsnivå:

  • Ekonomisk ojämställdhet och ojämlikhet. Till exempel har kvinnor med funktionsnedsättning lägre inkomst än män med och utan funktionsnedsättning samt kvinnor utan funktionsnedsättning.
  • Strukturell diskriminering. Till exempel genom att byggnader eller tjänster inte är universellt utformade.
  • Ojämställd och ojämlik arbetsmarknad. Till exempel anställs kvinnor med funktionsnedsättning i lägre grad än män med och utan funktionsnedsättning samt kvinnor utan funktionsnedsättning.
  • Mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor och kvinnor utsätts i högre utsträckning än män för våld i nära relation och sexuellt våld. Det samma gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar riskerar att utsättas i ännu nästan dubbelt så hög utsträckning och det gäller alla typer av våld. Dessutom kan våldet ta andra former.
  • Ojämställd och ojämlik tillgång till en meningsfull fritid. Till exempel är det mindre vanligt att komma ut i skog och mark bland personer med funktionsnedsättning än i övrig befolkning, särskilt för kvinnor med funktionsnedsättning.
  • Ojämställd och ojämlik möjlighet till utbildning. Utbildningsnivån är lägre bland personer med funktionsnedsättning än personer utan funktionsnedsättning. Utbildningen är även könssegregerad. Elever med funktionsnedsättningar känner sig mer otrygga och upplever svårigheter psykosocialt i högre utsträckning än elever utan funktionsnedsättningar.
  • Ojämlik bostadsmarknad. Det finns en stark koppling mellan arbetslöshet och utestängning från den ordinarie bostadsmarknaden. Det är inte många hyresvärdar som accepterar ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomst. SoL-boenden varierar ganska mycket och kan sakna både spis och kylskåp.
  • Ojämställd och ojämlik tillgång till makt och inflytande. Valdeltagandet är lägre bland personer med funktionsnedsättning än personer utan funktionsnedsättning, och varierar stort inom gruppen beroende på typ av funktionsnedsättning.

Ojämställdhet och diskriminering är övergripande problem som kan påverka hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning. Därför är det relevant att göra en bredare kartläggning om hur ojämställdhets- och ojämlikhetsproblemen ser ut i din lokala kontext. Vad får de rådande strukturerna för påverkan på befolkningen och organisationens arbete?

Exempel på verksamhetsutmaningar:     

  • Brist på arbetsgivare som kan erbjuda arbetsnära insatser eller anställa kvinnor med funktionsnedsättningar som står längre bort från arbetsmarknaden.
  • Diskriminerande normer och föreställningar om funktionsnedsättningar och kön påverkar det stöd och insatser organisationen ger till flickor och kvinnor.
  • Det finns brister på aktiva åtgärder för att motverka diskriminering av kvinnor och flickor med funktionsnedsättningar.
  • Undersökningar och behandlingar inom hälso- och sjukvården erbjuds i ett sent skede av sjukdomsförlopp till flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar.
  • Tillgänglighetshinder i organisationens insatser som exempelvis svår och otillgänglig information, brist på möjliga transportmedel, oframkomliga lokaler, oanvändbara produkter och hjälpmedel.
  • Diskriminerande normer och föreställningar kring sexualitet resulterar i flickor och kvinnor med funktionsnedsättning inte får tillgång till sexuella och reproduktiv hälsa och rättigheter.
  • Organisationen saknar kunskap om hur mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld tar sig i uttryck mot flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar.
  • Organisationen erbjuder inte anpassade insatser riktade till flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar som är utsatta för våld.
  • Universell utformning och tillgänglighet beaktas inte vid planering och utformning av allmänna platser eller vid framtagande av översikts- och detaljplaner.

Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.

Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar eller barnkonsekvensanalyser från verksamheter som berörs. Saknas könsuppdelad statistik i organisationen kan ni använda dessa förslag på nyckeltal:

Statistiken som presenteras nedan är mestadels på nationell nivå men det går att anta att de strukturella förhållandena även finns i Västra Götaland.

Ekonomi

  • ”Andel personer som har svårt eller mycket svårt att få ihop ekonomin efter funktionsnedsättning, kön och ålder” – Statistiska Centralbyrån (SCB)
  • ”Andel personer som lever i risk för fattigdom efter funktionsnedsättning, kön och ålder” – SCB
  • ”Andel personer som inte har råd att delta i fritidsaktiviteter efter funktionsnedsättning, kön och ålder” – SCB
  • ”Andel personer som inte har råd att träffa vänner/familj eller fika/äta middag en gång i månaden efter funktionsnedsättning, kön och ålder” – SCB
  • ”Antal personer som har fått assistansersättning efter kön och år” – Försäkringskassan
  • ”Antal personer som har fått merkostnadsersättning för vuxna efter kön, ålder, län och ersättningsnivå” – Försäkringskassan
  • ”Antal personer som har fått handikappersättning efter kön, ålder, län, och ersättningsnivå”- Försäkringskassan
  • ”Andel personer av befolkningen 0–64 år med pågående beslut om boendestöd enligt SoL 2014–2023 efter kön”- Socialstyrelsen
  • ”Anställda personer med, respektive utan funktionsnedsättning i åldern 16–65 år efter anställningsform” – SCB

Diskriminering

  • ”Antal anmälningar om diskriminering, fördelat på diskrimineringsgrunder samt sexuella trakasserier 2015–2023”– Diskrimineringsombudsmannen (DO)
  • ”Antal anmälningar om diskriminering inom utbildningsområdet, uppdelat efter diskrimineringsgrunder och sexuella trakasserier 2015–2021” – DO
  • ”Antal anmälningar om diskriminering inom hälso- och sjukvård, uppdelat efter diskrimineringsgrunder och sexuella trakasserier 2015–2023” – DO
  • ”Antal anmälningar om diskriminering vid bemötande inom offentlig verksamhet, uppdelat efter diskrimineringsgrunder och sexuella trakasserier, 2015–2021” – DO

Insatser enligt LSS

  • ”Antal personer med LSS den 1 oktober 2023 efter personkrets, kön, antal insatser, ålder och antal år med LSS” – Socialstyrelsen
  • ”Antal insatser enligt LSS den 1 oktober 2023 efter personkrets, kön och insatstyp” – Socialstyrelsen

Utsatthet för våld och hot

  • ”Andel (procent) 16+ år utsatta för hot eller våld de senaste 12 månaderna bland personer med funktionsnedsättning och övriga befolkning efter kön och ålder” – Myndighet för Delaktighet (MFD)
  • ”Andel (procent) som uppgav utsatthet för fysiskt våld i barndomen efter kön och ålder” – MFD
  • ”Andel (procent) som uppgav utsatthet för fysiskt våld i vuxen ålder efter kön och ålder” – MFD
  • ”Andel (procent) som uppgav utsatthet för psykiskt våld i vuxen ålder efter kön och ålder” – MFD
  • ”Andel (procent) som blivit utsatta för mobbning bland personer med funktionsnedsättning och övrig befolkning efter kön och ålder 13–16 respektive 16–19” – MFD
  • ”Andel (procent) som uppgav utsatthet för sexuellt våld i barndomen efter kön och ålder” – MFD
  • ”Sysselsatta i åldern 20–64 år som varit utsatta för våld, hot om våld eller personlig förföljelse efter funktionsnedsättning och arbetsförmåga 2021” – SCB

Den tillgängliga statistiken om hälsan och korrelerande faktorer (så som utbildning och arbete) hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning är inte tillräcklig i förhållande till vilka utmaningar som finns. Detta gäller både på nationell, regional och lokal nivå. I flesta fall saknas det statistik om gruppen personer med funktionsnedsättningar. I de fall det finns statistik om gruppen är den sällan könsuppdelad.

Därför kan det vara användbart för organisationen att göra en kvalitativ undersökning eller ta fram egen statistik för de utmaningar ni saknar information om/kring. Här finns en guide som ni kan använda om det finns behov av att fråga om funktionsnedsättning i egna statistiska undersökningar, till exempel i medborgar- eller medarbetarundersökningar:    

Fråga för att mäta funktionsnedsättning – SCB

Det är viktigt att tänka på hur ni kan involvera målgruppen. Här är tips på hur ni kan göra:

  • Använd etablerade kanaler för delaktighet, till exempel samråd.
  • För dialog med civilsamhälle som möter eller engagerar målgruppen. Använd exempelvis ert lokala funktionshinders- eller tillgänglighetsråd om det finns ett sådant i kommunen. Vänd er annars till funktionshindersorganisationer, exempelvis Funktionsrätt Västra Götaland.
  • Ställa frågor till målgruppen genom till exempel brukar- eller medarbetarunderökningar eller elevenkäter.

När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av i det arbetet. En av metoderna är ”Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.

Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.

Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan. Använd dessa frågor som stöd i analysen:

Vad ska vår organisation erbjuda målgruppen? Vem är organisationens verksamhet till för?

  • Vem tar del av vår information och våra insatser/verksamhet idag och vem gör inte det? Utgå från kön och funktionsförmåga men också gärna utbildningsnivå, ålder, födelseregion eller andra faktorer ni bedömer relevanta.
  • Vad har vi för utfall av nuvarande verksamheten för flickor och kvinnor med funktionsnedsättning? Finns det skillnader mellan olika grupper av flickor, kvinnor eller hbtqi+ personer? Kan det innebära att verksamheten behöver förändras eller ny verksamhet startas upp?
  • Finns det särskilda behov hos vissa grupper i målgruppen som behöver uppmärksammas och tas om hand? Exempelvis utifrån ålder, kvinnor med lägre utbildningsnivå, kvinnor med barn, utrikes födda kvinnor, kvinnor från nationella minoriteter eller andra grupper?
  • Vad finns det för normer och kultur i verksamheterna som ska stödja flickor och kvinnor med funktionsnedsättning? Kan det förekomma diskriminering, fördomsfullt bemötande eller stereotypa bedömningar?

Vad blir det för konsekvenser för målgruppen om er verksamhet utförs på det sätt som den görs nu?

  • Är konsekvenserna ett problem? Varför? Det kan till exempel handla om politiska mål som inte uppnås, en avvikande trend, resultat som är sämre jämfört med andra liknande aktörer eller rättigheter som inte tillgodoses.

Vilka orsaker har problemen? Försök tänka strukturellt i relation till er verksamhet och inte på individnivå.

Innebär det att verksamheten behöver förändras? Vilka problem har ni möjlighet att påverka

Nu har ni hittat några utmaningar för er organisation. Innan ni prioriterar vilka utmaningar som är aktuella bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under fliken ”stöd i systematiskt utvecklingsarbete”.

Flera aktörers verksamhet bidrar till att hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska förbättras. Några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka än andra.

Statliga myndigheter, kommuner och regioner ska möjliggöra att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning får sina behov tillgodosedda. Exempel på myndigheter som är viktiga för området är Försäkringskassan, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen. Inom kommunen handlar det till exempel om verksamhet inom socialtjänst, skola och social omsorg samt olika samverkansgrupper med barn och unga i kommunen. Vidare har Västra Götalandsregionens verksamhet inom till exempel hälso- och sjukvården stora möjligheter att kunna förbättra hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning.

För att komma åt problematiken med diskriminering och strukturella hinder som påverkar hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt. Använd följande frågor för att undersöka ifall det är relevant för er att samverka:  

Vilka verksamheter samverkar ni med idag som möter målgruppen flickor och kvinnor med funktionsnedsättning, internt och externt?

Finns det andra interna och externa verksamheter som möter målgruppen flickor och kvinnor med funktionsnedsättning och i så fall i vilket syfte och vilka forum?

  • Överlappar verksamheternas insatser och uppdrag med varandra?
  • Har era verksamheter liknande mål?
  • Finns det forum där ni möts för samverkan i dagsläget?
  • Finns det andra aktörer i länet som är ansluta till samma mål?

Finns det andra aktörer som kan vara en resurs i arbetet för er organisation? Exempelvis som ger utbildning inom området eller där ni kan söka medel? Förslag på aktörer: Myndigheten för delaktighet, Folkhälsomyndigheten, civilsamhället, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Länsstyrelsen.

För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkreta som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn kring vad ojämställdhetsproblemet är.

Mall för prioritering

För att prioritera bland jämställdhetsproblem som ni har identifierat kan ni utgå ifrån följande:

  • möjlighet att påverka problemet
  • goda organisatoriska förutsättningar
  • möjlighet till störst positivt utfall för målgruppen
  • hur många problem ni har resurser att arbeta mot
  • akuta problem.

Stöd i att planera och utforma arbetet

Nu har ni definierat vilket/vilka ojämställdhetsproblem som er organisation vill arbeta emot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. På den här sidan finns stöd i att

  • välja insatser utifrån problemområde och relevans för organisationen
  • ta fram lokala mål
  • utforma en plan för ert utvecklingsarbete.

Välj insats för problemområde

I matrisen finns förslag på insatser som kan motverka problem som ofta förekommer inom målet där hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska förbättras. Använd bara förslagen om de stämmer med de problem som framkommit i er lokala analys. Se gärna vidare läsning för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem.

Till varje problem kan ni läsa förslag på:

  • lokala mål kopplat till problemet. Målen kan ni till exempel använda vid uppföljning av ert utvecklingsarbete
  • insatser för att motverka problemet
  • aktörer som skulle kunna bidra i arbete mot problemet.
Det finns diskriminerande normer och föreställningar om kön och funktionsnedsättningar i organisationen, vilket påverkar det stöd och insatser organisationen erbjuder och ger till flickor och kvinnor.

Förslag på lokala mål

Aktör X har kunskap om olika former av diskriminering och maktförhållanden gällande kön, funktionsnedsättningar. Och barnets rättigheter.

Aktör X erbjuder behovsanpassade insatser till flickor och kvinnor.

Förslag på insatser

  1. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om vad diskriminering, makt och normer är, med särskilt fokus på kön och funktionsnedsättningar.
  2. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om normkritiskt förhållningssätt.
  3. Utveckla arbetet med behovsanpassade insatser till målgruppen.
  4. Utveckla arbetet med delaktighet och möjlighet till påverkan i utformning av insatser genom dialog med målgruppen.
  5. Samverka med civilsamhället och organisationer som representerar målgruppen.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • VGR
  • Funktionsrättsorganisationer
  • Skolverket
  • Skolinspektionen
  • Specialpedagogiska myndigheten
  • Myndigheten för delaktighet

Förslag på lokalt mål

Aktör X arbetar systematiskt med aktiva åtgärder.  

Förslag på insatser

  1. Identifiera risker för diskriminering beroende på kön och funktionsförmåga.
  2. Analyserar orsaker för diskriminering beroende på kön och funktionsförmåga
  3. Genomför åtgärder för att motverka de identifierade riskerna och orsakerna.
  4. Följ upp och utvärdera åtgärderna.
  5. Ta fram riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dokumentera detta årligen.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • Länets arbetsgivare
  • VGR
  • Funktionsrättsorganisationer
  • Högskolor och universitet
  • Skolverket
  • Skolinspektionen
  • Specialpedagogiska skolmyndigheten
  • Diskriminerings-ombudsmannen
  • Myndigheten för delaktighet

Förslag på lokalt mål

Aktör X erbjuder flickor och kvinnor med funktionsnedsättning tillgång till undersökning och behandling i tid.

Förslag på insatser

  1. Identifiera och analysera orsaker till att vissa sjukdomsbilder inte upptäcks i tid i verksamheten. Exempelvis:
    • Väntetider
    • Tillgänglighet
    • Bemötande
  1. Utveckla nya rutiner för att säkerställa att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning erbjuds undersökningar och behandling i tid. Exempelvis anpassade hälsokontroller.  
  2. Kunskapshöjande insatser om genusmedveten vård och risker kopplat till hälsa hos flickor och kvinnor, baserat på kön och funktionsnedsättning.
  3. Informationsinsatser riktade till flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar om varför det är viktigt att söka vård och hur en undersökning kan gå till.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • VGR
  • Funktionsrättsorganisationer
  • Folkhälsomyndigheten
  • Myndigheten för delaktighet

Förslag på lokalt mål

Aktör X har undanröjt tillgänglighetshinder i verksamheten.

Förslag på insatser

  1. Genomför en tillgänglighetsinventering med könsuppdelad statistik. Involvera målgruppen. Det bör röra olika aspekter av tillgänglighet, exempelvis fysisk, digital och kommunikativ sådan.
  2. Ta fram en åtgärdsplan för de identifierade bristerna.
  3. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om universell utformning.
  4. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma i funktionsrätt, genusmedveten vård och hur målgruppen påverkas av dubbel utsatthet.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • Länets arbetsgivare
  • VGR
  • Folkhälsomyndigheten
  • Myndigheter med regional närvaro
  • Högskolor och universitet
  • Funktionsrättsorganisationer
  • Myndigheten för delaktighet

Förslag på lokalt mål

Aktör X har kunskap om och motverkar fördomar och normer kring sexualitet och funktionsförmåga.

Förslag på insatser

  1. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om normkritisk och intersektionell ansats. Kampanjer och föreläsningar i samverkan med intresseorganisationer, ex RFSU, RFSL, FQ Forum.
  2. Utveckla inkluderande sexualundervisning i skola, elevhälsa och inom LSS-verksamheter.
  3. Erbjud individuellt stöd genom samtal med exempelvis sexualupplysare som har kompetens inom funktionsrätt och sexuell hälsa.
  4. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma, vårdnadshavare och målgruppen om sexuellt våld eller utnyttjade.
  5. Bygg broar mellan verksamheter så som LSS, habilitering, ungdomsmottagning och tjej- och kvinnojourer.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • Folkhälsomyndigheten
  • VGR
  • Högskolor och universitet
  • Myndigheten för delaktighet
  • Funktionsrättsorganisationer

Förslag på mål

Aktör X erbjuder insatser som möjliggör att kvinnor med funktionsnedsättning kan få en anställning.

Förslag på insatser

Se metodstödet för målet om att ”Fler kvinnor med funktionsnedsättning ska vara etablerade på arbetsmarknaden och inte diskrimineras i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt kön”.

Förslag på mål

Aktör X har kunskap om hur mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld kommer till uttryck mot flickor och kvinnor med funktionsnedsättning.

Förslag på insatser

Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.

Förslag på lokalt mål

Aktör X erbjuder tillgänglighetsanpassade insatser till flickor och kvinnor med funktionsnedsättning som är utsatta för våld.

Förslag på insatser

Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.

Förslag på lokala mål

Aktör X utformar allmänna platser universellt så de blir tillgängliga för alla.

Aktör X beaktar tillgänglighet och jämställdhet i framtagande av översikts- och detaljplaner. 

Förslag på insatser

  1. Använd konsekvensanalyser för tillgänglighet och jämställdhet i planeringsdokument.
  2. Följ upp med platsbesök och tillgänglighetsinventeringar i både ny- och ombyggnadsprojekt.
  3. Kunskapshöjande insatser om funktionsrätt och jämställdhet för yrkesverksamma och beslutsfattare inom planering, fastighet, teknik, trafik och miljö.
  4. Inför krav på universell utformning i kommunens översiktsplan och riktlinjer för detaljplanering.
  5. Tydliggör tillgänglighets- och jämställdhetsaspekter i planbeskrivningar och planprogram, exempelvis med en checklista.
  6. Uppdatera gestaltningsprogram och byggnadsordningar så att de speglar principerna för universell utformning och jämställdhet.
  7. Avsätt resurser och ansvar inom stadsbyggnadsförvaltningen för att systematiskt arbeta med tillgänglighet och jämställdhet.
  8. Involvera målgruppen i planeringsprocesser, exempelvis genom brukarråd eller referensgrupper.
  9. Ställ krav på samverkan med funktionsrättsorganisationer i remissrundor eller planeringsskeden.

Förslag på aktörer som kan bidra till insatser

  • Länets kommuner
  • Myndigheter med regional närvaro
  • Funktionsrättsorganisationer
  • Civilsamhällesorganisationer så som idrotts- och kulturföreningar samt friluftsfrämjandet
  • Myndigheten för delaktighet
  • Länets arbetsgivare

När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar

  • hur valda insatser är relevanta för målgruppen
  • hur valda insatser tillgodoser identifierade behov
  • hur valda insatser kan rymmas inom ordinarie strukturer och samverkansformer eller om nya strukturer behöver skapas
  • vilka resurser ni planerar att använda för att genomföra dem.

Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.

Stöd i att genomföra och implementera

När ni identifierat ert/era ojämställdhetsproblem är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning:

Mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan

När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet.

Förbered och kommunicera era insatser

Beroende på typ av insats kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material, till exempel

  • foldrar om vilket typ av extrastöd som går att få
  • informationsblad om antipluggkultur
  • utbildningsunderlag om jämställdhets- och värdegrundsarbete.

Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Använd följande frågor för att ta reda på om och sådant fall vad ni behöver kommunicera:

  • Kan det öka möjligheten att nå målen med insatsen? Exempelvis genom att kommunicera vilka möjligheter som öppnas upp genom att uppnå goda skolresultat.
  • Kommer målgruppen påverkas på något sätt som de bör känna till? Exempelvis genom hur planerade insatser kommer förändra barnens vardag.
  • Finns det svårigheter med att nå målgruppen? Finns det till exempel språksvårigheter eller starka normer, bland barn och föräldrar, kring vad pojkar bör göra?
  • Kommer intressenter/andra verksamheter/invånare påverkas på ett sätt som de bör känna till? Exempelvis genom att i skolor prata om vad våld är och vilket stöd som finns kan förståelsen för ens egen utsatthet bli bättre och hur det går att få hjälp. Då kan fler ärenden inkomma till socialtjänsten.
  • Kan det finnas eller uppstå något motstånd till insatsen? Starka normer om att pojkar ändå inte behöver goda skolresultat eftersom de ska arbeta direkt och inte studera vidare.
  • Finns det något ni kan kommunicera för att öka förståelsen för insatsen?

Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan innebära att olika kanaler eller metoder behöver användas. Exempelvis genom föräldracentraler eller att använda sig av kulturtolkar/brobyggare.

Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel:

  • översätt informationen till relevanta språk (baserat på målgruppen)
  • texta filmer/klipp i sociala medier
  • använd formatering en skärmläsare kan behandla
  • syntolka bilder

skriv på lättläst svenska. Undvik fackspråk och långa meningar.

Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementeringen:

  • Rektorer och andra lokala skolledare fattar ett formellt beslut om implementering
  • Handledning för skolans arbetslag för ökad kompetens, samsyn och motivation
  • Tät uppföljning av rektor och huvudman genom att uppmärksamma varje gång det nya arbetssättet används.

Under genomförande- och implementeringsfasen är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera och eventuellt justera pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.

  • Är målsättningarna fortfarande relevanta?
  • Genomför vi och våra eventuella samverkanspartners det vi planerat för att nå målsättningarna?
  • Involverar vi målgruppen under genomförandet där det är motiverat och möjligt?
  • Behöver vi ändra på något i genomförandet?
  • Håller vi tidplanen?
  • Får vi det stöd från ledningen som krävs?

Om justeringar ska göras bör de vara mindre omfattande och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.

Stöd i att följa upp

Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt.

Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter.

Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som användes i kartläggningen. Ni kan också utgå från de förslag som presenteras i Länsstyrelsens tabell med lokala mål, insatser och uppföljning.

Uppföljningen kan bestå av följande delar.

Undersök påverkan på ojämställdhetsproblemet:

  • Kan ni se någon positiv eller negativ förändring?
  • Några oväntade resultat?
  • Kan ni bedöma om insatsen var relevant?

Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat:

  • Har alla parter uppfyllt sina åtaganden?
  • Vad fungerade bra?
  • Vad fungerade mindre bra?

Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat internt:

  • Saknades några förberedelser? Exempelvis förankring, kommunikation eller tillräckligt mandat.

Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:

  • Helhetsbedömning kopplat till målen för utvecklingsarbetet.
  • Framgångsfaktorer till varför målen uppnåddes, respektive orsaker till att målen inte uppnåddes.
  • Målgruppens uppfattning om utvecklingsarbetet.
  • Rekommendationer om fortsatt arbete.

Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten:

  • Vad behöver ledningen veta för att kunna följa utvecklingen i relation till de mål ni satt upp för arbetet?
  • Vad behöver ledningen för underlag för långsiktig utveckling av organisationens jämställdhetsarbete? 
  • Vad behöver varje verksamhet inom organisationen veta för att kunna utveckla just deras del av kärnverksamheten så att den bidrar till ökad jämställdhet?

Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter:

  • Hur har målgruppens synpunkter omhändertagits och implementerats i arbetet? Har målgruppen fått återkoppling om hur deras synpunkter har använts?
  • Vad behöver intressenter veta?

Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare och utbildningsanordnare bedriva ett arbete med aktiva åtgärder. Här finns stöd i att följa upp aktiva åtgärder:

Följ upp och utvärdera arbetet i de olika stegen | DO

Regeringen beslutade om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderpolitiken. Det ska göras av ett antal angivna myndigheter. Här finns strategin:

Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031 – Regeringen.se

Länsstyrelsen har tagit fram en tabell med förslag på lokala mål, insatser och uppföljning. Tabellen är en fortsättning på tabellen ovan som innehåller problem och mål.

Lista med förslag på lokala mål, insatser och uppföljning

Aktör X har kunskap om olika former av diskriminering och maktförhållanden gällande kön och funktionsnedsättningar. Aktör X erbjuder behovsanpassade insatser till flickor och kvinnor.

Förslag på insatser

  1. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om vad diskriminering, makt och normer är, med särskilt fokus på kön och funktionsnedsättningar.
  2. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om normkritiskt förhållningssätt.
  3. Utveckla arbetet med behovsanpassade insatser till målgruppen.
  4. Utveckla arbetet med delaktighet och möjlighet till påverkan i utformning av insatser genom dialog med målgruppen, exempelvis genom samverkan med civilsamhället.

Förslag på uppföljning

  1. Hur många deltog? Vad tyckte deltagarna om innehållet? Har arbetssätten förändrats? Prata även med målgruppen för att undersöka effekter och om det har blivit någon skillnad? Skiljer det sig mellan grupper inom målgruppen?
  2. Vilka ändringar i verksamheten har genomförts? Påverkades målgruppen av förändringarna? På vilket sätt? Blev det olika utfall bland olika grupper inom målgruppen? Tillgodosågs behoven?
  3. Upplever målgruppen att möjlighet till delaktighet och påverkan har ökat? Hur har dialogen omhändertagits/hur har det påverkat verksamheten? Finns det grupper inom målgruppen som inte kommit till tals?

Förslag på insatser

  1. Identifiera risker för diskriminering beroende på kön och funktionsförmåga.
    • Analyserar orsaker för diskriminering beroende på kön och funktionsförmåga
    • Genomför åtgärder för att motverka de identifierade riskerna och orsakerna.
    • Följ upp och utvärdera åtgärderna
  2. Identifiera risker för diskriminering beroende på kön och funktionsförmåga.

Förslag på uppföljning

  1. Har organisationen ändrat sitt arbetssätt? Vad blev effekterna för målgruppen? Blev det olika utfall bland olika grupper inom målgruppen?

Förslag på insatser

  1. Identifiera och analysera orsaker till att vissa sjukdomsbilder inte upptäcks i tid i verksamheten. Exempelvis:
    • Väntetider
    • Tillgänglighet
    • Bemötande
  1. Utveckla nya rutiner för att säkerställa att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning erbjuds undersökningar och behandling i tid. Exempelvis anpassade hälsokontroller.
  2. Kunskapshöjande insatser om genusmedveten vård och risker kopplat till hälsa hos flickor och kvinnor, baserat på kön och funktionsnedsättning.
  3. Informationsinsatser riktade till flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar om varför det är viktigt att söka vård och hur en undersökning kan gå till.

Förslag på uppföljning

  1. Hur har analysen tagits om hand? Vilka åtgärder har genomförts och hur har de åtgärderna påverkat målgruppen?
  2. Skapa indikatorer för att mäta om rutinen får effekt. Exempelvis:
    • Genomförda hälsokontroller för målgruppen
    • Patientnöjdhet inom målgruppen
    • Antal avbokade tider.
  3. Undersök om personal har kunskap om de nya rutinerna och det finns några hinder för att följa dem.
  4. Prata med målgruppen om hur de upplever tillgången till undersökning och behandling.
  5. Hur många deltog? Vad tyckte deltagarna om innehållet? Har arbetssätten förändrats?
  6. Prata även med målgruppen för att undersöka effekter och om det har blivit någon skillnad? Skiljer det sig mellan grupper inom målgruppen?
  7. Hur många har nåtts av informationen? Exempelvis antal klick/visningar på digitalt material eller antal organisationer som har förmedlat informationen.
  8. Har det blivit någon förändring i ökat inflöde eller frågor till vårdgivare?
  9. Prata med målgruppen om de vet mer om vilka rättigheter och möjligheter som finns inom vården, samt trygghet i vården.

Förslag på insatser

  1. Genomför en tillgänglighetsanalys med könsuppdelad statistik. Involvera även målgruppen. Det bör röra olika aspekter av tillgänglighet, exempelvis fysisk, digital och kommunikativ sådan.
    • Ta fram en åtgärdsplan för de identifierade bristerna.
  1. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om universell utformning.
  2. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma i funktionsrätt, genusmedveten vård och hur målgruppen påverkas av dubbel utsatthet.

Förslag på uppföljning

  1. Genomför tillgänglighetsanalysen igen. Finns bristerna kvar?
  2. Har de planerade åtgärderna genomförts? Prata med målgruppen. Vad har effekterna av dem blivit för målgruppen? Finns det skillnader mellan grupper inom målgruppen?
  3. Hur många deltog? Vad tyckte deltagarna om innehållet? Har arbetssätten förändrats?
  4. Prata även med målgruppen för att undersöka effekter och om det har blivit någon skillnad? Skiljer det sig mellan grupper inom målgruppen?

Förslag på insatser

  1. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma om normkritisk och intersektionell ansats. Kampanjer och föreläsningar i samverkan med intresseorganisationer, ex RFSU, RFSL, FQ Forum
  2. Utveckla inkluderande sexualundervisning i skola, elevhälsa och inom LSS-verksamheter
  3. Erbjud individuellt stöd genom samtal med exempelvis sexualupplysare som har kompetens inom funktionsrätt och sexuell hälsa.
  4. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma, vårdnadshavare och målgruppen om sexuellt våld eller utnyttjade.
  5. Bygg broar mellan verksamheter så som LSS, habilitering, ungdomsmottagning och tjej- och kvinnojourer.

Förslag på uppföljning

  1. Hur många deltog? Vad tyckte deltagarna om innehållet? Har arbetssätten förändrats?
  2. Prata även med målgruppen för att undersöka effekter och om det har blivit någon skillnad? Skiljer det sig mellan grupper inom målgruppen?
  3. Har undervisningen inkluderat teman som kroppslig integritet, samtycke, könsidentitet och rättigheter? Prata med målgruppen – har de ökad kunskap om dessa teman?
  4. Har undervisningen varit anpassad för olika funktionsnedsättningar? Har undervisningen speglat mångfald i relationer och kroppar?
  5. Prata med målgruppen om hur samtalen fungerar. Exempelvis:
    • Fick du svar på dina frågor?
    • Kände du dig trygg och lyssnad på?
    • Kände du att personen förstod dina behov?
  6. Prata med den yrkesverksamma. Hur många samtal har genomförts? Uppnådde samtalet sitt syfte? Finns det behov av samverkan?
  7. Hur många deltog? Vad tyckte deltagarna om innehållet? Har vårdnadshavare och målgruppen ökat kunskap om sexuellt våld och utnyttjande? Skiljer det sig mellan några grupper?
  8. Har antalet anmälningar gällande sexuellt våld och utnyttjande ökat?
  9. Finns det etablerade forum för samverkan? Vilka verksamheter deltar? Finns det överenskommelser eller gemensamma rutiner? Följs de upp och används i praktiken? Har samverkan underlättat arbetet för medarbetare i de olika verksamheterna? Finns det hinder för samverkan?
  10. Prata även med målgruppen för att undersöka effekter och om det har blivit någon skillnad? Skiljer det sig mellan grupper inom målgruppen?
  11. Har informationen följt med på ett bra sätt eller har du behövt upprepa dig mycket? Känner du att du får hjälp med rätt saker av rätt personer?

Förslag på insatser

Se metodstödet för målet om att ”Fler kvinnor med funktionsnedsättning ska vara etablerade på arbetsmarknaden och inte diskrimineras i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt kön”.

Förslag på uppföljning

Se metodstödet för målet om att ”Fler kvinnor med funktionsnedsättning ska vara etablerade på arbetsmarknaden och inte diskrimineras i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt kön”.

Förslag på uppföljning

Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.

Förslag på insatser

Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.

Förslag på insatser

Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.

Förslag på uppföljning

Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.

Förslag på insatser

  1. Använd konsekvensanalyser för tillgänglighet och jämställdhet i planeringsdokument.
  2. Följ upp med platsbesök och tillgänglighetsinventeringar i både ny- och ombyggnadsprojekt.
  3. Kunskapshöjande insatser om funktionsrätt och jämställdhet för yrkesverksamma och beslutsfattare inom planering, fastighet, teknik, trafik och miljö.
  4. Inför krav på universell utformning i kommunens översiktsplan och riktlinjer för detaljplanering.
  5. Tydliggör tillgänglighets- och jämställdhetsaspekter i planbeskrivningar och planprogram, exempelvis med en checklista.
  6. Uppdatera gestaltningsprogram och byggnadsordningar så att de speglar principerna för universell utformning och jämställdhet.
  7. Avsätt resurser och ansvar inom stadsbyggnadsförvaltningen för att systematiskt arbeta med tillgänglighet och jämställdhet.
  8. Involvera målgruppen i planeringsprocesser, exempelvis genom brukarråd eller referensgrupper.
  9. Ställ krav på samverkan med funktionsrättsorganisationer i remissrundor eller planeringsskeden.

Förslag på uppföljning

  1. Har könsuppdelad statistik använts? Har olika typer av funktionsnedsättningar beaktats? Har könsspecifika behov analyserats (ex trygghet och rörelsemönster)? Har målgruppen fått möjlighet att bidra till analysen, exempelvis genom samråd?
  2. Finns det åtgärdsförslag kopplat till identifierade brister? Har analysen lett till faktiska förändringar i utformningen av platser? Det går att undersöka genom stickprov på genomförda planer eller bygglovsbeslut.
  3. Känner sig målgruppen trygg på platsen? Går det att ta sig fram med olika hjälpmedel? Finns det anpassade toaletter och viloplatser? Har information, ex skyltning, anpassats? Har upptäckta brister åtgärdats?
  4. Hur många deltog? Vad tyckte deltagarna om innehållet? Har arbetssätten förändrats?
  5. Prata även med målgruppen för att undersöka effekter och om det har blivit någon skillnad? Skiljer det sig mellan grupper inom målgruppen?
  6. Innehåller dokumenten tydliga och mätbara skrivningar om universell utformning? Är skrivningarna kopplade till jämställdhet och barnrättsperspektiv? Har kraven förankrats politiskt och på tjänstepersonsnivå? Hur fungerar kraven i praktiken, exempelvis utformning av gångstråk och parker? Har planhandläggare m.fl använt riktlinjerna som stöd?
  7. Prata även med målgruppen för att undersöka effekter och om det har blivit någon skillnad? Skiljer det sig mellan grupper inom målgruppen?
  8. Har skillnader i tillgänglighet, trygghet eller användning för olika grupper analyserats? Har konkreta lösningar föreslagits? Är aspekterna genomgående i analys, mål, förslag och konsekvensbedömning? Har samverkan skett med målgruppen?
  9. Har begreppen universell utformning och jämställdhet definierats? Är principerna integrerade i mål, riktlinjer och rekommendationer? Finns konkreta exempel kopplade till olika miljöer? Har samverkan skett med målgruppen? Används de uppdaterade dokumenten i aktuella detaljplaner och bygglov? Görs hänvisningar till programmet i planbeskrivningar eller bygglovsbeslut?
  10. Det går också att utvärdera ett urval av färdigställda projekt mot gestaltningsprogrammet krav för att se om principerna har fått genomslag.
  11. Har förvaltningen tydliggjort vem eller vilka som har ansvar? Upplever de/dem att det finns mandat att driva frågorna? Tappas frågorna bort? Har det avsatts medel, arbetstid och kompetensutveckling? Hur många timmar används konkret till arbetet? Görs en uppföljning av detta arbete i den årliga verksamhetsrapporteringen?
  12. Finns det rutiner som kräver målgruppsdialog i alla större projekt? Har specifika målgrupper identifierats för dialogen? Finns det någon grupp inom målgruppen som saknas?
  13. Anpassades dialogformerna vid behov? Har synpunkterna använts på ett konkret sätt? Har återkoppling till deltagarna getts? Prata med deltagarna om hur de själva bedömer resultaten av dialogen, exempelvis ”känner du igen dina synpunkter i det som byggts”?
  14. Uppföljning av samverkan. Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Har ni fått ut det som samverkan syftade till? Hur har samverkan påverkat målgruppen?

Verksamhetsexempel

Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering inom målet att hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska förbättras. Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Kunskapsstöd och vidare läsning

Tillgänglighetsinventering

Tillgänglighetsdatabasen – VGR

Ekonomi

Här är ett exempel som kartlägger hinder för den ekonomiska jämställdheten för kvinnor med funktionsnedsättning.

 Funktionshinderpolitiken och diskrimineringsåtgärder

Här hittar du exempel på insatser inom funktionshinderpolitiken och diskrimineringsåtgärder.

Hälsa

Här hittar du information om hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning och exempel på insatser.

Utsatthet för våld och hot

Här hittar du information och exempel på insatser inom området våld och hedersrelaterat våld mot personer med funktionsnedsättning.

 

Anslutna aktörer till målet

Borås Stad, september 2024.

Svenljunga kommun, mars 2025.

(uppdaterad 2025-07-22).