I Västra Götaland möter flickor och kvinnor med funktionsnedsättning hinder som påverkar deras tillgång till en jämlik och jämställd hälsa. För att förbättra hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning krävs ett stärkt utvecklingsarbete. Länets aktörer kan utifrån respektive ansvarsområde arbeta utifrån ett jämställdhets- och funktionshinderperspektiv för att bidra till att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning får bättre förutsättningar för en god hälsa.
Det finns olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan vara fysiska-, psykiska- eller intellektuella funktionsnedsättningar. Att ha en funktionsnedsättning innebär inte i sig en försämrad hälsa. En stor del av ohälsan beror på ojämlik tillgång till exempelvis utbildning, arbete, ekonomiskt handlingsutrymme och utsatthet för kränkande behandling och våld. Bristande tillgänglighet är också en viktig faktor som påverkar förutsättningarna för en god hälsa. Utvecklingsarbetet bör ta sikte på de möjligheter som finns i er verksamhet för att förbättra livsvillkor och tillgänglighet för flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar.
Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet startar är det bra att känna till om det finns några specifika strukturer och processer kopplat till sakfrågan eller verksamheten som ni behöver ta hänsyn till. Exempel på dessa inom målet att hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska förbättras är:
Styrning på funktionshinderområdet:
Styrning som berör hälsa:
Lagar som berör tillgänglighet och delaktighet:
Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera jämställdhetsperspektiv i er organisations ordinarie verksamhet. Arbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver jämställdhetsarbetet vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.
Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. I stödet är det fritt fram att göra urval, anpassa och genomföra de delar i ert utvecklingsarbete ni anser mest prioriterade och realistiska.
Du kan använda metodstödet för att arbeta både i organisationen som helhet och i en avgränsad verksamhet inom organisationen.
I metodstödet hänvisar texten ofta till ordet ”organisation”. Du kan byta ut ordet ”organisation” till ordet ”verksamhet” i de fall du använder metodstödet i en avgränsad verksamhet inom en organisation.
Börja med att läsa in er på de problem som skrivs fram i strategin. Undersök sedan vilka ojämställdhetsproblem i befolkningen som är relevanta för er organisation och den verksamhet ni bedriver. Ta vara på erfarenheter från tidigare jämställdhetsarbete, kompetens som finns i organisationen och använd er av kunskap om ojämställdhetsproblem som är kända sedan tidigare.
Exempel på problemområden på befolkningsnivå:
Ojämställdhet och diskriminering är övergripande problem som kan påverka hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning. Därför är det relevant att göra en bredare kartläggning om hur ojämställdhets- och ojämlikhetsproblemen ser ut i din lokala kontext. Vad får de rådande strukturerna för påverkan på befolkningen och organisationens arbete?
Exempel på verksamhetsutmaningar:
Ta gärna del av forskning och rapporter för att fördjupa kunskapen om problemen. Tips på vidare läsning hittar du under rubriken ”Kunskapsstöd och vidare läsning”.
Sammanställ befintlig könsuppdelad statistik från er organisation och andra relevanta underlag som finns tillgängliga, till exempel kvalitets- och verksamhetsuppföljningar eller barnkonsekvensanalyser från verksamheter som berörs. Saknas könsuppdelad statistik i organisationen kan ni använda dessa förslag på nyckeltal:
Statistiken som presenteras nedan är mestadels på nationell nivå men det går att anta att de strukturella förhållandena även finns i Västra Götaland.
Ekonomi
Diskriminering
Insatser enligt LSS
Utsatthet för våld och hot
Den tillgängliga statistiken om hälsan och korrelerande faktorer (så som utbildning och arbete) hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning är inte tillräcklig i förhållande till vilka utmaningar som finns. Detta gäller både på nationell, regional och lokal nivå. I flesta fall saknas det statistik om gruppen personer med funktionsnedsättningar. I de fall det finns statistik om gruppen är den sällan könsuppdelad.
Därför kan det vara användbart för organisationen att göra en kvalitativ undersökning eller ta fram egen statistik för de utmaningar ni saknar information om/kring. Här finns en guide som ni kan använda om det finns behov av att fråga om funktionsnedsättning i egna statistiska undersökningar, till exempel i medborgar- eller medarbetarundersökningar:
Fråga för att mäta funktionsnedsättning – SCB
Det är viktigt att tänka på hur ni kan involvera målgruppen. Här är tips på hur ni kan göra:
När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av i det arbetet. En av metoderna är ”Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.
Stöd för jämställdhetsanalys, handledning, SKR.
Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan. Använd dessa frågor som stöd i analysen:
Vad ska vår organisation erbjuda målgruppen? Vem är organisationens verksamhet till för?
Vad blir det för konsekvenser för målgruppen om er verksamhet utförs på det sätt som den görs nu?
Vilka orsaker har problemen? Försök tänka strukturellt i relation till er verksamhet och inte på individnivå.
Innebär det att verksamheten behöver förändras? Vilka problem har ni möjlighet att påverka
Nu har ni hittat några utmaningar för er organisation. Innan ni prioriterar vilka utmaningar som är aktuella bör ni kartlägga förutsättningarna för det arbetet. Läs mer om hur ni kan kartlägga organisationens förutsättningar under fliken ”stöd i systematiskt utvecklingsarbete”.
Flera aktörers verksamhet bidrar till att hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska förbättras. Några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka än andra.
Statliga myndigheter, kommuner och regioner ska möjliggöra att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning får sina behov tillgodosedda. Exempel på myndigheter som är viktiga för området är Försäkringskassan, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen. Inom kommunen handlar det till exempel om verksamhet inom socialtjänst, skola och social omsorg samt olika samverkansgrupper med barn och unga i kommunen. Vidare har Västra Götalandsregionens verksamhet inom till exempel hälso- och sjukvården stora möjligheter att kunna förbättra hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning.
För att komma åt problematiken med diskriminering och strukturella hinder som påverkar hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt. Använd följande frågor för att undersöka ifall det är relevant för er att samverka:
Vilka verksamheter samverkar ni med idag som möter målgruppen flickor och kvinnor med funktionsnedsättning, internt och externt?
Finns det andra interna och externa verksamheter som möter målgruppen flickor och kvinnor med funktionsnedsättning och i så fall i vilket syfte och vilka forum?
Finns det andra aktörer som kan vara en resurs i arbetet för er organisation? Exempelvis som ger utbildning inom området eller där ni kan söka medel? Förslag på aktörer: Myndigheten för delaktighet, Folkhälsomyndigheten, civilsamhället, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Länsstyrelsen.
För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkreta som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn kring vad ojämställdhetsproblemet är.
För att prioritera bland jämställdhetsproblem som ni har identifierat kan ni utgå ifrån följande:
Nu har ni definierat vilket/vilka ojämställdhetsproblem som er organisation vill arbeta emot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till. På den här sidan finns stöd i att
I matrisen finns förslag på insatser som kan motverka problem som ofta förekommer inom målet där hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska förbättras. Använd bara förslagen om de stämmer med de problem som framkommit i er lokala analys. Se gärna vidare läsning för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem.
Till varje problem kan ni läsa förslag på:
Aktör X har kunskap om olika former av diskriminering och maktförhållanden gällande kön, funktionsnedsättningar. Och barnets rättigheter.
Aktör X erbjuder behovsanpassade insatser till flickor och kvinnor.
Aktör X arbetar systematiskt med aktiva åtgärder.
Aktör X erbjuder flickor och kvinnor med funktionsnedsättning tillgång till undersökning och behandling i tid.
Aktör X har undanröjt tillgänglighetshinder i verksamheten.
Aktör X har kunskap om och motverkar fördomar och normer kring sexualitet och funktionsförmåga.
Aktör X erbjuder insatser som möjliggör att kvinnor med funktionsnedsättning kan få en anställning.
Se metodstödet för målet om att ”Fler kvinnor med funktionsnedsättning ska vara etablerade på arbetsmarknaden och inte diskrimineras i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt kön”.
Aktör X har kunskap om hur mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld kommer till uttryck mot flickor och kvinnor med funktionsnedsättning.
Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.
Aktör X erbjuder tillgänglighetsanpassade insatser till flickor och kvinnor med funktionsnedsättning som är utsatta för våld.
Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.
Aktör X utformar allmänna platser universellt så de blir tillgängliga för alla.
Aktör X beaktar tillgänglighet och jämställdhet i framtagande av översikts- och detaljplaner.
När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar
Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.
När ni identifierat ert/era ojämställdhetsproblem är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning:
Mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan
När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet.
Beroende på typ av insats kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material, till exempel
Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Använd följande frågor för att ta reda på om och sådant fall vad ni behöver kommunicera:
Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan innebära att olika kanaler eller metoder behöver användas. Exempelvis genom föräldracentraler eller att använda sig av kulturtolkar/brobyggare.
Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel:
skriv på lättläst svenska. Undvik fackspråk och långa meningar.
Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementeringen:
Under genomförande- och implementeringsfasen är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera och eventuellt justera pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta om vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.
Om justeringar ska göras bör de vara mindre omfattande och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.
Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt.
Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter.
Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som användes i kartläggningen. Ni kan också utgå från de förslag som presenteras i Länsstyrelsens tabell med lokala mål, insatser och uppföljning.
Uppföljningen kan bestå av följande delar.
Undersök påverkan på ojämställdhetsproblemet:
Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat:
Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat internt:
Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:
Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten:
Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter:
Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare och utbildningsanordnare bedriva ett arbete med aktiva åtgärder. Här finns stöd i att följa upp aktiva åtgärder:
Följ upp och utvärdera arbetet i de olika stegen | DO
Regeringen beslutade om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderpolitiken. Det ska göras av ett antal angivna myndigheter. Här finns strategin:
Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031 – Regeringen.se
Länsstyrelsen har tagit fram en tabell med förslag på lokala mål, insatser och uppföljning. Tabellen är en fortsättning på tabellen ovan som innehåller problem och mål.
Se metodstödet för målet om att ”Fler kvinnor med funktionsnedsättning ska vara etablerade på arbetsmarknaden och inte diskrimineras i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt kön”.
Se metodstödet för målet om att ”Fler kvinnor med funktionsnedsättning ska vara etablerade på arbetsmarknaden och inte diskrimineras i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt kön”.
Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.
Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.
Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.
Se metodstödet för målet om att ”Livsvillkor och förutsättningar för grupper med svagt samhälleligt stöd ska beaktas i högre utsträckning i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland”.
Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med jämställdhetsintegrering inom målet att hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska förbättras. Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Tillgänglighetsinventering
Tillgänglighetsdatabasen – VGR
Ekonomi
Här är ett exempel som kartlägger hinder för den ekonomiska jämställdheten för kvinnor med funktionsnedsättning.
Funktionshinderpolitiken och diskrimineringsåtgärder
Här hittar du exempel på insatser inom funktionshinderpolitiken och diskrimineringsåtgärder.
Hälsa
Här hittar du information om hälsan hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning och exempel på insatser.
Utsatthet för våld och hot
Här hittar du information och exempel på insatser inom området våld och hedersrelaterat våld mot personer med funktionsnedsättning.
Borås Stad, september 2024.
Svenljunga kommun, mars 2025.
(uppdaterad 2025-07-22).
