Hedersrelaterat våld är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande. Våldet begränsar främst kvinnor och flickors liv och självständighet, men pojkar och män kan också vara utsatta.
För att berörda aktörer i Västra Götaland på ett bättre sätt ska kunna förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck behöver det ske förändringar på flera områden. Exempelvis behöver de organisatoriska förutsättningarna bland berörda aktörer förbättras. Det kan handla om att styrningen behöver tydliggöras eller att personella eller ekonomiska resurser behöver tillsättas. Det behövs även en generell kunskapshöjning om våldets specifika karaktär och uttryck hos yrkesverksamma som möter personer som riskerar att utsättas, eller är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapen om lagstiftningen som reglerar hedersrelaterat våld och förtryck behöver också öka.
En annan viktig del är att mörkertalet kring utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck är stort. Kännedomen om förekomst och omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck behöver öka, både regionalt och lokalt.
Länets aktörer behöver utveckla metoder och arbetssätt som
Arbetet för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck berör en mängd olika aktörer som på olika sätt möter länets invånare. En fungerande samverkan, inom organisationer och mellan organisationer, blir därför betydelsefull. Det behövs och en ökad kunskaps- och metodutveckling kopplat till frågan.
På den här webbsidan får er verksamhet stöd i bland annat kartläggning och analys, definiera och prioritera problem, planera och utforma arbetet samt stöd i uppföljning. Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. Använd och anpassa metodstödet utifrån era behov och prioriteringar.
Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på ett patriarkalt samhälls- och familjesystem där kollektivet är överordnat individen. Våldet kännetecknas av att det är kollektivt sanktionerat och ges legitimitet utifrån en grupps, familjs eller släkts rådande föreställningar och normer om heder. Till sådana normer hör uppfattningen att en familjs rykte och anseende är avhängigt kvinnliga familjemedlemmars kyskhet och oskuld. Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas därför som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende. Oskuldskontroller, oskuldsoperationer och könsstympning av flickor och kvinnor är exempel på kontroll av flickors och kvinnors sexualitet. Våldet kännetecknas också av att det utövas av flera personer, och att en person kan vara både offer och förövare. Hedersrelaterat våld och förtryck innehåller även några centrala inslag som är utmärkande: heder och anseende, skam och skuld, social kontroll och ryktesspridning. Hedersrelaterat våld och förtryck utövas för att få personer att följa familjens normer och värderingar, eller för att upprätta förlorad heder.
Utsatthet kan bestå av hot, påtryckningar, kontroll och att tvingas att leva med begränsningar av livsutrymme. Från vardagliga val som klädsel och socialt umgänge till livsavgörande beslut som utbildning och val av partner. Exempelvis att inte tillåtas delta i all skolundervisning, inte få utöva fritidsaktiviteter eller träffa kompisar efter skoltid. Våldet och förtrycket kan också utövas som straff mot de som brutit mot familjens normer och värderingar i syfte att återupprätta familjens heder. Förutom stark kontroll och påtryckningar kan det handla om bestraffningar i form av hot och fysiskt våld och i vissa fall även dödligt våld. Barnäktenskap, tvångsäktenskap och äktenskapsskillnad är andra former av sanktioner för att upprätthålla eller återupprätta en familjs heder. Det sexuella våldet är utbrett, då följden av ett påtvingat äktenskap kan innebära en livslång utsatthet för våldtäkt och sexuella övergrepp.
Heteronormativiteten är ofta stark, liksom traditionella könsnormer där skillnad görs i uppfostran av flickor respektive pojkar. Pojkar tvingas exempelvis att utöva kontroll, våld och förtryck gentemot kvinnliga familjemedlemmar. Pojkar och män kan anses skada hedern om de inte beter sig enligt strikt definierade könsroller, om de missbrukar droger eller är kriminella. Äktenskap och familjebildning ses som familjens och kollektivets angelägenhet. Det heterosexuella äktenskapet utgör normen och synen på skilsmässa är restriktiv. Det råder ett tabu rörande alla former av könsöverskridande identitet och uttryck samt annan sexualitet än heterosexualitet. Personer som avviker från dessa normer riskerar att utsättas för social exkludering, våld, uppfostringsresor, omvändelseförsök eller tvångsäktenskap.
Personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Utsattheten kan ta sig i uttryck genom försummelse av omvårdnad, såsom att undanhålla medicin eller att inte få stöd att söka LSS-insatser. Det är också vanligt förekommande att personer med intellektuell funktionsnedsättning utsätts för vilseledande äktenskap.
Nu står er organisation inför att påbörja ett utvecklingsarbete. Innan arbetet startar är det bra att känna till om det finns några riktlinjer eller liknade kopplat till sakfrågan eller verksamheten som ni behöver ta hänsyn till. Utgå ifrån er organisation och verksamhet för att bedöma vilka riktlinjer eller liknade som kan vara relevanta för er. Exempel på sådana inom hedersrelaterat våld och förtryck finns nedan.
Utvecklingsarbete utifrån strategin ”Jämställt Västra Götaland 2024–2027” handlar om att integrera jämställdhet i er organisations ordinarie verksamhet. Arbetet bör inte drivas och bäras ensamt av den funktion i organisationen som är sakkunnig inom jämställdhet eller våld. Det ska inte vara en sidofråga som kan prioriteras ned eller tas bort. Därför behöver arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck vara integrerat i ordinarie styr- och ledningssystem.
Vi har samlat metodstöd för målet ”Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra” och vad det innehåller.
Organisationer har olika förutsättningar i sitt arbete med jämställdhetsintegrering utifrån exempelvis storlek, resurser och kärnuppdrag. I stödet är det fritt fram att göra urval, anpassa och genomföra de delar i ert utvecklingsarbete ni anser mest prioriterade och realistiska.
Du kan använda metodstödet för att arbeta både i organisationen som helhet och i en avgränsad verksamhet inom organisationen.
I metodstödet hänvisar texten ofta till ordet ”organisation”. Du kan byta ut ordet ”organisation” till ordet ”verksamhet” i de fall du använder metodstödet i en avgränsad verksamhet inom en organisation.
Börja med att läsa in er på de problem som beskrivs i strategin. Undersök sedan vad som är relevant för er organisation och de verksamhetsutmaningar ni har. Ta vara på erfarenheter från tidigare arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, kompetens som finns i organisationen och använd er av kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck.
Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram ett metodstöd för kartläggning av tre våldstyper.
Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper, Brottsförebyggande rådet
Metodstödet innehåller stöd och vägledning i arbetet med att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck. Det beskriver fördelar med att samordna kartläggning av olika våldsyttringar i den lokala kontexten med kartläggning av brottsförebyggande lägesbilder. På så sätt blir arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och andra våldsformer en fråga på dagordningen i det brottsförebyggande arbetet. Metodstödet innehåller även exempel på underlag att samla in.
Även handboken Inget att vänta på kan användas som stöd för att kartlägga arbetet.
Inget att vänta på, Jämställdhetsmyndigheten
Det är svårt att veta exakt hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Våldet drabbar kvinnor, flickor, män och pojkar på olika sätt. Det är därför viktigt att utgå ifrån könsuppdelad statistik i den mån det är möjligt. Personer med olika funktionsnedsättningar och hbtqi+ – personer kan vara extra utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Av den anledningen kan det vara relevant att särskilt undersöka omfattningen av problemet bland särskilda målgrupper
Anmälningsgraden är låg, omfattningen mäts på olika sätt och med olika mätmetoder. Men det finns flera studier som undersöker utsatthet för hedersrelaterat våld och förtyck i Sverige. Från dessa går det att hämta kunskap och inspiration – både när det gäller urval av frågor, metoder och tillvägagångsätt.
Våld i ungas nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, Jämställdhetsmyndigheten
Våld mot barn, Allmänna Barnhuset
Ett liv utan våld och förtryck, Socialstyrelsen
Tips på hur ni kan göra för att involvera målgruppen i kartläggning:
När ni har samlat in underlag ska ni i nästa steg analysera det. Det finns flera olika analysmetoder som ni kan använda er av i det arbetet. Att samla olika kompetenser från er organisation ökar analysens träffsäkerhet. Det ökar dessutom delaktighet och kan främja förankring av frågan. Använd dessa frågor som stöd i analysen:
Hur fungerar arbetet?
Har nuvarande insatser fått avsedda effekter hos den målgrupp som omfattas?
Håller innehållet tillräckligt hög kvalitet och är innehållet relevant?
Hur fungerar insatserna för olika målgrupper och åldersgrupper (Exempelvis olika grupper av flickor/kvinnor och pojkar/män, hbtqi+ personer, personer med funktionsnedsättning)?
Behöver insatserna anpassas till olika grupper för att bli mer träffsäkra? Eller behöver nya insatser startas upp?
Finns det särskilda behov hos vissa grupper inom målgruppen som behöver uppmärksammas och tas om hand? Vilka?
Finns den kunskap och erfarenhet som behövs för att möta olika målgrupper? Till exempel vana att arbeta med tolk, bildstöd och använda ett könsneutralt språk.
Finns det strukturer och normer i organisationen som upprätthåller stereotypa föreställningar om kön?
Förekommer normer som riskerar att rättfärdiga och upprätthålla hedersrelaterat våld och förtryck?
Riskerar uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck att normaliseras?
Kan stereotypa föreställningar påverka bemötandet och bidra till att målgruppen inte får rätt till insatser eller att insatserna inte blir träffsäkra?
Vad blir det för konsekvenser för de som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtyck om er verksamhet utförs på det sätt som den görs nu?
Är konsekvenserna ett problem? Varför? Det kan till exempel handla om politiska mål som inte uppnås, en avvikande trend, resultat som är sämre jämfört med andra liknande aktörer eller rättigheter som inte tillgodoses.
Utifrån kartläggningen så här långt, behöver verksamhetens arbete förändras?
Vilka problem har ni rådighet över och vilka problem kräver samverkan med andra aktörer?
Finns politiska/ledningsbeslut om att arbeta med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsarbete?
Inkluderas uppdraget att förebygga och bekämpa våld och hedersrelaterat våld och förtyck i organisationens ordinarie styrning och ledningssystem?
Finns det andra beslut om att till exempel arbeta med mänskliga rättigheter där arbete med hedersrelaterat våld och förtryck ingår?
Ger ledningen mandat, tydliggör ansvarsfördelning och klargör vad arbetet innebär för alla aktörer i styrkedjan? Hur gör ledningen det?
Hur fungerar organisationens systematiskt kvalitetsarbete? Fungerar det på ett sätt som fortlöpande utvecklar, följer upp och säkrar kvalitén i verksamheten? Behöver det utvecklas? På vilket sätt?
Inkluderas arbetet mot hedersrelaterat förtryck inom ramen för organisationens ordinarie systematiska kvalitetsarbete?
Skapar ledningsfunktioner på alla nivåer i organisationen förutsättningar och säkerställer nödvändiga resurser för arbete?
Vilka resurser finns för att arbeta med frågan inom er organisation? Det handlar både om ekonomiska och personella resurser.
Finns en samordningsfunktion/person som samordnar arbetet? Är samordningsfunktionen/personen strategiskt placerad i organisationen och har tillgång till ledningen?
Finns en intern organisation som understödjer arbetet och möjliggör ett framgångsrikt genomförande? Hur ser organisationen ut? Vad behöver ni göra för att förbättra organisationen?
Finns en formaliserad samverkan mellan berörda aktörer inom organisationen och med externa aktörer? Hur fungerar samverkan?
Har medarbetare mandat och resurser att utveckla verksamheten och har tid avsatt för arbetet både innan, under och efter genomförandet?
Är berörda medarbetare (ex chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal) motiverade och förstår behovet av förändring? Behöver motivationen öka? Hur kan ni uppnå ökad motivation och förståelse för behovet av förändring?
Har berörda medarbetare möjlighet att ha inflytande och medbestämmande över utvecklingen och genomförandet av nya arbetssätt?
Har berörda medarbetare en rimlig arbetsbelastning? Hur kan ni främja en rimlig arbetsbelastning för berörda medarbetare?
Finns det kunskap om våld och hedersrelaterat våld och förtryck bland olika målgrupper i organisationen? (ex politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal) Finns det en plan för kontinuerlig kompetensförsörjning i organisation?
Finns det en gemensam tolkning och förståelse för uppdraget bland relevanta målgrupper inom organisationen? Förstår viktiga målgrupper hur frågan kopplar an till organisationens kärnuppdrag?
Finns det en gemensam tolkning och förståelse kring andra relevanta aktörers roll i arbetet?
Finns det kunskap om relevant lagstiftning och annan styrning inom området – ex föreskrifter, allmänna råd, läroplansskrivningar etcetera?
Finns det kunskap om teorier, metoder och arbetssätt för förändringsarbete?
Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck kräver en bred samverkan. Många verksamheter har ett ålagt ansvar att samverka kring frågor både i arbetet med att förebygga, upptäcka och ge stöd och skydd. Här finns mer information:
Samverkan och vägledning, Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
Initiera samverkan, Jämställdhetsmyndigheten
För att undersöka om det är relevant att utveckla er samverkan, och i så fall med vilka, kan ni använda frågorna nedan som stöd:
Bedrivs arbetet i samverkan med andra aktörer idag? Skulle fler aktörer behöva involveras? Vilka verksamheter samverkar ni med idag, internt och externt?
Finns det andra interna och externa verksamheter som möter samma målgrupper som vi och i så fall med vilket syfte och i vilka forum?
Finns det andra aktörer som kan vara en resurs i arbetet för er organisation? Exempelvis som ger utbildning inom området eller där ni kan söka medel?
För att kunna avgränsa ert kommande utvecklingsarbete behöver ni nu sammanställa det insamlade underlaget. Som stöd i det arbetet kan ni till exempel använda matrisen ”Mall för prioritering”. Försök att vara så konkreta som möjligt i era problemformuleringar. Det är viktigt att det finns samsyn kring vad ojämställdhetsproblemet är.
Ni bör nu skapa en prioriteringsordning för att välja vilket/vilka ojämställdhetsproblem ni vill börja arbeta med. Prioriteringen kan till exempel baseras på
Nu har ni definierat vilket/vilka problem som er organisation vill arbeta mot och vilka resurser som ni har att tillgå. Nästa steg är att specificera hur utvecklingsarbetet ska gå till.
I matrisen finns förslag på insatser som ofta förekommer inom arbetet med att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Utgå ifrån de problem som framkommit i er lokala analys. Avgränsa arbetet. Välj insatser och metoder baserat på ert nuläge. Ni kan också välja att genomföra andra insatser utöver de förslag som beskrivs i listan ”Problem”. Se gärna vidare läsning för fördjupning. Ni kan även hämta inspiration till andra insatser från forskning eller i dialog med aktörer med liknande utmaningar/problem.
Till varje problem kan ni läsa förslag på:
Aktör X har organisatoriska förutsättningar för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.
Yrkesverksamma i organisation X har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och hur det kan ta sig i uttryck.
Kunskapshöjande insatser om hedersrelaterat våld och förtryck för berörda målgrupper (ex politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal). Insatsen kan innehålla moment som syftar att höja kunskapen kring exempelvis följande:
Insatser som säkerställer en kontinuerlig kompetensförsörjning kring hedersrelaterat våld och förtryck bland berörda målgrupper ( ex politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal).
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse av hedersrelaterat våld och förtryck och på vilket sätt frågan är av relevant för organisationens kärnuppdrag.
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse kring olika aktörers roll i arbetet för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck (Både internt och externt).
Aktör X har kännedom/kunskap om förekomsten och omfattning av hedersrelaterat våld och förtryck i kontext Y.
Kartläggning och analys av förekomst och omfattning av hedersrelaterat våld och förtyck.
Alla aktörer i samverkan
Aktör X arbetar systematiskt och effektivt för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.
Insatser som syftar till att främja ett förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtyck som bedrivs sammanhållet och på flera preventionsnivåer samtidigt (universell, selektiv och indikerad). Se exempel på insatser under målet om organisatoriska förutsättningar för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.
Insatser som bidrar till att det förebyggande arbetet bedrivs tvärsektoriellt och i samverkan mellan preventionsområden.
Lokal kartläggning och analys av problemområden samt lokala risk och skyddsfaktorer för våld generellt samt specifikt för hedersrelaterat våld och förtyck.
Universella insatser
Insatser som syftar till att informera, medvetandegöra och kunskapshöja om hedersrelaterat våld och förtryck som riktar sig till hela befolkningen, en hel organisation eller en hel verksamhet.
Insatser som syftar till att säkra kompetens hos yrkesverksamma för att kunna bemöta och samtala med föräldrar, barn och unga utifrån perspektiv för att främja barns rättigheter, hälsa och utveckling.
Insatser riktade till alla barn och unga som syftar till att:
Selektiva insatser
Insatser särskilt riktade till pojkar och unga män som befinner sig i en i hederskontext.
Insatser som syftar till att säkerställa särskild kompetens hos berörda yrkesverksamma och aktiva inom civilsamhället i närmiljön att adressera och bemöta frågor om våld, jämställdhet, könsnormer, rättigheter, lagstiftning, utanförskap samt tillgängligt stöd i insatser till unga killar som lever i en hederskontext.
Insatser som syftar till att säkra kompetens hos berörda yrkesverksamma att göra risk och säkerhetsbedömningar i mötet med individer som lever i en hederskontext.
Föräldrastödjande insatser och föräldrarådgivning som syftar till att stärka barns rättigheter, jämställt föräldraskap, motverka segregation och utanförskap samt öka tillit till socialtjänsten, riktade mot föräldrar och vårdnadshavare i segregerade bostadsområden med hög andel invandrad befolkning.
Indikativa insatser
Stöd- och skyddsinsatser till utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck: Psykosociala stödsamtal, ombudsmannaskap i förhållande till myndigheter och praktisk hjälp vid sidan om skydd och skyddat boende.
Verksamheter som möter barn, unga och vuxna inom kommun,
region, myndighet och civilsamhälle, inklusive arbetsgivare.
Exempelvis:
Familjecentraler, förskola, skola, vuxenutbildning, Socialtjänst (alla verksamheter), öppen fritidsverksamhet, elevhälsa, ungdomsmottagning, föreningsliv, civilsamhälles-organisationer, hälso- och sjukvård, personalvård.
Aktör X upptäcker personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i ett tidigt skede.
Kunskapshöjande insatser om hedersrelaterat våld och hur det kan ta sig uttryck.
Insatser som säkerställer en kontinuerlig kompetensförsörjning kring hedersrelaterat våld och förtryck bland berörda målgrupper ( ex politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal).
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse av hedersrelaterat våld och förtryck och på vilket sätt frågan är av relevant för organisationens kärnuppdrag.
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse kring olika aktörers roll i arbetet för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck (både internt och externt).
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt för att tidigt upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck. Exempelvis genom standardiserade frågeformulär.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer att bevis på utsatthet för hedersrelaterat våld och förtyck kontinuerligt dokumenteras av yrkesverksamma.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer att barns rättigheter och särskilda behov tillgodoses.
Ta fram/inför rutiner för om, när och hur orosanmälningar ska genomföras.
Insatser som säkerställer att rutiner och arbetssätt implementeras, utvärderas och följs upp.
Insatser som syftar till att ge kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck till målgruppen för att öka möjlighet att berätta om utsatthet. Informera om vilket stöd som finns.
Ta fram/inför rutiner som syftar till att ge utsatta kunskap om heder, sina rättigheter, tillgång till stöd och skydd.
Säkerställa rutiner och arbetssätt för att hjälpa vidare till skydd och stöd hos annan aktör.
Myndigheter, kommuner, regionen och civilsamhälles-organisationer.
Exempelvis: familjecentraler, BVC, förskola, skola, öppen fritidsverksamhet, elevhälsa, ungdomsmottagning, föreningsliv, civilsamhälles-organisationer, socialtjänst, polis.
Arbetet för att upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck är integrerat i aktörs x systematiska arbetsmiljöarbete.
Insatser som säkerställer kunskap kring hedersrelaterat våld och förtryck och hur våldet kan sig uttryck riktat till chefer och/eller medarbetare.
Ta fram /införa rutiner och arbetssätt för att ställa frågor för att upptäcka personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet ska vara integrerat i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Insatser som syftar till att arbetsgivaren har kunskap och verktyg för att bemöta en person som berättar om utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck.
Insatser som säkerställer att arbetsgivare har verkningsfulla rutiner för att informera om vilket stöd som finns att tillgå inom den egna organisationen. Arbetet ska vara integrerat i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Insatser som säkerställer att verksamheten har verkningsfulla rutiner och arbetssätt för att hjälpa vidare till stöd. Arbetet ska vara integrerat i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Insatser som säkerställer en kontinuerlig kompetensförsörjning kring hedersrelaterat våld och förtryck bland berörda målgrupper ( ex politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal).
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse av hedersrelaterat våld och förtryck och på vilket sätt frågan är av relevant för organisationens kärnuppdrag.
Arbetsgivare (HR-funktioner och chefer) inom myndigheter, kommuner, regionen då förslaget riktar sig till anställda.
Aktör X säkerställer att personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck får tillgång till stöd och skydd på kort och lång sikt.
Insatser som säkerställer att verksamheten har verkningsfulla rutiner och arbetssätt för att göra orosanmälningar när det finns oro för hedersrelaterat våld och förtryck.
Insatser som säkerställer att det finns det en fungerande samverkan inom organisationen, från upptäckt till skyddsbedömning och stödinsats för hedersrelaterat våld och förtryck.
Ta fram /införa verkningsfulla rutiner för att utreda och bedöma behovet av stöd och insatser.
Insatser som ser till att det i verksamheten finns kunskap, metoder och arbetssätt för att erbjuda insatser till våldsutsatta som överensstämmer med deras behov.
Insatser som säkerställer att myndigheter och aktörer samverkar kring insatser för våldsutsatta.
Insatser som säkerställer att det finns målgruppsanpassad information om hjälp, stöd, skydd och behandling för våldsutsatta.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer att barns rättigheter och särskilda behov tillgodoses.
Insatser som säkerställer att det finns anpassat skydd och stöd för våldsutsatta som är i särskilt sårbara situationer på grund av exempelvis ålder, missbruk, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, utländsk bakgrund.
Insatser som säkerställer att det finns en strukturerad samverkan för enskilda ärenden som behöver det, mellan t ex socialtjänst och polis samt andra aktörer som skyddade boenden.
Insatser som säkerställer ett gott bemötande för den utsatta i alla kontakter med olika aktörer.
Insatser som säkerställer en kontinuerlig kompetensförsörjning kring hedersrelaterat våld och förtryck bland berörda målgrupper (ex politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal).
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse av hedersrelaterat våld och förtryck och på vilket sätt frågan är av relevant för organisationens kärnuppdrag.
Yrkesverksamma i kontext X har kunskap kring lagstiftning om hedersrelaterat våld och förtryck.
Kunskapshöjande insatser kring lagstiftning om hedersrelaterat våld och förtryck bland yrkesverksamma.
Kunskapshöjande insatser riktade till yrkesverksamma om lagens tillämpning inom det aktuella verksamhetsområdet.
Insatser som säkerställer en kontinuerlig kompetensförsörjning kring hedersrelaterat våld och förtryck bland berörda målgrupper (till exempel politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal).
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse av hedersrelaterat våld och förtryck och på vilket sätt frågan är av relevant för organisationens kärnuppdrag.
Berörda aktörer/yrkesverksamma i kontext x tillämpar lagstiftningen om hedersrelaterat våld och förtryck.
Ta fram rutiner, metoder och arbetssätt som säkerställer att insatser som säkerställer att lagkraven efterlevs.
Kunskapshöjande insatser kring lagstiftning om hedersrelaterat våld och förtryck bland yrkesverksamma.
Insatser som syftar till att skapa samsyn bland yrkesverksamma kring verksamhetens ansvar i relation till lagstiftningen.
Kunskapshöjande insatser riktade till yrkesverksamma om lagens tillämpning inom det aktuella verksamhetsområdet.
Insatser som säkerställer att metoder och arbetssätt implementeras, utvärderas och följs upp.
Insatser som säkerställer en kontinuerlig kompetensförsörjning kring hedersrelaterat våld och förtryck bland berörda målgrupper (till exempel politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal).
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse av hedersrelaterat våld och förtryck och på vilket sätt frågan är av relevant för organisationens kärnuppdrag.
Kommunala samt statliga verksamheter såsom skola, och socialtjänst, hälso-sjukvård, rättsväsendet, resurscentra mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Berörda aktörer och yrkesverksamma i kontext x arbetar systematiskt och effektivt med att anmäla hedersrelaterad brottslighet.
Kunskapshöjande insatser kring hedersrelaterat våld och förtryck och hur våldet kan sig uttryck.
Kunskapshöjande insatser kring lagstiftningen om hedersrelaterat våld och förtryck bland yrkesverksamma.
Insatser som bidrar till att öka anmälningsbenägenheten bland yrkesverksamma.
Kommunala samt statliga verksamheter såsom skola, och socialtjänst, hälso-sjukvård, rättsväsendet, resurscentra mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Berörda aktörer och yrkesverksamma i kontext x arbetar systematiskt och effektivt med att utreda och lagföra hedersrelaterad brottslighet.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer att bevis på utsatthet för hedersrelaterat våld och förtyck kontinuerligt dokumenteras av yrkesverksamma. Kunskapshöjande insatser kring hedersrelaterat våld och förtryck och hur våldet tar sig uttryck.
Kunskapshöjande insatser kring lagstiftningen och dess tillämpning riktat till yrkesverksamma.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer att korrekt registrering vid anmälan av hedersrelaterat brottlighet / korrekt brottsrubricering.
Insatser som syftar till att förbättra förutsättningarna för de yrkesverksamma som utreder hedersrelaterad brottslighet. Ex genom kunskapshöjande insatser eller ökade personella resurser.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer att hedersmotivet utreds på ett adekvat sätt.
Insatser som syftar till att stärka och formalisera samverkan och främja informationsdelning mellan exempelvis polis, åklagare och socialtjänst i arbetet med utredningar.
Aktörer inom rättsväsendet.
Berörda aktörer och yrkesverksamma inom kontext x säkerställer en trygg rättsprocess för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer tillgång till målsägarbiträde med god kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck.
Ta fram/inför rutiner som säkerställer att brottsoffret får information och kunskap kring att det är möjligt att byta målsägandebiträde.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som tillgodoser ett samordnat brottsofferstöd genom hela rättsprocessen.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer att barns rättigheter och särskilda behov tillgodoses i rättprocessen.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som garanterar en särskild företrädare för barn när behov uppkommer.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer ett målgruppsanpassat bemötande i förhör, ex.
Insatser som syftar till att stärka och formalisera samverkan mellan berörda aktörer i arbetet med: risk och skyddsbedömningar, personskydd samt samordnat stöd och skydd under rättsprocessen.
Ta fram/Inför rutiner och arbetssätt som tillgodoser ett individuellt anpassat skydd och stöd för utsatta genom hela rättsprocessen.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer adekvata risk och skyddsbedömningar och personskydd genom hela rättsprocessen.
Ta fram/inför rutiner och arbetssätt som säkerställer att tolkar som anlitas i ärenden rörande hedersrelaterat våld och förtryck har kunskap om heder, liksom att tolken utför sitt uppdrag med ett objektivt förhållningssätt till hedersnormer och värderingar. Rutinerna/arbetssätten behöver säkerställa att tolken inte ingår i den utsattes nätverk.
Insatser som säkerställer en kontinuerlig kompetensförsörjning kring hedersrelaterat våld och förtryck bland berörda målgrupper ( ex politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal).
Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse av hedersrelaterat våld och förtryck och på vilket sätt frågan är av relevant för organisationens kärnuppdrag.
När ni valt insatser bör ni göra en sammanfattande analys som besvarar
Ni kan använda mycket av det underlag ni tidigare tagit fram under kartläggningen.
När ni kommit fram till ert/era utvecklingsområde/n är det viktigt att dokumentera och formalisera arbetet. Ska ni samverka med andra aktörer bör ni utforma arbetet tillsammans. Använd organisationens befintliga mallar eller dokument för verksamhetsplanering. Här finns ett exempel på en mall som ni kan använda som inspiration och vägledning:
Mall för planering av utvecklingsarbete och en genomförandeplan
När ni har en färdig plan och tydlig bild över vad ni ska göra, vem/vilka som ska göra vad och varför ni gör det kan ni lägga fram den för beslut av relevanta lednings- och styrgrupper. Det är viktigt att det finns samsyn i er organisation om problemet utöver den arbetsgrupp/funktion som genomfört kartläggnings- och analysarbetet. Det är därför viktigt att det finns ett beslut från berörda styrgrupper innan arbetet påbörjas.
Beroende på typ av insats kan praktiska förberedelser behöva genomföras inför implementering. Det kan dels handla om att ta fram och förbereda material, till exempel
Det kan också handla om att kommunicera till målgruppen eller andra intressenter i arbetet. Använd följande frågor för att ta reda på om och i sådant fall vad ni behöver kommunicera:
Om ni beslutar att genomföra kommunikationsinsatser är det viktigt att alla i målgruppen kan nås av informationen och förstå den. Det kan innebära att olika kanaler eller metoder behöver användas.
Det kan också innebära att informationen behöver tillgänglighetsanpassas på olika sätt, till exempel:
Om ert utvecklingsarbete innebär nya metoder, rutiner eller liknande som bedöms vara mer ändamålsenliga än de nuvarande bör ledningen fatta beslut om att införa det nya arbetssättet. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen.
Under genomförande- och implementeringsfasen är det viktigt att regelbundet följa upp verksamheten. För att kunna analysera ert pågående arbete kan ni förslagsvis använda följande frågor. Tänk på att besluta vad som är ett acceptabelt resultat innan ni besvarar frågorna och bedömer om justering krävs.
Om justeringar ska göras bör de vara mindre omfattande och motiveras väl. Eventuella negativa konsekvenser av justeringarna behöver övervägas. Kom även ihåg att utvärdera eventuella justeringars påverkan på deltagare och resultat.
Ni bör göra en slutgiltig uppföljning när utvecklingsarbetet är avslutat för att ta vara på lärande från arbetet och för att använda det som en drivkraft framåt.
Genomför uppföljningen i första hand genom er ordinarie uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att använda den könsuppdelade statistik ni använde i kartläggningen som jämförelsepunkter. Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram en vägledning om uppföljning av insatser
Hur mäter vi resultat?, Jämställdhetsmyndigheten
Om ni saknar befintliga system och underlag behöver ni utveckla dessa. Ett alternativ är att hitta andra sätt att samla in det underlag ni behöver. Ni kan till exempel använda er av de nyckeltal som användes i kartläggningen. Ni kan också utgå från de förslag som presenterades i Länsstyrelsens tabell med lokala mål, insatser och uppföljning.
Uppföljningen kan bestå av följande delar:
Undersök påverkan på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck
Reflektera över hur den interna och externa samverkan med andra verksamheter har fungerat
Beskriv hur den interna arbetsprocessen har fungerat internt.
Saknades några förberedelser? Till exempel förankring, kommunikation eller tillräckligt mandat.
Genomför en sammanfattande analys. Den kan till exempel innehålla:
Återkoppla resultaten internt med utgångspunkt i hur resultaten kan användas i verksamheten.
Återkoppla resultatet till målgruppen och intressenter.
Här kommer Länsstyrelsen dela exempel på hur organisationer arbetar med att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Har du tips på ett pågående arbete? Hör av dig via jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Flera svenska nationella myndigheter har, eller har haft, regeringsuppdrag som berör hedersrelaterat våld och förtryck. Exempelvis att sprida kunskap och information eller att arbeta förebyggande och främjande. Här är ett urval av myndigheter som har information om hedersrelaterat våld och förtryck på sina hemsidor.
Startsida – Hedersförtryck.se, Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck, Jämställdhetsmyndigheten
Hedersrelaterat våld och förtryck, Socialstyrelsen
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan, Skolverket
Barnafrid, Linköpings universitet
Den medicinska länken i rättskedjan, Rättsmedicinalverket
Hedersrelaterade brott, Polismyndigheten
Hedersrelaterad brottslighet, Åklagarmyndigheten
Familjerelaterat tvång i utlandet, Regeringskansliet
Till dig som möter utsatta för hedersrelaterad brottslighet, Brottsoffermyndigheten
Lagstiftning kring hedersvåld och förtryck, Barnombudsmannen
Du har rätt att slippa hedersrelaterat våld och förtryck, Migrationsverket
Lilla Edet, september 2024
Göteborg, oktober 2024
Borås, september 2024
Polismyndigheten Region Väst, november 2024
