Våld i ungas partnerrelationer ska upphöra i Västra Götaland

Unga osynliggörs i arbetet mot mäns våld mot kvinnor

Våld i ungas partnerrelationer är ett strukturellt jämställdhetsproblem. Unga flickor och icke-binära rapporterar i högre grad än pojkar utsatthet för alla former av våld. Störst könsskillnad när det gäller utövandet av våld ses i utövandet av fysiskt, sexuellt och särskilt dödligt partnervåld, där näst intill alla förövare är manliga. Den senaste tidens undersökningar visar att unga löper mer än tre gånger så hög risk att utsättas för våld i nära relation än äldre befolkningsgrupper. Samtidigt riskerar unga att falla mellan stolarna i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, som tenderar att fokusera på en vuxen kontext. Här följer några exempel på hur ungas särskilda livsvillkor och omständigheter kan påverka både våldsutövandet och konsekvenserna av våldet:

  • Ungdomstiden är en period som präglas av intensiv social inlärning, identitetsskapande och ökad autonomi gentemot vuxna. Att vara utsatt för eller utöva våld under den här tiden ökar risken för att våldet upprepas senare i livet.
  • Våldet sker på arenor där vuxna befinner sig och har ansvar att agera. Vuxnas agerande påverkar om våldet upphör eller fortsätter.
  • En stor del av våldet sker digitalt och överlappar våld utanför nätet, som i skolan eller i hemmet, vilket gör våldet ständigt närvarande. Ett angränsande område till våld i ungas partnerrelationer kan också vara olika former av sexuell exploatering av barn och unga, där även våldsutövaren själv ofta är ung och ibland minderårig. Exempel på sådana former av våld är normalisering av sex mot ersättning eller ofrivillig sexuell exponering på nätet. Det ställer krav på verksamheters kunskap och förståelse för ungas verklighet, på nätet och i fysiska miljöer samt kunskap om lagstiftning, hos yrkesverksamma och hos unga själva.

Intersektionalitetskoll

Kunskap om våld i ungas partnerrelationer behöver innefatta en förståelse för hur våldet påverkar olika grupper av unga. Det är viktigt att komma ihåg att en person kan tillhöra flera grupper samtidigt, vilket kan bidra till ytterligare marginalisering och ojämlikhet.

Ungdomar med könsöverskridande identitet, unga i samkönade relationer, unga med funktionsnedsättning och unga som lever i en hederskontext kan vara särskilt utsatta för våld i ungas partnerrelationer

  • Unga med könsöverskridande identitet eller i samkönade relationer kan exempelvis ha sämre tillgång till stöd, på grund av att insatserna är cis- eller heteronormativt utformade, vilket kan påverka huruvida stödet upplevs relevant eller tillgängligt.
  • Unga med funktionsnedsättning inkluderas i lägre utsträckning i våldsförebyggande insatser och enkätundersökningar. De kan också ha svårare att göra våldet känt och få tillgång till stöd.
  • Begreppet hederskontext brukar användas för att beskriva det sammanhang som bygger på hedersnormer, där individens anpassning till hedersnormerna är avgörande för både individens och kollektivets anseende i relation till omgivningen. Unga som lever i en hederskontext kan vara både offer och förövare av hedersrelaterat våld och förtryck. Exempelvis kan en ungdom själv vara bärare av hedersnormer och utsätta sin partner för denna specifika våldsform. Ungdomen kan också vara utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck av sin familj och samtidigt vara utsatt för våld i sin partnerrelation. Det kan vara svårt att söka hjälp hos sina föräldrar och därmed också svårare att lämna relationen. Unga HBTQI-personer och unga med funktionsnedsättning som lever i en hederskontext kan vara särskilt utsatta och ha särskilt svagt stöd av samhället.

Det är även relevant att beakta andra faktorer som bidrar till att synliggöra skillnader i exempelvis tillgången till stöd och hur det kan skilja sig åt mellan och inom olika grupper av flickor och kvinnor, pojkar och män. Den regionala jämställdhetsstrategin har ett särskilt metodstöd för att utveckla arbetet mot våld i relation till grupper med svagt samhälleligt stöd.

Det metodstödet hittar du här: Arbetet mot mäns våld mot kvinnor i Västra Götaland ska vara anpassat efter livsvillkor och förutsättningar hos grupper med svagt samhälleligt stöd – Jämställt Västra Götaland

1. Kartlägg och analysera

Här hittar du forskning om omfattningen av våld i ungas partnerrelationer. Du kan också läsa om brister, utmaningar och utvecklingsområden på nationell och regional nivå i arbetet med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.

Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete i arbetet mot våld, i det förebyggande, stödjande och brottsbekämpande delarna. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.

Det är svårt att bedöma den exakta omfattningen av våld i ungas partnerrelationer. Statistik är svår att jämföra eftersom olika undersökningar definierar och frågar om våld på olika sätt. På regional nivå saknas omfattande undersökningar som beskriver förekomsten av såväl våldsutsatthet som våldsutövande i ungas partnerrelationer. Nationell forskning indikerar att ungdomar och särskilt unga vuxna tycks vara mer utsatta för våld i nära relationer jämfört med vuxna. Var tredje ungdom i årskurs 9 uppger att de varit utsatta för våld i en partnerrelation. Flickor och ickebinära uppger i högre grad utsatthet än pojkar. Resultaten i de undersökningar som gjorts varierar. Mellan 18 – 59 procent av unga uppger att de någon gång utsatts för våld av en partner.

Internationell forskning lyfter att våld i ungas partnerrelationer oftare är ömsesidigt, där de vanligaste våldsformerna är digitalt och psykiskt våld. Samtidigt framkommer att pojkar i betydligt högre utsträckning utövar sexuellt våld. Flickor är i betydligt högre utsträckning utsatta för sexuellt våld, upprepat våld och känner oftare rädsla för sin partner.

En svensk studie från 2024 visar att dödligt våld är lika vanligt i ungas partnerrelationer som bland vuxna. Studien visar också att omfattningen av dödligt våld i Sverige mot kvinnor under 26 år är oförändrad, medan våld med dödlig utgång mot vuxna kvinnor minskat något. 97 procent av brottsoffren vid dödligt partnervåld mot unga är flickor som dödats av en manlig partner.

 

Den senaste tidens undersökningar visar att våld i ungas partnerrelationer ofta överlappar med annan utsatthet för våld. Det är exempelvis vanligare att unga som utsatts för mobbning, eller som upplevt våld i hemmet också utsatts för eller utövat våld i en egen partnerrelation. 

  • Det är bristande samverkan kring frågan.
  • Det finns bristande organisatoriska förutsättningar för att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer
  • Förebyggande arbete mot våld i ungas partnerrelationer saknas eller har brister. Det kan exempelvis handla om att tidigt, tvärsektoriellt våldsförebyggande arbete lättare prioriteras ned till förmån för akuta insatser. Förebyggande arbete som saknar förankring på hög ledningsnivå blir sällan långsiktigt hållbart eller tillräckligt resurssatt. Våldsförebyggande arbete i skolan tenderar ofta att ses som något som tillkommer, i stället för att integreras i ordinarie uppdrag.
  • Kunskapen om hur ungas särskilda livsvillkor och omständigheter påverkar våldets uttryck och konsekvenser är bristande. Det kan i sin tur påverka om och hur vuxna upptäcker eller responderar på våldet.
  • Kännedomen och kunskapen om omfattningen av våld i ungas partnerrelationer är låg. Det finns ett stort mörkertal.
  • Liten tillgång till stödinsatser för unga utsatta eller utövare av våld.
  • Unga vuxna riskerar att falla mellan stolarna: Våld i ungas partnerrelationer kan i många fall handla om individer som är både barn och unga vuxna. Antingen för att den som är utsatt och den som utövar våld har olika åldrar, eller för att ett barn hinner bli en vuxen under ett ärendes gång. Detta ställer krav på verksamheters förmåga att möta unga som är utsatta eller som utövar våld utifrån både ett barnperspektiv och ett vuxenperspektiv. Verksamheter kan utifrån flera dimensioner behöva utreda vilka utmaningar som finns kopplat till detta och hur de kan överkommas.
  • Verksamheter har inga verkningsfulla rutiner för att upptäcka våld i ungas partnerrelationer.
  • Anmälningsgraden av brott som begås med koppling till ungas partnerrelationer är låg.

2. Planera och utforma arbetet

Delmål

Det regionala jämställdhetsmålet om att våld i ungas partnerrelationer ska upphöra i Västra Götaland kan upplevas svårt att konkretisera. Ett sätt är att använda de utmaningar eller utvecklingsområden som beskrivs ovan. Vilket utvecklingsområde vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?

Välj ut ett eller flera områden som ni bedömer vara mest relevanta för er verksamhet. Undersök hur problembilden kopplad till utmaningen ser ut i er lokala kontext. Ni kan också ta hjälp av förslagen nedan på insatser kopplade till det område eller de områden som ni valt att arbeta med. Därefter kan ni bryta ned målet till delmål som känns mer nåbara och som går att följa upp.

Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot. Involvera därför gärna flera berörda verksamheter i arbetet med att identifiera målen. Då blir målen mer träffsäkra och ni får samtidigt en bred förankring av behovet att arbeta med frågan i organisationen.

I samverkan med länsstyrelserna genomförde Jämställhetsmyndigheten år 2023 och 2025 en enkätundersökning riktad till landets samtliga kommuner om arbetet mot mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas partnerrelationer. Enkätsvaren kan utgöra en grund för val av områden att arbeta med. Du hittar din kommuns svar genom att söka efter ”Kommunenkäten” på Jämställdhetsmyndighetens webbplats.

På samma webbplats hittar du även ”Inget att vänta på- en handbok för systematiskt våldsförebyggande arbete och webbkursen Att förebygga våld – en grundkurs”.

Brottsförebyggande rådet har tagit fram ett stöd för hur kommuner kan inkludera våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel i den lokala brottsförebyggande lägesbilden. Metodstödet heter ”Kartläggning av tre våldstyper” och finns på Brottsförebyggande rådets webbplats.

Förslag på insatser

  1. Säkerställ att frågan förs in i redan etablerade interna samverkansformer på strategisk och operativ nivå. Om dessa saknas, initiera samverkan mellan berörda verksamheter i er organisation.
  2. Säkerställ att frågan förs in i externa samverkansformer där berörda aktörer ingår och har möjlighet att bidra i arbetet med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer. Sist i detta metodstöd hittar du förslag på samverkansaktörer.
  3. Insatser som säkerställer effektiv samverkan på strategisk och operativ nivå med civilsamhällesorganisationer som arbetar med frågan (exempelvis genom IOP – Ideellt Offentligt Partnerskap).
  1. Säkerställ att det finns en intern organisation som understödjer arbetet med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer. Att säkerställa en stödjande organisation kan bland annat handla om att:
    • Förankra frågan hos högt uppsatta chefer och politiker.
    • Inkludera uppdraget att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer samt frågor om sexuell exploatering av barn och unga i ordinarie styrning och ledningssystem.
    • Arbetet mot våld i ungas partnerrelationer följs upp, utvecklas och kvalitetssäkras inom ramen för organisationens ordinarie systematiska kvalitetsarbete (vid behov kompletteras befintliga uppföljningssystem med nya lokala indikatorer för uppföljning).
    • Arbetet mot våld i ungas partnerrelationer bedrivs i samverkan med närliggande områden (till exempel arbete med jämställdhetsintegrering, mänskliga rättigheter, barnrätt, brottsprevention och folkhälsa).
    • Det finns en tydlig ansvarsfördelning i organisationen gällande arbetet med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer.
    • Att berörda målgrupper (till exempel politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal) har mandat och resurser att utveckla verksamheten samt har tid avsatt för arbetet både innan, under och efter genomförandet.

Förberedande arbete

  1. Kartlägg befintligt förebyggande arbete i den lokala kontexten (internt och externt).
  2. Insatser som bidrar till att det förebyggande arbetet mot våld bedrivs tvärsektoriellt och i samverkan mellan preventionsområden.
  3. Kartlägg och analysera problemområden samt lokala risk och skyddsfaktorer för våld generellt och specifikt för våld i ungas partnerrelationer.
  4. Säkerställ att det finns en organisation och resurssättning av förebyggande arbete mot våld i ungas partnerrelationer, exempelvis för att kunna integrera våldsförebyggande arbete i skolans och elevhälsans ordinarie arbete. Se även förslag ovan under utmaningen bristande organisatoriska förutsättningar.
  5. Integrera frågan om våld i ungas partnerrelationer i skolans arbete med sexualitet, samtycke och relationer.
  6. Insatser som säkerställer förmåga och kunskap hos verksamheter att tillämpa metoder och arbetssätt för systematiskt våldsförebyggande arbete på alla preventionsnivåer.

Exempel på förebyggande insatser på olika preventionsnivåer (val av insatser bör baseras på den lokala kartläggningen och analysen):

Universella insatser
  1. Insatser som syftar till att informera, medvetandegöra och kunskapshöja om våld i ungas partnerrelationer som riktar sig till hela befolkningen, en hel organisation eller en hel verksamhet.
  2. Insatser som syftar till att säkra kompetens hos yrkesverksamma för att kunna:
    • Bemöta och samtala med barn, unga och vårdnadshavare utifrån perspektiv att främja barn och ungas hälsa, utveckling och inträde i vuxenlivet.
    • Upptäcka våld, se tidiga kännetecken, känna till risk- och skyddsfaktorer för våld
    • Fråga om våldsutsatthet och våldsutövande på rutin och indikation i samtal med unga.
  1. Insatser riktade till alla barn och unga som syftar till att:
    • Främja hälsosamma relationer, samtycke och jämställdhet.
    • Motverka normalisering av våld i ungas närmiljöer, inklusive digitala miljöer.
    • Öka ungas kunskap om olika typer av våld, begränsande normer, rättigheter och tillgängligt stöd.
Selektiva insatser
  1. Insatser särskilt riktade till grupper eller individer med ökad risk för att utsättas för eller utöva våld (till exempel tidigare/annan utsatthet för våld).
  2. Insatser som syftar till att säkerställa särskild kompetens hos berörda yrkesverksamma och aktiva inom civilsamhället som möter unga killar med riskfaktorer för våldsutövande. Exempelvis att kunna adressera och bemöta frågor om våld, jämställdhet, könsnormer, rättigheter, lagstiftning, utanförskap samt tillgängligt stöd.
  3. Insatser som syftar till att säkerställa kompetens hos berörda yrkesverksamma att göra risk och säkerhetsbedömningar (till exempel i mötet med individer som utöver ökad risk för våldsutövande eller våldsutsatthet i en partnerrelation också lever i en hederskontext).
  4. Föräldrastödjande insatser och föräldrarådgivning som syftar till att öka kunskapen om, samt förebygga och motverka våld i ungas partnerrelationer.
Indikativa insatser
    1. Stöd- och skyddsinsatser till unga utsatta för våld i en partnerrelation. Psykosociala stödsamtal, ombudsmannaskap i förhållande till myndigheter och praktisk hjälp vid sidan om skydd och skyddat boende.
    2. Stödinsatser till unga utövare av våld att upphöra med sitt beteende. Motiverande samtal till att ta emot stöd, behandlande samtal samt rättsliga åtgärder vid brott i nära relation.
Tips!

På Skolverkets webbplats hittar du stöd för att arbeta med och integrera kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer i skolan.

Hos Jämställdhetsmyndigheten hittar du handboken Inget att vänta på – för långsiktigt systematiskt våldsförebyggande och webbutbildningen Att förebygga våld – en grundkurs. Du hittar också samlat kunskapsstöd och forskning på området våld i ungas partnerrelationer.

På webbplatsen Svartsjukaarinteromantiskt.se hittar du kampanjmaterial, information om våld i ungas partnerrelationer och ett stödmaterial för att arbeta med frågan tillsammans med unga.

  1. Kunskapshöjande insatser om våld och ungas särskilda livsvillkor för berörda målgrupper (till exempel politiker, chefer, strategiska och administrativa funktioner och operativ personal). Insatsen kan innehålla moment som syftar att höja kunskapen om till exempel följande:
    • Jämställdhetspolitiken och jämställdhetsintegrering
    • Jämställdhet, hur ojämställdhet uppstår och upprätthålls.
    • Sambandet mellan kön och andra maktordningar.
    • Grundläggande kunskap om våld och våld i ungas partnerrelationer till alla berörda målgrupper.
    • Fördjupad kunskap om våld i ungas partnerrelationer till verksamheter som möter unga (alla våldsformer, inklusive kunskap om den digitala dimensionen av våld och barn och ungas sexuella riskutsatthet).
    • Kunskap om hur våldet tar sig uttryck i den egna verksamheten och vad som påverkar flickor och pojkar, kvinnor och män inom verksamhetens sakområde (alla våldsformer, inklusive den digitala dimensionen av våld och barn och ungas sexuella riskutsatthet).
    • Kunskap om lagstiftning och lagens tillämpning rörande brott i ungas nära relationer (inklusive kunskap om brott som begås på den digitala arenan och brott rörande sexuell exploatering av barn och unga).
    • Kunskap om annan styrning inom området, exempelvis föreskrifter, allmänna råd, läroplansskrivningar med mera.
  1. Säkerställ att kompetensförsörjningen är kontinuerlig och långsiktig.
  2. Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse av våld i ungas partnerrelationer och på vilket sätt frågan är relevant för verksamhetens kärnuppdrag. Exempelvis insatser för att stärka vuxna som möter barn och unga i skola och elevhälsa att kunna samtala om våld. Från förebyggande perspektiv till upptäckt av pågående våldsutsatthet och utövande. Insatser som bidrar till en gemensam tolkning och förståelse kring olika aktörers roll och ansvar i arbetet med att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer (internt och externt).
Tips!

Socialstyrelsen har tagit fram ett särskilt tema om våld i ungas partnerrelationer som du hittar på webbplatsen Kunskapsguiden. Sök efter ”Våld i ungas parrelationer” under områden och teman.

Hos Jämställdhetsmyndigheten hittar du samlat kunskapsstöd och forskning på området våld i ungas partnerrelationer.

  1. Insatser för att kartlägga och beskriva omfattningen av våld i ungas partnerrelationer i kontext Y (inklusive våld som utövas digitalt).
  2. Inkludera våld i ungas partnerrelationer och övriga våldsformer i arbetet med lokala brottsförebyggande lägesbilder.
  3. Insatser för att öka kunskap om tillgängligt stöd, öka tillit till stödverksamheter och myndigheter, samt öka benägenhet att söka stöd och anmäla brott hos unga själva.
Tips!

Brottsförebyggande rådet har tagit fram ett stöd för hur kommuner kan inkludera våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel i den lokala brottsförebyggande lägesbilden. Metodstödet heter Kartläggning av tre våldstyper och finns på Brottsförebyggande rådets webbplats.

  1. Öka kunskapen om omfattningen av våld i ungas partnerrelationer i kontext Y hos politiker och högt uppsatta chefer, med mandat att resurssätta utvecklingsarbete i berörda verksamheter.
  2. Säkerställ att organisation och resurssättning av stödinsatser till våldsutsatta och våldsutövare även är utformade för olika grupper av unga. Exempelvis genom att beskriva och analysera olika grupper av flickors och pojkars, unga kvinnors och unga mäns livsvillkor och omständigheter, samt tillämpa den kunskapen i planering av stödinsatser vid utsatthet och utövande av våld i nära relation. Det kan ha betydelse för var i organisationen stödinsatser behöver utvecklas samt var kontaktvägar och samverkan behöver stärkas. Analys och planering av insatser bör genomsyras av ett HBTQI+, funktionshinder- och barnrätts-perspektiv, med särskild hänsyn till unga med svagt samhälleligt stöd.
  3. Involvera målgrupper / ta tillvara målgruppers röster i planering och utformning av stödinsatser.
  4. Kompetenshöjande insatser kring att möta och motivera unga våldsutövare till att ta emot stöd.
  5. Möjliggör samverkan med exempelvis civilsamhället kring organisation av stödinsatser till unga (till exempel genom samverkansavtal, Ideellt Offentligt Partnerskap (IOP), med mera).
  6. Förtydliga rutiner och kontaktvägar till stödinsatser för unga våldsutsatta och våldsutövare (till exempel rutiner för orosanmälan).
  7. Anpassa kommunikation om stödinsatser till att bättre nå olika grupper av unga (till exempel genom information som är inkluderande utifrån ett HBTQI+ perspektiv, som finns tillgänglig på fler språk, med bildstöd, på fler arenor och genom fler kanaler).
  1. Insatser som stärker verksamheters förmåga att möta unga som går från barn till vuxen under ett ärendes gång.
  2. Insatser som stärker samverkan och informationsöverföring mellan barn- och vuxenverksamheter
  3. Insatser som stärker förmågan att möta unga våldsutsatta och våldsutövare hos verksamheter som är utformade efter en vuxen kontext.
  1. Insatser som säkerställer förmåga att upptäcka och agera mot våld som upptäcks i förebyggande arbete samt i ordinarie verksamhet, samt hänvisa till vård-/stöd- och skyddsinsatser.
  2. Insatser för att verksamheter som möter unga ska börja fråga om våldsutsatthet och våldsutövande på rutin (inklusive digitala dimensioner av våld och sexuell riskutsatthet).
  3. Breda och (utifrån behov) specifika kunskapshöjande insatser till verksamheter som möter unga. Sådana insatser kan till exempel syfta till att
    • Öka kunskap om tidiga kännetecken, risk- och skyddsfaktorer för våld.
    • Öka kunskap om rutiner och kontaktvägar till vård-/stöd- och skyddsinsatser.
    •  Säkerställa ett gott bemötande och motverka risken att våld i ungas partnerrelationer bagatelliseras eller ignoreras av vuxna i verksamheter som möter unga.
  1. Kunskapshöjande insatser till barn och unga som ökar möjligheten att själv söka hjälp och stöd samt berätta om utsatthet eller utövande av våld.
  2. Insatser som syftar till att öka ungas tillit och villighet att söka stöd hos socialtjänsten. Exempel på unga med lägre tillit till det offentliga och hög utsatthet för våld är SiS-placerade unga tjejer.
  3. Insatser som vid behov förtydligar/skapar nya rutiner, kontaktvägar och strukturer för ansvarsfördelning hos aktörer inom och utanför organisationen. Sådana rutiner bör säkerställa
    • Att barn och ungas rättigheter och särskilda behov tillgodoses.
    • Kunskap om hur och när orosanmälan ska göras.
    • Kunskap om när, om och av vem vårdnadshavare kontaktas (vid orosanmälan för unga som misstänks leva, eller lever i en hederskontext, ska inte vårdnadshavare kontaktas, då det utgör en risk för den ungas säkerhet och trygghet.
    • Insatser som säkerställer att rutiner och arbetssätt implementeras, utvärderas och följs upp.
  1. Kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma, vårdnadshavare och unga själva om lagstiftning kring våld i ungas partnerrelationer, sexualbrott och digitala dimensioner av våld, hur en polisanmälan går till och vad som sker därefter.
  2. Kunskapshöjande insatser om ungas rättigheter i en rättsprocess.
  3. Insatser för att öka ungas tillit till rättsvårdande myndigheter. Exempelvis uppsökande arbete i samverkan mellan socialtjänst, civilsamhälle och polis.
  4. Insatser för att inom rättsvårdande myndigheter stärka och utveckla förmågan att fånga upp, utreda och lagföra våld i ungas partnerrelationer.
Tips!

På Polismyndighetens webbplats finns sidan Våld i ungas relationer, som samlar information om brott i ungas nära relationer, hur polisanmälan går till, med mera.

På Brottsoffermyndighetens webbplats finns en utbildning om sexualbrottslagstiftningen: Av fri vilja | Av fri vilja.

3. Genomför och implementera

För att arbetet mot våld i ungas partnerrelationer ska få önskad effekt bör det implementeras och integreras i alla berörda verksamhetsområden och nivåer i organisationen. För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

  • Kunskapshöjande pass om våld i ungas partnerrelationer för medarbetare som möter målgruppen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet. Du hittar förslag på kunskapsinnehåll under förslag på insatser ovan.
  • Löpande uppföljning för att undersöka om ni gör rätt saker, med kontinuerlig återkoppling till ledning om utvecklingen av arbetet för fortsatt förankring av arbetet framåt.

Socialstyrelsen har tagit fram stödmaterial för implementering av metoder och arbetssätt: ”Implementering av evidensbaserad praktik”. Du hittar det på Socialstyrelsens webbplats: Startsida – Socialstyrelsen

Även Folkhälsomyndighetens material ”Stöd för implementering av folkhälsoinsatser” kan vara till nytta i arbetet. Du hittar det på Folkhälsomyndighetens webbplats: Folkhälsomyndigheten — Myndigheten för folkhälsofrågor

4. Följ upp och utvärdera

När ni i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att våld i ungas partnerrelationer inte är en sidofråga utan en del av såväl jämställdhetsarbetet i stort som av det brotts- och våldsförebyggande arbetet, liksom arbetet med barnrätt och psykisk hälsa. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.

Samverkansaktörer och andra resurser

Arbetet mot våld i ungas partnerrelationer och mäns våld mot kvinnor i stort, kräver en bred samverkan på nationell, regional och lokal nivå. Många verksamheter och myndigheter har ansvar att samverka om frågor i arbetet med att förebygga, upptäcka och ge stöd och skydd.

På regional och lokal nivå bidrar flera aktörers verksamhet till att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. För att komma åt problematiken med våld i ungas partnerrelationer kan er organisation behöva samverka med andra aktörer internt och externt.

Socialtjänsten, skolan och elevhälsan är centrala aktörer i våldsförebyggande arbete, inom ramen för Socialtjänstlagen och skolans värdegrundsuppdrag, arbete med jämställdhet samt skolans arbete med läroplanens skrivningar om Sexualitet, samtycke och relationer.

Andra viktiga aktörer och samverkanspartners är:

  • kultur- och fritidsverksamheter
  • funktionsstödsverksamheter
  • hälso-och sjukvård
  • ungdomsmottagningar
  • barn- och ungdomspsykiatrin
  • Närhälsans UPH (Ungas Psykiska Hälsa)
  • Utväg
  • MUM (Mottagning för unga män)
  • Lokala BRÅ
  • Folkhälsoråd
  • Civilsamhället och föreningslivet är en viktig kunskapskälla, röstbärare och mötesplats för unga målgrupper. Unga som utsätts för eller utövar våld söker idag stöd hos civilsamhällesorganisationer i hög utsträckning. Särskilt hos organisationer som erbjuder lågtröskel-stöd som är digitalt och ofta anonymt.

 

Flera nationella myndigheter arbetar för att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer. Exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Skolverket, Myndigheten för delaktighet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. På respektive myndighets hemsida hittar du information och material om våld i ungas partnerrelationer.