Logga Länsstyrelsen Västra Götaland

Pojkar ska uppnå goda skolresultat oavsett socioekonomisk bakgrund eller migrationsbakgrund

Pojkar presterar sämre i skolan än flickor

Det är vanligare att pojkar når i lägre utsträckning än flickor kunskapskraven i alla ämnen i grundskolan och gymnasieskolan. Det är även färre pojkar som når gymnasiebehörighet och som fullföljer en gymnasieutbildning. Skolresultat påverkar bland annat möjligheten till arbete, ekonomi, hälsa och relationer.

Intersektionalitetskoll

  • Det finns fler faktorer än kön som påverkar studieresultat. Det är därför viktigt att du även funderar på hur det ser ut för olika grupper av pojkar utifrån:

    • föräldrars utbildningsnivå
    • föräldrars yrkesbakgrund
    • boendesegregation
    • boendeförhållanden
    • utsatthet för våld
    • funktionsförmåga
    • migrationserfarenhet
    • etnicitet
    • hudfärg
    • språkfärdighet
    • religiös tillhörighet
    • könsöverskridande identitet
    • sexuell läggning.

Kartläggning och analys

I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar studieresultat i Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.

Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets arbete med utbildning. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.

Ojämställda förhållanden hos befolkningen som påverkar studieresultat:
  • Föräldrar med kort utbildning kan ofta inte ge samma studiestöd som föräldrar med längre utbildning.
  • Trångboddhet gör skolarbete hemma svårare för barnen.
  • Elever som har invandrat efter skoltartsåldern, sju år, har ofta större svårigheter att lyckas i skolan.
  • Anti-pluggkultur är vanligare bland pojkar än flickor.
  • Barn, framför allt flickor, utsätts för hedersnormer vilket kan innebära bland annat skolfrånvaro, psykisk ohälsa och utsatthet för våld. Pojkar kan även tvingas kontrollera sina systrar, vilket påverkar möjligheten till att fokusera på studier.
  • Pojkar utsätts för våld i högre utsträckning än flickor i skolmiljön. Flickor utsätts däremot i högre utsträckning för sexuella trakasserier och sexuellt våld än pojkar. Utsatthet för våld påverkar bland annat möjligheten till trygghet och fokus i skolan.
  • Elever med olika bakgrund möts mer sällan i skolan idag. Skolans socioekonomiska elevsammansättning påverkar elevers betyg.
  • Det finns starka normer kring vad pojkar och flickor bör göra efter avslutad skolgång, vilket varierar beroende på om det gäller större städer eller landsbygdskommuner.
  • Det förekommer en hög grad av mobbing i skolmiljön. Skolmiljön har betydelse för elevers förutsättningar till goda skolresultat. På skolor där mobbning förekommer i högre utsträckning är PISA-resultat sämre än på skolor med lägre förekomst av mobbning. Vissa grupper av unga utsätts för mobbing i högre grad än andra unga.
  • Ordinarie undervisning kan inte i tillräckligt hög utsträckning ge förutsättningar för att elevgrupper med svårigheter ska tillägna sig kunskapen som krävs.
  • Det saknas ett aktivt och medvetet värdegrundsarbete för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet.
  • Det saknas ett arbete där resultatskillnader mellan klasser synliggörs och undersöks med systematik. Det beror ofta på att det kan uppfattas som känsligt.
  • Insatser är reaktiva i stället för förebyggande.
  • Rektorer gör i regel mindre eller inte någon skillnad på hur behöriga- kontra obehöriga lärare arbetar.

Planera och utforma arbetet

Delmål

Det regionala jämställdhetsmålet är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?

Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.

Förslag på insatser

Föräldrar med kort utbildning har ofta inte möjlighet att ge samma studiestöd som föräldrar med längre utbildning.
  1. Läxhjälp.
  2. Extra studietid genom lovskola.
  3. Specialpedagoger och resurspersonal som ger individuellt stöd till elever med särskilda behov.
  4. Föräldraskapsstöd, exempelvis kurser där föräldrar får verktyg för att stödja sitt söners skolgång.
  5. Tillgängliggöra information från skolan på föräldramöten, utvecklingssamtal och i informationsutskick genom exempelvis att använda flera språk eller brobyggare/kulturtolkar.
  1. Läxhjälp
  2. Extra studietid genom lovskola
  3. Bibliotek och fritidsgårdar skapar avsedda studiehörnor.
  4. Föräldraskapsstöd, exempelvis kurser där föräldrar får verktyg för att stödja sina söners skolgång.
  1. Erbjud modersmålsstöd för att stärka kognitiv utveckling.
  2. Individanpassad skolstart med förberedelseklasser där elever kan få extra stöd innan de gradvis integreras i ordinarie undervisning.
  3. Anställ stödlärare och pedagoger specialiserade på nyanlända elevers behov.
  4. Anställ elevassistenter som talar elevernas modersmål och kan hjälpa till att överbrygga språkbarriärer.
  5. Individanpassade läroplaner som tar hänsyn till elevernas tidigare utbildningserfarenheter och behov.
  6. Flexibel skolgång genom att eleverna har möjlighet att läsa upp ämnen i en annan takt för att ge utrymme för språkinlärning.
  7. Läxhjälp och studieverkstäder.
  8. Tillgängliggöra information från skolan på föräldramöten, utvecklingssamtal och informationsutskick genom exempelvis att använda flera språk eller brobyggare/kulturtolkar.
  9. Möjliggör deltagande i kultur- och idrottsföreningar för att pojkar ska skapa sociala nätverk och öva svenska.
  10. Utbilda lärare och annan skolpersonal i strategier för att undervisa nyanlända elever.
  11. Utbilda lärare och annan skolpersonal, särskilt elevhälsan, om hur de kan identifiera och hantera traumarelaterade svårigheter hos elever som flytt från svåra omständigheter.
  1. Se förslag på insatser i det regionala målet ”hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra i Västra Götaland”.
  1. Samverkan över kommungränser. Samarbeta genom gemensamma resurser.
  2. Särskild resursfördelning till skolor i socioekonomiskt utsatta områden för att attrahera skickliga lärare, erbjuda mindre klasser och förbättra skolmiljön.
  3. Skolbussprogram för att erbjuda transportlösningar som gör det möjligt för elever från olika bostadsområden att gå i skolor med blandade elevsammansättningar.
  4. Reseersättning till familjer som väljer skolor utanför sina bostadsområden för att öka möjligheten till integration.
  5. Information till vårdnadshavare så att de har tydlig information om möjligheterna gällande skolval.
  6. Samarbetsprojekt mellan skolor genom gemensamma aktiviteter och projekt för att främja möten mellan elever.
  1. Koppla pojkar till mentorer från universitet eller näringslivet som kan fungera som positiva förebilder och som utmanar traditionella könsnormer.
  2. Jobba med inre och yttre motivation.
    • Tydliggör samband mellan skoluppgifter och världen utanför (inre motivation).
    • Belöna studieresultat och inför incitament som lyfter fram elevers ansträngningar. Det gäller även små framgångar. (yttre motivation)
  3. Normkritisk undervisning för både elever och lärare om hur könsnormer påverkar beteenden och förväntningar kopplat till skolarbete.
  4. Integrera pojkars fritidsintressen i lärandet.
  5. Föräldraskapsstödjande insatser med information om vikten av att utmana könsnormer och stödja pojkars engagemang i skolan.
  6. Föräldraskapsstöjande insatser där föräldrar får verktyg att prata med sina barn om framtidsmål och vikten av utbildning.
  7. Variation i undervisningsmetoder.
  8. Minska stress från bedömningar genom att använda varierade bedömningsformer som inte bara mäter provresultat utan även process och samarbete.
  9. Studie- och yrkesvägledning fritt från könsnormer. Kompetenshöj relevant personal om könsnormer.
  10. Involvera manliga ledare från fritidsaktiviteter som kan uppmuntra till positiva attityder till skolan.
  11. Involvera pojkar i att hitta sätt att göra skolan mer meningsfull och motiverande för dem.
  1. Kunskapshöja lärare och elever om värdegrund och trygghetsarbete.
  2. Identifiera riskområden i skolan där mobbing förekommer och arbeta med den fysiska utformningen av skolmiljön för att förebygga otrygghet.
  3. Öka vuxennärvaro och ha personal synliga under raster, i korridorer och på skolgården.
  4. Utbilda elever regelbundet om mobbing, dess konsekvenser, hur elever kan agera som aktiva åskådare och hur de kan få hjälp av vuxna.
  5. Utbilda skolpersonal i att identifiera tidiga tecken på mobbning, både i skolan och digitalt, samt i att hantera mobbning.
  6. Informera föräldrar om hur de kan känna igen tecken på mobbning, både i skolan och digitalt, och hur de kan stödja sina barn.
  7. Stärk relationer mellan elever genom samarbeten i undervisning och mentorprogram mellan äldre och yngre elever.
  8. Arbeta för snabb och konsekvent hantering av mobbning i skolor genom tydliga rutiner, policy och möjligheter till rapportering.
  9. Stärk elevers sociala och emotionella kompetenser genom empatiträning, konflikthantering och övningar för att stärka självkänsla.
  10. Arbeta med elevernas förståelse för olikheter och vikten av att respektera varandra.
  11. Regelbunden kartläggning av mobbningen i skolan och dess karaktär.
  12. Uppföljningssamtal med offer och förövare efter mobbningssituationer.
  13. Samarbeta med föreningar, fritidsgårdar och andra lokala aktörer för att skapa en trygg miljö även utanför skolan.
  14. Öka elevers digitala kompetens i ansvarsfull användning av sociala medier och internet.
  15. Inför regelbundna klassråd eller elevråd för att diskutera sociala frågor och samla in idéer för att förebygga problem.
  16. Samverka med andra aktörer för att stärka ett bredare förebyggande arbete. Till exempel socialtjänst, polisen eller brottsförebyggande råd.
  1. Differentierad undervisning genom att erbjuda olika nivåer av uppgifter och undervisningsmaterial.
  2. Mindre undervisningsgrupper för att möjliggöra mer individanpassad hjälp.
  3. Använd olika metoder, som visuella, auditiva och praktiska övningar för att möta olika lärostilar.
  4. Specialpedagogiskt stöd i klassrummet för att stötta lärare och elever.
  5. Tilldela elevassistenter till elever som behöver extra stöd för att förstå och bearbeta undervisningen.
  6. Säkerställ tillgång till anpassade läromedel och tekniska hjälpmedel, så som tal-till-text.
  7. Skapa individuella utvecklingsplaner.
  8. Följ regelbundet upp elevernas framsteg och justera stödinsatserna efter behov.
  9. Kompetenshöj lärare och skolpersonal i att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
  10. Ge elever möjlighet att ta del av inspelade lektioner för att kunna repetera i egen takt.
  11. Skapa tydliga rutiner och struktur i klassrummet för att minska stress.
  12. Föräldraskapsstöd, exempelvis kurser där föräldrar får verktyg för att stödja sitt barns skolgång.
  1. Kompetenshöjande insatser i att samla in, analysera och tolka resultatdata mellan klasser på ett systematiskt sätt.
  2. Skolledningen och lärare har rutin för regelbundna möten där skillnader mellan klasser diskuteras och granskas.
  3. Avsätt schemalagd tid för rektorer och arbetslag att arbeta med analys och åtgärder.
  4. Involvera elever i diskussioner om vad som fungerar bra och vad som kan förbättras i undervisningen.
  5. Analysera skillnader i undervisningsmetoder mellan klasser.
  1. Skapa tydliga karriärmöjligheter för behöriga lärare, exempelvis specialisttjänster eller pedagogiska ledarroller.
  2. Kartlägg hur obehöriga lärare och behöriga lärare påverkar kvalitén på undervisningen.
  3. Koppla obehöriga lärare till mentorer som är behöriga för att höja undervisningskvalitén.

Genomför och implementera

För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

  • Kunskapshöjande pass om ojämställdhetsproblemen för medarbetare som möter målgruppen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet.
  • Löpande uppföljning med kontinuerlig återkoppling till ledning om utvecklingen av arbetet för att undersöka om ni gör rätt saker.

Följ upp och utvärdera

När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.

Samverkan och andra resurser

Aktörer inom länets utbildningssektor är särskilt viktiga för arbetet med pojkars studieresultat. Några exempel på aktörer utanför kommunal verksamhet som är relevanta att samverka med, eller där det kan finnas mer information på området är:

  • Verksamhet inom förskola, grundskola, gymnasieskola samt högskolor och universitet
  • Skolverket
  • SPSM


Det kan även finnas relevanta befintliga forum så som SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid).