Logga Länsstyrelsen Västra Götaland

Kvinnors och flickors behov, livsvillkor och förutsättningar ska beaktas i högre utsträckning i uppbyggnaden av och deltagande i den civila beredskapen

Kön påverkar utfall av kris och krig

Civil beredskap skapas av och omfattar alla invånare i Västra Götaland. Därför behöver länets aktörer analysera kvinnors och flickors, mäns och pojkars behov och förutsättningar i sitt arbete. Kunskapen behöver sedan omsättas i rutiner, organisering, planering och utförande så att alla är delaktiga i beredskapen och har likvärdiga möjligheter till skydd. Förslagen i detta metodstöd fokuserar på gruppen kvinnor och flickor.

Intersektionalitetskoll

Det är inte bara kön som påverkar utfallet av kris och krig. Fundera även på hur behov och risker slår olika för olika grupper utifrån:

  • ålder 
  • etnicitet
  • hudfärg
  • funktionsförmåga
  • språkfärdighet
  • ekonomisk situation
  • nationella minoriteter
  • könsöverskridande identitet
  • sexuell läggning
  • religiös tillhörighet
  • utsatthet för våld.

1. Kartläggning och analys

I detta avsnitt kan du läsa om ojämställdhetsproblem som påverkar beredskapen i Sverige på nationell och regional nivå. Vi gör bedömningen att dessa förhållanden med största sannolikhet återfinns i länets kommuner, oavsett kommunstorlek.

Du kan använda informationen här för att göra presentationer om vikten av att jämställdhetsintegrera er verksamhets beredskapsarbete. Du kan även se det som uppslag att undersöka vidare lokalt.

  • Kvinnor är mer beroende av kollektivtrafik medan män oftare har tillgång till bil, vilket kan påverka möjligheterna att exempelvis evakuera eller upprätthålla arbete och omsorgsansvar vid störningar i transportsystemet.
  • Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete, inklusive omsorg om barn, äldre och anhöriga än män. Detta kan begränsa möjligheten att exempelvis mobilisera för samhällsviktiga uppgifter och evakuera under kris och krig.
  • Flickor och kvinnor är i betydligt högre grad utsatta för könsbaserat våld, människohandel och prostitution, risker som ofta ökar i samband med kriser, konflikter och samhällsstörningar.
  • Kvinnor och män arbetar ofta i olika sektorer med skilda arbetsvillkor och arbetsmiljöer, där kvinnor är överrepresenterade inom vård och omsorg medan män är överrepresenterade inom exempelvis transport, industri och teknik. Utöver arbetsmiljö och inkomst påverkar dessa skillnader även exponeringen för risker vid samhällsstörningar.

 

  • Risk- och sårbarhetsanalyser synliggör sällan hur kvinnor och män kan påverkas olika av samhällsstörningar, förstörelse av civil infrastruktur och risker för könsbaserat våld, vilket innebär att könsspecifika risker, behov och resurser riskerar att förbises i planering och beslutsfattande och att eventuella stödåtgärder inte utformas träffsäkert.
  • Verksamheter och organisationer med kunskap om olika gruppers livsvillkor inkluderas inte systematiskt i beredskapsarbetet, vilket innebär att erfarenheter och kompetenser från exempelvis kvinnodominerade verksamheter och civilsamhällesorganisationer inte fullt ut tas tillvara i planering, övning och krishantering.
  • Lägesbilder och uppföljningssystem efterfrågar sällan konsekvensanalyser för olika grupper av kvinnor, män, flickor och pojkar, vilket begränsar möjligheten att identifiera och hantera ojämnt fördelade konsekvenser av en samhällsstörning.
  • Kriskommunikation utformas inte alltid utifrån befolkningens olika förutsättningar och behov, exempelvis avseende funktionsnedsättning, språkkunskaper, digital kompetens eller ålder. Detta kan leda till att vissa grupper får sämre tillgång till viktig information och därmed sämre möjligheter att agera utifrån myndigheternas rekommendationer.
  • Planering och prioritering inom hälso- och sjukvården riskerar att utgå från normer kopplade till traditionella militära skadebilder och manligt kodade behov, vilket kan leda till att vårdinsatser för exempelvis reproduktiv hälsa, graviditet, förlossning, abortvård, missfall, preventivmedelsrådgivning och vård efter sexuellt våld ges lägre prioritet. Detta riskerar att få stora konsekvenser för kvinnors och barns hälsa under kris och krig.
  • I arbetet mot desinformation och informationspåverkan synliggörs sällan att antagonister riktar in sig på att attackera jämställdhet som samhällsvärde, vilket riskerar att försvaga social sammanhållning, tillit till samhällsinstitutioner och stödet för demokratiska principer under kris och krig.
  • Försörjningsberedskapen beaktar inte alltid kvinnor och mäns delvis olika behov av varor och tjänster, exempelvis läkemedel, reproduktiv hälsa, preventivmedel, mensskydd och andra produkter kopplade till hälsa och omsorg.

2. Planera och utforma arbetet

Delmål

Det regionala jämställdhetsmålet om är stort och kan kännas svårt att konkretisera. Det är en god idé att bryta ner målet till delmål som känns mer nåbara och går att följa upp. Ett sätt är att använda de ojämställdhetsproblem som beskrivs ovan. Vilket ojämställdhetsproblem vill ni att ert arbete ska bidra till att lösa?

Målen kan ni använda för att skapa samsyn i er egen organisation om vad problemet ni ska jobba mot är och vad ni vill uppnå. Ibland kan diskussionen och vägen till att identifiera ett mål vara minst lika viktig som det slutgiltiga målet ni ska sträva mot.

Förslag på insatser

  1. Intern samordning mellan sakkunniga om jämställdhet, mänskliga rättigheter och civil beredskap.
    • Involvera kollegor med sakkunskap inom jämställdhet och mäns våld mot kvinnor, mänskliga rättigheter, funktionshinder, barnrätt eller folkhälsa i arbetet för att stärka kunskaperna om olika förutsättningar och rättigheter.
  2. Beskriv och analysera flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar i:
    • Risk- och sårbarhetsanalyser.
    • Klimat- och sårbarhetsanalyser.
    • Lägesbilder.
    • Händelseplaner.
    • Planer för extraordinära händelser.

Där kan du ta hjälp av kartläggningsmaterialet samt genom dialog med civilsamhällesorganisationer som representerar kvinnor, flickor och särskilt sårbara grupper för att göra dom analyserna.

  1. Utgå från flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar i övningar. Här kan du ta stöd av detta material: Övningsmaterial för de som vill beakta mänskliga rättigheter och jämställdhet i den civila beredskapsverksamheten – jamstalltstockholm. Materialet är framtaget för en länsstyrelsekontext men du kan med några anpassningar använda det i er verksamhet.
  2. Beakta kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och riskutsatthet i arbetet med befolkningsskydd. Det handlar bland annat om:
    • Att utforma exempelvis trygghetspunkter, mottagningsplatser och inkvarteringsplatser med flickors och kvinnors behov i åtanke.
    • Att beakta tillgång till kollektiva transportmedel och förhindra att familjer splittras vid utrymning och inkvartering.
    • Att förebygga och upptäcka förekomsten av våld i nära relationer, människohandel och prostitution hos människor vid utrymning och inkvartering. Ta gärna stöd av denna checklista: Utrymning, mottagning och inkvartering vid höjd beredskap | Länsstyrelsen Västra Götaland.
  1. Beskriv, analysera och förändra kris- och krigskommunikationsplaner utifrån flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och förutsättningar. Ta gärna del av detta stöd:
  1. Säkerställ att kris- och krigsorganisationen med tillhörande planer utformas utifrån kunskap om hur flickor, pojkar, kvinnor och män påverkas på olika sätt av kriser och krig. Detta innebär att analysera olika gruppers behov, ansvar, risker, resurser och möjligheter att bidra till och ta del av samhällets beredskap, samt att anpassa organisation, ansvarsfördelning och åtgärder utifrån denna kunskap.
  2. Säkerställ att planeringen av samhällsviktig verksamhet, försörjningsberedskap och grundläggande samhällsfunktioner utgår från flickors, pojkars, kvinnors och mäns olika behov och livsvillkor. Detta omfattar exempelvis tillgång till vård, läkemedel, transporter, information, omsorg, hygienartiklar och andra resurser som är nödvändiga för att upprätthålla trygghet och funktionalitet under kris och krig. Det handlar även om att se till arbetsmiljö och arbetsvillkor inom kvinno- och mansdominerad samhällsviktig verksamhet.
  3. Säkerställ att kontinuitetsplanering identifierar och hanterar konsekvenser för olika grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män vid störningar i verksamheten. Detta innebär att analysera hur avbrott i personalförsörjning, service, kommunikation, omsorg, infrastruktur eller prioritering av särskild verksamhet påverkar olika grupper och att planera för åtgärder som minskar sårbarheter och säkerställer likvärdig tillgång till stöd och samhällsservice.
  4. Genomför kommunikationsinsatser kring hemberedskap, exempelvis genom riktade utskick.
  5. Samverka med civilsamhällesorganisationer som representerar kvinnor, flickor och socialt sårbara grupper.

Genomför kommunikationsinsatser som syftar till att stärka delaktighet och vilja till att stödja, försvara och delta i upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet.

3. Genomför och implementera

För att implementering av ett nytt arbetssätt ska användas och vara hållbart över tid krävs stödjande funktioner inom organisationen, kompetens hos användarna och ett ledarskap som bidrar till utvecklingen. Förslag på åtgärder som främjar implementering:

  • Handledning om de nya arbetssätten för verksamhetens kris- och krigsstab för ökad kompetens, samsyn och motivation.
  • Kontinuerlig återkoppling till ledning om utvecklingen av arbetet och förväntningar från ledning till medarbetare som arbetar med utformningen av den civila beredskapen.
  • Kunskapshöjande pass om ojämställdhetsproblemen för medarbetare som arbetar med utformningen av den civila beredskapen för att öka förståelsen för varför er verksamhet genomför utvecklingsarbetet. Du kan exempelvis visa denna film:

4. Följ upp och utvärdera

Kommuner genomför årligen en uppföljning av sitt arbete med krisberedskap och civilt försvar och rapporterar indikatorer, händelser, aktiviteter och ekonomi till länsstyrelserna. Här finns information om uppföljningens mål och syfte:

Vägledning för länsstyrelsens arbete med att följa upp och stödja kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar, MSB

Länets region genomför en liknande uppföljning av händelser, aktiviteter och ekonomi som rapporteras till MSB, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen.

När du i slutet av strategiperioden ska utvärdera ert arbete med Jämställt Västra Götaland så bör det göras så långt som möjligt inom ordinarie system. Det är viktigt för att signalera att jämställdhet inte är en sidofråga. Utvärderingen av era insatser bör vara relaterad till det mål som ni har valt att arbeta för.

Samverkan och andra resurser

Flera aktörers verksamhet bidrar till den civila beredskapen men några aktörer har generellt större betydelse och möjlighet att påverka på området än andra. Det civila försvaret är indelat i tolv beredskapssektorer, se bilden nedan. De som är inringande är de som är viktigast utifrån de ojämställdhetproblem som beskrivs i delarna ovan.  

Bildtext: Layoutad bild med de 12 beredskapssektorerna, inringat de viktigaste. ⦁ Ekonomisk trygghet ⦁ Hälsa vård och omsorg ⦁ Ordning och säkerhet ⦁ Räddningstjänst/skydd av civilbefolkningen ⦁ Transporter

Hos dessa aktörer hittar ni möjliga resurser i ert beredskapsarbete.

Det finns även andra aktörer som kan vara en resurs i ert arbete.

  • Myndigheten för civilt försvar. Metodstöd, råd, rapporter, webbkurser och utbildningar.
  • Försvarshögskolan. Kurser och webbutbildningar.
  • Försvarsutbildarna, Civilförsvarsförbundet eller någon annan frivillig försvarsorganisation. Här kan du läsa mer om Sveriges frivilliga försvarsorganisationer Frivilligförsvaret.se.
  • Civilsamhällesorganisationer.