Trots en relativt jämn könsfördelning i kommunfullmäktige tenderar kvinnor att vara underrepresenterade på de högsta politiska posterna, såsom ordförandepositioner. Inom kommunerna är 48 procent av cheferna kvinnor, trots att nästan 79 procent av arbetskraften utgörs av kvinnor. Det visar på en obalans i fördelningen av ledarskap. Inom akademin är kvinnor i majoritet bland studenterna men få kvinnor når de högsta maktpositionerna.
Förutom omotiverade könsskillnader på poster i arbetslivet är det en större andel kvinnor än män som hoppar av politiska förtroendeuppdrag. Kvinnor, särskilt yngre, lämnar oftare än män politiska uppdrag på grund av hot, trakasserier och våld. Detta utgör både ett jämställdhetsproblem och ett hot mot demokratin.
Könsstereotypa normer, ojämställda arbetsvillkor och bristande organisatoriskt stöd riskerar att hindra kvinnors tillgång till ledande positioner. För att öka kvinnors inflytande krävs en förbättrad arbetsmiljö, rättvisa rekryteringsprocesser och kontinuerlig uppföljning av könsrepresentation.
I arbetet med målet att Kvinnor på arbetsledande och högre politiskt beslutsfattande positioner ska öka hänvisar vi till metodstödet om Rekryteringsprocess, befordran och könsfördelning mellan olika professioner i organisationen där ni kan läsa mer om rekryteringsprocess, befordran och könsfördelning mellan olika professioner i organisationen. Det kan således användas för att arbeta med att öka andelen kvinnor på arbetsledande och högre politiskt beslutsfattande positioner.